Bidrag till Finska krigets historia. En av de ännu kvarlevande lantvärnsmännen från 1808 och 1809 års krig, Karl Hajden i Bergsjö socken, Sverige, har vid sin ansökning om erhållande av gratifikation fogat följande historik, som ingår i tidningen Helsingen, som utkom i Söderhamn.
Lantvärnisten Karl Hajden i Vade, Bergsjö socken, föddes i Småland 1793 och blev vid 13 års ålder trumslagare i Stockholm och sändes om sommaren 1808, jämte tre andra trumslagare till Helsinge regementets vargeringar, som låg i Gefle under vapenövning. De for sjövägen till Finland och landsteg i Kristinestad den 28 augusti samt marscherade under påföljande natt till Lappfjärds kyrkvall, där de, så fort det dagades, uppställdes i slagordning. Kl. 7 var skjutningen redan börjad. Mot kvällen drog sig ryssarna tillbaka och svenska hären kvarstannade där några dagar. Allmogen i trakten uppbådades till gångled för att begrava de fallna. Långa gravar av diken uppgrävdes i skogen, där de fallna hoptals begravdes.
Sedan var Hajden med i slaget vid Ömossa, där dock en flod skilde härarna åt. Där fick hären order att tåga till Oravais och samma dag, som man dit anlände, började slaget om kvällen, men skjutningen upphörde, när natten inbröt, dock blev hären på sin vakt. Och så fort det dagades, började ånyo striden och stor var manspillan på båda sidor. Emot kvällen drog svenskarna sig tillbaka och flydde under natten till Nya Karleby. Under denna flykt var Hajden nära att förlora de flyende kamraterna ur sikte. Han snavade därvid och föll i ett dike, men en ryss upphann och upplyftade honom, satte på honom trumman och pekade, varthän de flyende var.
1809 var Hajden med den del av armén, som tågade till Jemtland för att möta de infallande norrmännen; men dessa avtågade, så att där blev ingen drabbning. Sedan återvände hären norrut till Hörnefors bruk, där ryssarna var, och där skärmytslingar förekom, men ej något stort slag.
Jämte Hajden återkom till Bergsjö av lantvärnet endast två, och av trettiosju soldater endast fem.