Sammanställt av Lasse Backlund i november 2024. Uppgifterna är tagna ur gamla mantalslängder, kyrkböcker, lagfartslängder och tidningar. Rafael Olins släktutredningar har varit till stor hjälp.
Gårdens historia
År 1800 hade tomten fått numret 25 i det andra kvarteret och den var då obebodd, obebyggd och ledig.
År 1805 hade sjömansänkan Christina Amundsson (f. Haqverin år 1758) övertagit tomten nr 25 och troligtvis byggt en gård på den. Hon hade varit gift med sjömannen Adolf Amundsson (1756-1803), som avled i september 1803. Medan han levde bodde de på hyra i timmermannen Johan Åkerbergs gård på tomt nr 23. Hos henne bodde två små barn.
År 1810 – 1815 ägdes gården av sjömansänkan Christina Amundsson, eller Stina som hon kallades. Hos henne bodde dottern Anna Lovisa (1800-1876). Christinas tre andra barn hade dött i unga år.
År 1820 hade Christina avlidit och tomten nr 25 i det andra kvarteret hade övertagits av hennes dotter Anna Amundsson.
År 1822 gifte sig Anna Amundsson med arbetskarlen Gustaf Häggblad (1799-1857) från Storå. Mellan åren 1822 och 1840 fick de 9 barn men endast 4 döttrar levde till vuxen ålder:
-Anna Christina (1822-1851) som gifte sig år 1842 med Emanuel Nordström. De fick sonen Johan år 1844 och han dog i London i augusti 1866.
-Elisabeth Rebecka (1824-1914) gift 2 gånger, se mera nedan.
-Maria Sofia (f.1825) dog ogift och barnlös.
-Karolina (1840-1906) som var gift med Christian August Olin.
År 1830 ägdes tomten nr 113 av arbetskarlen Gustaf Häggblad, som bodde med hustrun Anna. På hyra i deras gård bodde lotsen och viktualiehandlaren Ulric Hasselblatt (1798-1854) med hustrun Johanna (1803-1844) Hollfast från Kaskö.
År 1835 ägdes gården av Gustaf Häggblad och på hyra bodde skepparen Nils Åkerblom (1802-1838), som var född i Kristinestad. 1835 var han kapten på skonerten Najaden och före han dog av slag 1838 var han styrman på galeasen Maria. Nils var gift med Lovisa Sandberg (1797-1848 i gikt) från Stockholm.
År 1840 ägdes tomten nr 113 av arbetaren och sjömannen Gustaf Häggblad, som bodde med Anna och flera barn. På hyra i gården bodde skräddarmästaren Brännlund.
Åren 1845 -1850 ägdes gården av sjömanshustrun Anna Häggblad och hennes man som var ”bräcklig”, alltså svårt sjuk. Deras dotter Elisabeth (1824-1914) bodde i gården tillsammans med sin man Johan Fredrik Glasberg (1821-1855) från Vasa. På hyra hos dem bodde också sjömannen Matts Bergman.
År 1855, den 16 oktober avled dottern Elisabeths man, styrmannen Johan Fredrik Glasberg. År 1855 bodde också skräddaren Anders Oljelund på hyra i gården med hustrun Katarina.
År 1857, den 1 juni avled Annas bräckliga man Gustaf och Anna övertog då gården ensam. Hon gifte inte om sig utan bodde ensam tills hon dör år 1876, 75 år gammal.
År 1859, den 14 januari förstördes huvudbyggnaden vid gatan i den stora stadsbranden, som ödelade ett helt kvarter. Gården var oförsäkrad och den byggdes inte upp igen. Gårdsbyggnaden däremot klarade sig och änkan Anna fortsatte att bo i den med sina döttrar.
År 1860 ägdes gårdsbyggnaden av arbetskarlshustrun, änkan Anna Häggblad. Hos henne bodde döttrarna Maria (f.1825) och Karolina (f.1840). Den här Karolina gifte sig förresten år 1866 med August Olin och flyttade till Västra Långgatan 21. I Annas gård bodde också dottern Elisabeth, som var änka.
År 1860 gifte dottern Elisabeth om sig. Hon, som kallades Lisa gifte då om sig med änklingen, skepparen Gustaf Fredric Schultz (1824-1875). Denne var född på Sjuls hemman i Härkmeri. Han flyttade till Kristinestad redan 1848, blev både styrman och kapten år 1849 och seglade som styrman ända till 1863, då han tog befälet på skonerten Primus, sedan på Astrea och 1867-1874 på slupen Myran. Elisabeth och Gustaf bodde i gården ända till 1866.
År 1865 ägdes gårdsbyggnaden av Anna och hos henne bodde dottern Karolina Häggblad och hennes syster Elisabeth, som bodde i gården medan maken Gustaf var ute på sjön. På hyra bodde sjömannen Johan Nordström.
År 1866 köpte skepparen Gustaf Schultz och hustrun som kallas både Lisa och Elise gården på Strandgatan 52 och flyttade dit. Skepparen Christian August Olin flyttade då dit i stället med sin hustru, Annas yngsta dotter Karolina Wilhelmina.
År 1875 ägdes gårdsbyggnaden av Anna Häggblad medan döttrarna har flyttat bort. På hyra bodde skepparem Anders Sjögren med hustrun Maria och på hyra bodde också Michel Sjögren med hustrun Maria.
År 1876, den 27 februari avled gårdsägaren Anna Häggblad i en ålder av 75 år. Hon ägde då hela tomten 113 och den norra delen av tomt nr 114. Vid arvsskiftet fick dottern Karolina Olin tomthalvan 114 och en fjärdedel av tomten nr 113 medan den andra systern Elisabeth fick ¾ av tomten 113 med därtill hörande gårdsbyggnad. Den tredje dottern Maria Sofia (f.1825) hade avlidit före år 1876.
År 1880 ägdes gårdsbyggnaden och tomt 113 och hälften av tomt 114 av änkan Anna Häggblads arvinge Elisabeth men hon bodde inte själv i gården. På hyra bodde sjömansänkan Maria Sjögren med döttrarna Kristina (f.1838) och Sofia (f.1846). Där bodde också fiskareänkan Albertina Österlund och murarehustrun Maria Granberg med två mindre barn.
År 1892 ägdes gårdsbyggnaden och ¾ av tomt 113 av skeppareänkan Elisabeth Schultz, alltså Anna Häggblads dotter som bodde på Strandgatan 52. Hennes man, skepparen Gustaf Schultz hade avlidit i bröstsjukdom år 1875, i en ålder av 50 år. I gårdsbyggnaden bodde arbetskarlen Henrik Nordberg (f.1844) med hustrun Anna (f.1844) och 3 barn.
År 1895 bodde skomakareänkan Hulda Bergelin (f.1863) på hyra i Elisabeth Schultz ägande gårdsbyggnad. Följande år bodde änkan Maria Ludén (f.1852) i gårdsbyggnaden med två minderåriga barn. År 1899 bodde svenska undersåtarna, trädgårdsmästaren Johan Broman (f.1862) i gårdsbyggnaden med hustrun Emilia (f.1852).
År 1902, den 21 oktober testamenterade änkan Elisabeth Schultz genom ett gåvobrev gården på tomt 113 åt mågen Axel Åkermans tre barn, sonen Wilhelm och döttrarna Wivi och Lilly.
År 1902 ägdes gårdsbyggnaden och ¾ av tomten 113 av skeppareänkan Elisabeth Schultz. På hyra bodde änkan Hanna Nyqvist (f.1843), jungfrun Maria Nyqvist (f.1874) och sjömannen Emil Nyqvist (f.1882).
År 1904 bodde arbetaren Matts Uppgård (f.1852) i gårdsbyggnaden på hyra med hustrun Helena (f.1845) och barnen Johan (f.1880), Maria (f.1884) och Lydia (f.1886). Efter att familjen Uppgård flyttade bort omkring år 1905, så har ingen bott i gårdsbyggnaden på Elisabeth Schultz tomt.
År 1914, den 6 juli avled änkan Elisabeth Schultz, i en ålder av 90 år och hennes gård vid Västra Långgatan övertogs då av barnbarnet Wilhelm Åkerman (1892-1957). Systern Lilli hade avlidit 1907 och den andra systern Wivi år 1910.
Elisabeths dödsfall inträffade endast två dagar efter att hennes son, distriktsdjurläkaren Gustaf Henrik Schultz (1866-1914) hade omkommit i Nyslott. Denne skulle rädda sin 9-åriga dotter Käthi, som hade simmat i slottssundet vid Venäjänniemi och tydligen dragits ned i vattnet av strömmen. När fadern märkte detta försökta han rädda henne men lyckades inte, utan drogs själv ned i strömmen, så att båda drunknade.
År 1915, den 4 augusti sålde studerande Wilhelm Åkerman sin ägande ¾ del av tomten nr 113 vid Västra Långgatan för 3 500 mark åt ”Aktiebolaget Immanuel” och dess ägare Frälsningsarmén. I köpet ingick inte gårdsbyggnaden, som Wilhelm lovade bortskaffa före 1 maj 1916. Handlanden Gustaf Ekman på granntomten skulle ha haft förköpsrätt till tomten men han utnyttjade inte den rätten.
Frälsningsarmén hade haft verksamhet i Finland sedan år 1889 och kom sedermera också till Kristinestad. Möten hölls regelbundet i olika gårdar och i metodisternas Betlehemskyrka . Sommartid hölls predikningar och möten på passliga ställen utomhus, till exempel på Kvarnbacken, Varvsbacken eller ”vid utsiktstornet på rådstubärget”.
År 1917, på våren började Frälsningsarmén uppföra den samlingslokal, som fortfarande står på tomten. Arbetet påbörjades i mars månad med att under byggmästare Lindgrens ledning släpa använda stockar från Tjöck. Dessa kom från det bostadshus, som fanns på före detta Tjöckfors Brännvinsbränneris tomt.
År 1917, den 4 april skrev Syd-Österbotten så här:
”På sin ägande tomt R:o 113 i II stadsdelen kommer Frälsningsarmén att uppföra en egen lokal. För en summa av 11,500 mk har armén inköpt en till Tjöck bränneri tillhörande bostadsbyggnad, vilken som bäst nedrivs och flyttas till platsen. Av denna kommer att upptimras en ståtlig byggnad inrymmande en mindre samlingssal genast vid ingångsdörren och en större sådan rakt fram med läktare och plattform. I andra ändan av byggnaden kommer att inredas 2 boningsrum och kök. Huset kommer såvitt man av ritningarna kan se, att utgöra en prydnad för platsen.”
År 1917, den 28 juli höll Frälsningsarmén sitt sista möte i det gamla stället i fiskare Johan Granbergs gård på Staketgatan 30. Där kunde man köpa biljetter till invigningen av den nya lokalen, som skall invigas den 4 augusti.
År 1921 tecknades en ny brandförsäkring, eftersom den höga inflationen hade ändrat på värderingen. Nu tecknades 1 138,2 m³ volym för 50 mark, så försäkringsbeloppet blev 56 900 mark. Nu försäkrades också uthusbyggnaden för 1 500 mark.
Frälsningsarmén hade en livlig verksamhet i sin nya lokal men de höll också sångfester och bönemöten ute i byarna och sommartid hölls ofta utomhustillställningar. Efter hand avtog intresset och verksamheten minskade och i början av 1970-talet låg den nästan helt nere.
År 1941 grundades ”Stiftelsen för Frälsningsarmén i Finland”, i Helsingfors och deras uppdrag var att äga fastigheterna runt om i landet. År 1952 överläts fastigheten i Kristinestad på Västra Långgatan 23 åt denna stiftelse.
Då staten började bygga de tre ämbetshusen på granntomten, så användes frälsningsarméns byggnad till samlingsrum för byggarbetarna.
År 1975, den 17 november sålde ”Stiftelsen för Frälsningsarmén i Finland” gården och tomt nr 113 för 31 500 mark åt ”Kaskisten rukoushuoneyhdistys Saalem r.y.” Den här föreningen grundades i Kaskö år 1964. Säljaren tog åt sig rätten att gratis få hålla en religiös tillställning i byggnaden en gång i månaden.
Byggnaden är fortfarande i den föreningens ägo och sammankomster ordnas med jämna mellanrum. Utrymmena är renoverade och byggnaden är i gott skick.
Foton och annat.
