Salutorget Så här ödsligt kunde Salutorget i Kristinestad vara en sen eftermiddag i augusti 1980, då Håkan Ström rörde sig med kameran i staden. En stor del av handeln i staden skedde förr på Salutorget, då bönderna från landsbygden kom in till staden för att sälja sina produkter. Deras hästar står snällt och väntar på torgets norra sida. Fotot är taget omkring 1925 och det finns i samlingarna på stadens museum Carlsro. På Ina Roos foto från år 1902 så ser det ut som att poliskonstapeln i lång rock har något att säga åt en stadsbo eller är det en torghandlare. Fotot från Alvar Utters samlingar. Frans Henriksons gård, som Kristinestads Sparbank köpte och de hade sitt bankkontor där ända tills byggnaden revs 1967. Fotot ur Alvar Utters fotosamling. Matilda Bergs hotellbyggnad till vänster och följande var handlande Hugo Sjöbloms affärshus. På övre torget fanns Vilho Parmanens affärshus, nuvarande Corner. Fotot från början av 1900-talet finns i Alvar Utters samlingar. Salutorget i början av 1900-talet. Fotot från Felénska gården. I slutet av 1800-talet fanns det många torghandlare på Salutorget. De kom från landsbygden med hästar och sålde sina egna varor åt stadsborna. Fotot ur Alvar Utters fotosamling. År 1922 flyttade barberaren Albert Rosenkvist sin rakstuga från Henriksons gård på övre torget till den östra ändan på Svenska gården ”snett öfver torget”. Fotot finns på stadens museum Carlsro. Svenska gården fotograferad av Arne Appelgren år 1938. Till vänster utanför bild stod den då nedrivna krogen ”Sista Styfvern”. I Svenska gården fanns då Fotoateljé Allas, J. M. Suominens läderaffär och Droghandel Svanen. I övre våningen bodde chauffören Runar Lindedahl och det är hans Studebaker som står på torget. Fotot finns i Alvar Utters fotosamlingar. Till vänster Svenska gården där Fotoateljé Allas fanns. Där fanns också Suominens läderaffär och Droghandel Svanen. Följande är Stadshotellet och högre upp på torget syns Sydösterbottens Handelslags huvudaffär. Fotot kan vara från 1940-talet och finns i Alvar Utters samlingar. Längst till vänster syns en del av Henriksons eller Sparbankens gård och i ändan av lagerbyggnaden hade Henriksson en guldsmedsaffär. I ändan av Töttermans uthus hade Axel Nelson en affär som sedan övertogs av mågen Urho Pihlaja. Notera den vackra porten bredvid SMK:s affär i HAB:s gård. Fotot ur Alvar Utters fotosamlingar. Lars Axéns foto från kyndelmässmarknaden 1958 och det finns i Alvar Utters samlingar. Mathilda Bergs hotell med ingång via den vackra porten vid Strandgatan. Fotot från början av 1900-talet finns på stadens museum Carlsro. Formannen med sin vattentunna på väg in till staden i slutet av 1800-talet. Fotot från stadens museum Carlsro. Mikaelimarknad på 1950-talet. Fotot från Felénska gården. Gårdarna på södra sidan av Stadstorget fotograferade i början av 1900-talet. Byggnaden längst till vänster är krogen ”Sista styfvern”. Fotot ur Viktor Nylunds samlingar. Mitt på Veljekset Karhumäkis flygfoto så syns Ab Svenska Gårdens byggnader vid torget. Vykortet utlånat av Juhani Saari. På Augusta Brandts foto från början av 1900-talet så syns Stadshotellet längst till höger och följande byggnader tillhörde Gustaf Hydén. Kolla in hur många förrådsbyggnader och magasin det fanns på andra sidan Stadsfjärden. Fotot finns på stadens museum Carlsro. Den gamla färjbryggan användes i långa tider som fiskbrygga, där stadsborna kunde köpa färsk fisk. Ina Roos har tagit fotot, som finns på SLS:s arkiv. Längst till höger syns Gustaf Hydéns krog Sista styfvern. Försäljare och köpare möts på Mikaelimarkanden i början av 1900-talet. Gustaf Hydéns affärshus syns i högra kanten och längst ner mot stranden syns byggnaden där krogen Sista Styfvern var inrymd. År 1921 då fotot togs så har byggnaden med krogen nere vid stranden rivits eller flyttats till annan plats. Fotot från SLS:s arkiv. På torget står Jarl Christian Olin, som var född år 1886, så fotot kan var taget ca 1890. Till höger syns den stenfria marken där det gamla rådhuset hade stått i tiderna. Fotot från Alvar Utters samlingar. General Gustaf Mannerheim besökte Kristinestad den 21 november 1922, då han nedanför Ulrika Eleonorakyrkan invigde minnesmärket över de fallna skyddkåristerna 1918. I bakgrunden syns Ab Svenska Gårdens byggnader. Fotot från SLS:s arkiv. Marknaden 1972 där A. Talas varuhus syns till vänster. Fotot från SLS:s arkiv. Rafael Olins foto från Mikaelmarknaden 1963, där varuhusbygget syns till vänster. Fotot från SLS:s arkiv. På fotot från Mikaelimarknaden 1963 så syns A. Talas varuhusbygge till höger. Fotot från SLS:s arkiv. Torget ser tomt och öde ut på fotot som är taget efter 1920, eftersom byggnaden där krogen Sista styfvern fanns är bortskaffad. Röken på Östra sidan ser ut att komma från ett ånglok vid järnvägsstationen. Fotot från SLS:s arkiv. Svenska gården vid Salutorget längs med Strandgatan söderut i början av 1900-talet. Den revs i början av 1960-talet då Risto Talas byggde sitt nya varuhus. Fotot ur Viktor Nylunds samlingar. Det var år 1952 då Sparbanken köpte gården av ekonomierådet Frans Henrikson. Han fick rätt att bo kvar i sin bostad i övre våningen till död dag. Urmakare Henriksson hade sin affär i annexet nedanför huvudbyggnaden medan hans läromästare Österholm hade sin affär bakom hörnet på Östra Långgatan. Handlande Saber hade i två perioder haft sin affär i gården och i den östra ändan hade Sparbanken sin lokal. Sparbanken var inte den första banken i gården, tidigare hade Nordiska Aktiebanken, Landtmannabanken, Atlas Pankki och KOP haft sina kontor här. Fotot lånat från SLS:s arkiv. Längst till vänster Frans Henriksons gård, där bland annat KOP hade sitt kontor. I gården bredvid hade Österholm sin guldsmedsaffär, som han hade öppnat år 1927. Den här lokalen överlät Österholm efter några år åt sin lärling Henriksson och han flyttade då sin affär till en annan lokal längs med Östra Långgatan. I följande byggnad som ägdes av Unionbanken hade Ab Mattson sin affär. I huvudbyggnaden på samma tomt fanns Unionsbankens kontor och Labors kontor och affär. Fotot som är utlånat av Juhani Saari är taget omkring 1929. I den här byggnaden verkade Unionbanken mellan åren 1920 och 1931. I samma byggnad hade Labor sin affär medan A. B. Mattson hade sin affär i sidobyggnaden längre upp på torget. Fotot från ELKA är taget år 1928. Till vänster syns Töttermans gård före renoveringen och till höger Wendelins gård, som då ägdes av handlanden Konrad Sundman. I släden sitter familjen Carlströms familj och Alfred blickar mot Wasa Aktie Banks filialkontor, där han var direktör. Carlström hästkusk hette Carlsson och var hemma från Sverige och tydligen behärskade han körandet med fyrspann. Fotot från 1890-talet finns på stadens museum Carlsro. Bild ur boken ”Suomalaisia puukapunkeja” från år 1995, där Wendelins gamla gård pryder sin plats vid torget. För yngre läsare måste förklaras att den lilla byggnaden vid broändan är en telefonkiosk, därifrån man kunde ringa samtal om man först stoppade mynt i apparaten. Det var i maj 1917 som ”Nordiska Föreningsbanken för Handel och Industri” köpte den här gården av handlanden Konrad Sundman. Fotot från Nordeas historiska arkiv/ELKA. Under en lång fanns Föreningsbankens kontor och direktörens bostad i denna byggnad vid Salutorget. Fotot från Nordeas historiska arkiv/ELKA. Fotot taget av Ines Hyvönen. Nyare foton.