Sammanställt av Lasse Backlund i mars 2024. Uppgifterna är tagna ur gamla mantalslängder, lagfartsregister, kyrkböcker och gamla tidningar.
Länkar:
Om du vill läsa om brandförsäkringarna och bränderna på denna tomt, så skall du klicka HÄR!
Gårdens historia
År 1751 ägdes tomten och den gård, som stod på tomten av rådmannen Carl Zederman och han gjorde det ända till år 1776.
Handlande Casper Lebell tar över.
År 1776 hade handlanden Casper Lebell junior (1746-1813) förvärvat tomten nr 4 i det fjärde kvarteret. Casper var född i Kristinestad och han var son till Casper Lebell (1717-1787) som i sin tur var son till Casimir Lebell. Det var ju denne Casimir som var av adlig släkt i Polen och hade kommit som krigsfånge till Österbotten i början av 1700-talet.
Den yngre Casper Lebell gifte sig 1774 med Margareta Elisabeth Arosell (1743-1779) från Kristinestad, som då var ägare till gården på Västra Långgatan 15. Den gården övertogs efter att Elisabeth gift sig, av hennes bror Johan Gustaf Arosell. Elisabeth och Casper fick dottern Helena Christina (1775-1826). som sedan gifte sig med handlanden Josef Holmström (1773-1819).
Elisabeth Lebell avled år 1779 och den yngre Casper gifte om sig år 1881 med Brita Norrman (1758-1815) från Kristinestad. Med henne fick Casper 9 barn men det var endast dottern Margareta Lovisa (1787-1831) som levde till vuxen ålder. Hon gifte sig år 1815 med handlanden Johan Bernhard Sjöberg (1785-1852), som ägde flera gårdar i staden och han ägde också hemmanet Skrattnäs.
År 1780 till 1790 ägdes tomten nr 4 av Casper Lebell junior, som bodde med sin hustru Brita, vars far Abraham Norrman också bodde i gården.
Borgaren Henrik Berg tar över och bygger en ny gård.
År 1801, den 27 juli fick borgarsonen Henrik Berg och hustrun Maria Rebecka fastebrev till hälften av Casper Lebells tomt nr 4 i det fjärde kvarteret. Samma år byggde han en ny gård av färskt furutimmer längs med Strandgatan. Gården var 30 meter lång, alltså nästan lika lång som tomten var bred. Gården var i en våning, brädfodrad och målad med grön färg, där fanns 12 rum, varav ett var en salubod.
År 1816 avled Maria Rebecka Berg och gården övertogs till hälften av hennes man Henrik Berg och den andra halvan av barnen Carl Henrik, Hans Johannes, Josef Erik, Maria Henrika, Anna Magdalena och Christina Elisabeth.
År 1820, den 14 augusti erhöll handlanden Henrik Berg fastebrev på den andra halvan av den så kallade Lebellska gården. Denna del hade han i januari 1820 köpt av rådmannen Johan Bernhard Sjöberg för 300 Riksdaler Svenskt Banko. Denne Sjöberg var måg åt Casper Lebell.
År 1826, i oktober avled handlanden Henrik Berg och hans andel av gården skiftades mellan barnen, så att var och en kom att äga en sjättedel. Sonen Hans Johan och dottern Christina Elisabeth hade avlidit utan att lämna några arvingar, vilket betydde att de övriga syskonen nu ägde en fjärdedel var. Då Josef Erik Berg gjorde konkurs, så såldes hans fjärdedel på auktion åt garvaremästaren Johan Henrik Widenius (f.1818) som var gift med Maria Färm (1806-1869).
År 1856, den 28 november sålde garvaremästaren Widenius sin ägande fjärdedel av gården för 235 rubel silver åt Carl Henrik Berg, vilket gjorde att denne nu ägde hälften av gården och de två systrarna ägde en fjärdedel var.
Bagaren Hamrén tar över.
År 1858, den 1 februari sålde Carl Henrik Berg sin halva av gården åt bagarmästaren Gustaf Mauritz Hamrén (1829-1877) från Vasa. Hamrén var gift med Serafia Olivia Emeli Lindberg (f.1831) från Gamlakarleby. När de flyttade till staden hade de med sig sönerna Gustaf Valdemar (f.1853) och Charles Emil (f.1854). Efter flytten föddes barnen Ragnar Mortimer (f.1859) och Hildur Emilia (f.1861).
Carl Henrik Bergs minderåriga systrar Maria Henrika Berg och Anna Magdalena Berg, sålde på samma gång deras ägande andra halva till samma bagarmästare Hamrén. Köpeskillingen var 2 100 rubel silver och köpet finansierades genom ett lån av stadens fattigkassa. Gården var försäkrad i Skandia bolaget för 2 200 rubel silver och i köpebrevet fanns villkoret att försäkringen måste hållas i kraft, så länge inteckningen är i kraft. Säljarna fick bo kvar i den södra ändan av gården och hade rätt att bo där till oktober samma år och de hade rätt att använda vissa delar av de många magasinen. Säljaren hade under sommaren rätt att använda kryddgården, alltså trädgården och de hyresgäster som bodde i bagarstugan och i kammaren skall få bo kvar till oktober.
Bagarmästare Hamrén tecknade år 1858 en brandförsäkring på alla sju byggnader på tomt nr 173 och till brandförsäkringsansökan bifogade han en planteckning, som visade hur byggnaderna var placerade.
År 1859 uppförde bagaren Hamrén en ny bagarbyggnad nere vid stranden och den tidigare bagarstugan längs med Kolargränden byggdes om till bostad. Den nya byggnaden bestod av tre rum, nämligen en förstuga, en kammare och en bagarstuga. I bagarstugan fanns en större bakugn och golvet var lagt med murtegel.
År 1860 ägdes gården av bagaren G. M. Hamrén med hustrun Emeli, som var född 1831 i Gamlakarleby. Hos dem bodde en bagarlärling och 2 pigor. På hyra bodde handlanden C. G. Nyström med hustrun Charlotta. Mamsellen Hulda Friesenfeldt bodde också på hyra och hon hade också en dräng och en piga.
Bagare Packalén tar över.
År 1862, i oktober sålde bagaren G. M. Hamrén den bebyggda tomten nr 173 med både gård och bageri åt bagaren Gustaf Packalén (1834-1873). Packalén var född i Vampula och han kom till Kristinestad via Björneborg år 1860, då han började som lärling hos bagare Hamrén. Packalén gifte sig år 1867 med Amalia Enholm (1846-1929), född i Kristinestad. Gustaf och Amalia fick sönerna Hugo (1867-1890), Anton Julius (1869-1875) och Gustaf (1872-1955 i Köpenhamn). På hyra i gården bodde rådmannen Johan Felén med hustrun Anna, döttrarna Johanna och Helena. På hyra bodde också änkan Klara Ekblom med sonen Karl, och arbetskarlen Anders Rosenlund med hustrun Fredrika.
År 1865 ägdes tomten med alla byggnader av bagaren Gustaf Packalén, som bodde ensam med drängen Otto och pigorna Maja och Fina. På hyra bodde bokhandlareänkan Vilhelmina Stendahl (1807-1865) med dottern Hilda, skeppareänkan E. Roos med en piga, och brandvaktaren Johan Kadén med hustrun Eva.
År 1870 ägdes tomten och gårdarna av bagaren Gustaf Packalén, som nu var gift med Amalia Enholm. Hos dem bodde en försäljerska Lucina Sandberg, drängen Jakob och pigan Sofia Lehtimäki. På hyra bodde färgareänkan Fredrika Edman och förre brandvakten Johan Kadén med hustrun Eva. Ett stort antal bagarlärlingar och gesäller bodde hos Packaléns.
Bagare Öhman tar över.
År 1873 avled Gustaf Adolf Packalen och hälften av den bebyggda tomten och alla byggnader övertogs av bagareänkan Amalia Packalén och den andra halvan av de 3 minderåriga sönerna. Efter en tid gifte änkan Amalia om sig med en annan Gustaf Adolf, nämligen bagare Öhman (1858-1934). Denne var född på Åland och med Amalia fick han 2 barn. På hyra i gården bodde nu sjömansänkan Klara Eklund, hattmakareänkan Anna Enholm och kapellansänkan Amalia Bergman.
År 1880 ägdes tomten, gårdarna och bageriet av bagaren Gustaf Adolf Öhman, som bodde med hustrun Amalia Alexandra och 3 barn. Hos dem bodde också en lärling Rankanen (f.1861). På hyra bodde förra brandvakten Isak Tarkka (f.1847) med hustrun Maria (f.1853) och 3 barn. Där bodde också telegrafrevisorn Jakob Forsman (f.1838) med hustrun Maria (f.1853)
År 1885 ägdes tomten och byggnaderna av bagaren Öhman, som bodde med hustru, barn och svärmodern Anna Enholm (f.1817). På hyra bodde urmakaren J. Arvid Sundström (1854-1917) med hustrun Sofia (1844-1926) och Sofias dotter från första giftet Hulda Söderlund (1865-1943). De hade flyttat från den södra gården på Strandgatan 33, som de också ägde. Där bodde också sadelmakare Johan, timmermannen Josef Viktor Wahlberg (f.1847) och änkan E. H. Blomqvist (f.1837).
Gårdsbranden år 1886.
År 1886, den 31 augusti utbröt en brand i bagarmästare Öhmans gård. Huvudbyggnaden nr 1 totalförstördes och efter branden hittades endast lite brandrester, värderade till 20 mark. Bostadsbyggnaden nr 2 brandskadades också men den kunde repareras för 40 mark. Inkörsporten och planket mot gatan förstördes men alla övriga byggnader klarade sig. I samma brand förstördes också bostadsbyggnaden på granntomten söderut. Läs mera om branden HÄR!
Omkring år 1887 byggde bagaren Öhman en ny gård på samma ställe som den nedbrunna men den blev 5 meter kortare i den södra ändan. Det var först detta år som makarna Öhman fick lagfart på 7/12 av gården och hustruns två levande, minderåriga söner från första äktenskapet fick lagfart på 5/12 delar.
År 1890 ägdes gården och strandtomten 173 av bagaren Gustaf Adolf Öhman (född på Åland 1858-1934). Han bodde med hustrun Alexandra Amalia (född i staden 1846-1929) och vuxna sönerna Karl (f.1872), Hugo (f.1867) och 4 yngre barn. Hos dem bodde också bagarlärlingen Karl Wahlström (f.1837). På hyra bodde arbetskarlen A. H. Mannfolk (f.1846) med hustrun Anna (f.1838) och på hyra bodde också änkan Katharina Mattsson (f.1852).
År 1891 gjorde bagaren Öhman konkurs och eftersom han hade åkt iväg till Amerika utsåg rådhusrätten i staden konsul Gustaf Hydén till god man, då gården skulle säljas på auktion. Den 7 juli hölls auktionen och gården bjöds ut för ett fast pris om 7 000 mark men vid auktionen gavs det högsta budet på 3 750 av handlanden och sjökaptenen Johan Wilhelm Olin.
Bagare Jahnsson tar över.
År 1891, den 28 november sålde handlanden Johan Wilhelm Olin den bebyggda tomten med alla påbyggnader för 7 900 mark åt bagarmästaren Johannes Wilhelm Jahnsson (1872-1907) och hans hustru Ida (f.1867).
År 1892 ägdes tomten med alla byggnader av bagaren J. W. Jahnsson men han bodde inte själv där, utan på Varvsgatan 4 i söderstan. Det gjorde däremot bagaren Johan Konstantin Klingstedt (f.1856) med hustrun Ida (f.1864) och 3 barn. I gården bodde också bagarehustrun Alexandra Öhman med sonen Karl och 4 yngre barn. Bagaren Gustaf Adolf Öhman ser ut att vistas i Amerika.
År 1895 ägdes gården av bagaren J. W. Jahnsson. Nu ser det ut som att telegrafkontoret skulle ha flyttat hit från Strandgatan 13. Åtminstone telegrafstationsföreståndaren John Fedosejeff (f.1840) bodde här med hustrun Charlotta (f.1840) och vuxna barnen Alexandra och Xenia och deras piga Lena Ralli (f.1875). På hyra bodde bagaren Karl Salminen (f.1870) med hustrun Emma och 3 mindre barn.
År 1897 ägdes gården av bagaren Johan Wilhelm Jahnsson och hans hustru Ida, som nu ser ut att bo i gården med en minderårig son. Telegrafstationschefen Johan Fedosejeff, bodde där med sin familj och möjligtvis var telegrafstationen inrymd i samma byggnad.
År 1902 ägdes gården på Strandgatan 26 av bagaren Johan Wilhelm Jahnsson med hustrun Ida och 2 mindre barn. Hos dem bodde pigorna Sofia Harjunpää och Ida Hietaoja, och lärlingen Karl Palmgren. På hyra bodde arbeterskan Johanna Mattfolk (f.1876) med en liten dotter. Arbetaren Viktor Viljanen (f.1871) bodde där, liksom lärarinnan Aina Holmström (f.1868) med sin piga Helmi Sjuls. På hyra bodde också arbeterskan Greta Agnäs (f.1851), arbetaren Anders Peltoniemi (f.1873) med hustrun Justina (f.1871) och arbetaren Matti Mukkala (f.1875) med hustrun Hilda (f.1880).
Målare Nyfors tar över.
År 1903, den 10 januari sålde bagaren Jahnsson gården åt målaren Frans Evert Nyfors (f.1872) och hans hustru Ida Wilhelmina (f.1866) för 20 000 mark.
År 1908 ägdes gården av målaren och metodisten Frans Evert Nyfors med hustrun Vilhelmina och 3 barn. På hyra bodde rektor Henrik Karsten (f.1877) med hustrun Ester (f.1874) och 2 barn och pigan Mathilda Lillgäls (f.1880). Där bodde också arbetaren Juho Nikolai Mäki (f.1871) med hustrun Mathilda (f.1861) och två barn. Tjänarinnan Tyyni Haapanen (f.1887) var skriven i gården trots att hon hade utvandrat till Amerika och samma sak var det med tryckeriarbetaren Karl Vartiainen (f.1882). Arbetaren Jakob Jaakola (f.1861) däremot bodde i gården med hustrun Elmia (f.1868) och 3 barn. Distriktsdjurläkaren Carl Henrik Trygg (f.1850) bodde också här med hustrun Fransiska med en yngre son och med pigan Adelina Håx och drängen Kalle Koivisto (f.1888).
År 1908 i april skadades bostadsbyggnaden längs med Kolargränden i en häftig brand. Vill du läsa mera om den branden, så skall du klicka HÄR!
Ida Nyfors annonserade ett tiotal gånger i Syd-Österbotten där hon bjöd ut gården till salu. Av någon orsak så blev det aldrig någon affär.
År 1910, den 29 augusti såldes målare Nyfors gård på Strandgatan 26 på exekutiv auktion och högsta godkända budet på 16 000 mark gavs av handelsmannen Erik Tötterman.
Skräddaren Iisakki Aalto tar över.
År 1910, den 31 augusti sålde Erik Tötterman gården vidare åt skräddaren Iisakki Aalto (f.1881-d.i Tammerfors 1961) för 19 000 mark. Aalto betalade kontant 2 000 mark och 17 000 mark genom att överta ett inteckningslån på 17 000 mark. Isak var född Mäenpää i Kurikka men släkten kom från Hangaskylä i Kauhajoki. Han flyttade via Raumo till Kristinestad år 1904 och han hade då antagit släktnamnet Aalto. Under åren 1898 – 1899 hade han gått tre terminer i skola i Kristinestad, så staden var bekant för honom. Han gifte sig år 1902 med Selma Alexandra Vuori (1882 i Eurajoki-1916), som var dotter till handlanden Kustaa Berggren, senare Vuori. Denne var född år 1851 i Eurajoki och var gift med Wilhelmina Gustafsdotter, som var född 1851 i Kokemäki och de här flyttade till Kristinestad år 1902.
Isak och Selma fick 5 barn: a) Taimi Lemmitty, f. 1902 i Kristinestad, som gifte sig år 1923 med kontoristen Veikko Johannes Koski från Storkyro, dit hon sedan flyttade. b) Lauri Oiva Veli, f.1904 i Raumo, kontorist, gift med Saga Svens (1905-1989) c) Kerttu Viola (f. i Kristinestad 1905-1912). d) Aili Alexandra, f.1907 i Kristinestad flyttade till Tammerfors 1926. e) Aatos Ahti (1909-1910). Iisakki, som kallades ”Iikka”, började som gesäll i skräddare Honkanens gård på Strandgatan 29 men flyttade snart över till ett eget skrädderi på Strandgatan 22, där han bodde på hyra.
Redan det första året valdes Isak Aalto in i styrelsen för ”Kristinestads fabriks- och hantverksförening”, där guldsmed Sandelin var ordförande.
I början av 1920-talet bodde skräddaren Matti Hangasluoma (f.1889 i Kurikka-d. i Kristinestad 1966) på hyra med hustrun Sanni (f.Suomi1891-d.1965 i Kristinestad) i sin bror Isak Aaltos gård. Hangasluoma flyttade sedan till Östra Långgatan 51 och öppnade affär där. Skräddaren Otto Mikkonen (f.1890) bodde också där med hustrun Maria (f.1888). På hyra bodde också arbetaren Jakob Jaakkola (f.1861) med hustrun Elina (f.1868) och vuxna barnen Johan (f.1894) och Olga (f.1903). Fattiga arbetaren Helmi Nousiainen (f.1891) bodde med 3 minderåriga barn, skräddaren Väinö Sivula med hustrun Helmi och flera till bodde kortare tider på hyra.
I oktober 1920 öppnade Mimmi Toivonen en barberaraffär i Aaltos gård, som högst troligt övertogs av Valdemar Söderqvist, som i augusti 1922 öppnade en rakstuga i gården. Den här Söderqvist var född i staden men då det hotades med rysk militärtjänstgöring reste han år 1902 som så många andra till Amerika. Där hade han en rakstuga och därför var det naturligt att raksalongen i Aaltos gård fick namnet ”Nya Amerikanska raksalongen”. Den här raksalongen blev inte heller långvarig eftersom Karl Fallenius öppnade en raksalong i mars 1923 i Aaltos gård. Snart övertogs denna av Siviä Lappalainen, som dock flyttade till Reunanens gård i mars 1924.
År 1924 i mars öppnade Juho Eemil Aalto en sportaffär och remontverkstad i Aaltos gård och den hade namnet ”Suupohjan Urheiluliike”. I maj 1925 öppnade E. Oaharju en ”Velocipedreparationsverkstad” i Aaltos tidigare utrymme.
Handlande Nelson tar över.
År 1926 flyttade Isak Aalto till Tammerfors och följande år den 8 november sålde han och hustruns arvingar gården åt handlanden Axel Nelson (1890-1959) från Lappfjärd för 120 000 mark. Axel var sedan 1916 gift med Ida Klockars (1895-1969) från Lappfjärd. Paret Nelson flyttade då till gården med barnen Algot (f.1916), Agda (f.1918), Gunni Ragnhild (f.1920), Albert (f.1921), Nils Erik (f.1923) och Maj-Lis (f.1926). Samtliga barn födda i Lappfjärd och efter flytten fick de sedan barnen Anna Viola (f.1932) och Jarl (f.1933).
I slutet av 1920-talet bodde till exempel fil.mag Emil Kråkström (f.1887) i Nelsons gård på hyra med hustru och flera barn. Maskinisten Gustaf Pälvi (f.1876), arbetaren Jaakkola och fil.mag. Vidar Calonius (f.1895) bodde också där.
I början av 1930 bodde handlanden Axel Nelson i sin gård med hustrun Ida och barnen Sven Algot och Agda Linnea.
I mitten av 1930-talet ägdes den bebyggda tomten 173 av Axel och Ida Nelson, som bodde där med flera barn. På hyra bodde bland annat redaktör Eino Koskenniska (f.1907) med hustrun Elvira (f.1908) och chauffören Runar Rosengård (1914-1976), och hustrun Märta (född Viklund 1919-1991), båda från Dagsmark. Mekaniker Aaro Väänänen (f.1889) bodde där med hustrun Martta och en tid bodde arbetaren Fridolf Rönnholm (f.1908) där på hyra med hustrun Helena (f.1896). Också arbetaren Olga Mäkinen (f.1888) bodde där med dottern Aili (f.1911).
I slutet av 1930-talet ägdes gården av handlanden Axel Nelson, som bodde där med sin stora familj. Algot hade nu gift sig med Gunnevi Hannus från Kaskö och de bodde i en egen lägenhet. På hyra bodde änkan Elina Jaakkola (f. i Lappfjärd 1868) med dottern, väverskan Olga (f.1903). Redaktör Koskenniska hade nu flyttat bort och i stället hade arbetaren Vihtori Joki flyttat dit. Han var född i Lavia 1876 och hustrun Susanna var från Karvia och de hade med sig 4 barn. Runar och Märta Rosengård bodde fortfarande kvar. Elin Koskela som var född Sipilä i Teuva bodde på hyra med sönerna Pauli och Reijo.
I mitten av 1940-talet ägdes gården på Strandgatan 26 av Axel och Ida Nelson, som nu flyttade till Dagsmark. Gården förvaltades av dottern Gunni Nelson. Gunnis syster Agda hade år 1940 gift sig med Urho Pihlaja medan de andra syskonen, affärsbiträden Albert, Nils Erik och Maj-Lis bodde kvar i gården på Strandgatan. Algot bodde också där med sin familj och det gjorde också Agda och Urho Pihlaja med lilla sonen Seppo (f.1941). Elina Jaakkola hade nu flyttat bort och istället hade arbetaren Karl Rintala flyttat dit och han hade hustrun från Sideby. Under en tid bodde agenten Sigfrid Blomster från Vasa på hyra med sin son Boris (f.1931). Servitören Fanni Ojala, som var född 1919 i Bötom bodde här omkring 1946 och det gjorde också styrmannen Tor Elis Sten med hustrun Annikki. Det hade tidigare bott på Strandgatan 13 och år 1950 köpte de gård på Varvsgatan 4. Också montören Johan Backman, som var född 1911 i Närpes bodde på hyra med hustrun Signe Alice, som var från Korsholm. Telefonmontören August Johan Skjäl (1899-1978, som var född i Korsholm bodde i gården en tid med hustrun Linda (f. Hasselblatt 1912-2004). Linda var syster till Ruth, som gifte sig med Hjalmar Nylind.
Axel och Ida Nelson köpte i samma veva Frans Luomas hemman på Storåvägen i Dagsmark, där de byggde en ny gård och startade ett stort nyodlingsprojekt.
Omkring år 1950 ägdes gården av Nils Erik Nelson. Agda och Urho Pihlaja hade år 1949 öppnat en affär på Östra Långgatan 26, där de också bodde. Hyresgästen Vihtori Ojala hade avlidit men änkan Susanna bodde kvar och det gjorde hennes son Alfred också. Tidningsredaktören Jussi Loppi (f. 1899 i Ilmajoki) som hade bott en tid i gården hade nu flyttat till St. Michel med hustru och barn. Montören Johan Backman, bodde kvar på hyra med hustrun och sonen Sven (f.1938 i Vasa).
I augusti 1950 köpte Axel och Ida Nelson gården på Strandgatan 44 och de sålde i samma veva hemmanet och gården i Dagsmark.
I början av 1950-talet förvaltades gården av Nils Erik Nelson och där bodde några av hans syskon. På hyra bodde poliskonstapel Sigurd Engman från Tjöck, som var gift med Verna Forsberg (f.1920) från Lappfjärd. Affärsmannen Aarne Kuula från Jyväskylä, som var gift med Marita från Nykarleby bodde på hyra med sin son Kaj Kuula (f.1947).
År 1951, den 17 december utbröt en brand i en av gårdsbyggnaderna. Där bodde Hilda Pihlaja och Sanni Joki på hyra och deras bostäder blev helt utbrända. Elden hade fått sin början av ett brinnande ljus, som var placerat ovanpå en kista. Både byggnaden och hyresgästernas lösöre var försäkrade men alldeles för lågt.
År 1956 övertogs gården av Axel och Idas dotter Gunni Nelson, och möjligtvis bodde någon av hennes syskon där också.. På hyra bodde skomakaren Eino Kirviharju, som var född 1904 i Storå. Han bodde med hustrun Signe Sofia (f.Hägg 1906) och sonen Erik, som var postiljon. Konstapel Engman hade flyttat bort och i stället hade arbetaren Ida Santala flyttat in. Hon var född 1914 i Bötom och med sig hade hon en dotter, född 1940. Makarna Kuula hade flyttat till Sverige och under en kort tid bodde Martti Kallioja (f.1906) på hyra med hustrun Elli (f. Sten 1917).
År 1960, den 28 april sålde Gunni Nelson gården åt sin bror Jarl Nelson för 1,5 miljoner gamla mark. Ett stort antal hyresgäster bodde kortare eller längre tid i gården. Arbetaren Helle Siltanen, som var född 1915 i Storå bodde med sin dotter, kontoristen Raija Kyllikki (f.1938). Kontoristen Anders Mattila och Judit (f.Ström 1916) bodde i gården med 2 barn och Torsten Särs, som var född 1928 i Terjärv bodde också på hyra. Torsten var gift med Iris Inga-Lisa Malm (född i Övermark 1931) och de hade 3 barn födda under åren 1953 – 1957.
I mitten av 1960-talet ägdes gården av Jarl Nelson. Han bodde i gården med hustrun Leena Annikki (f. Peuralahti 1937 i Storå) och med dem bodde 2 döttrar. Jarls mamma Ida Nelson bodde nu igen i gården efter att hon blivit änka. På hyra bodde timmermannen Viljo Saarinen från Kokemäki och det gjorde Elin Mannström från Tenala också. Under en tid bodde arbetaren Yrjö Lehtimäki på hyra och han var född 1916 i Jämijärvi. Han var gift med Sylvi Maria (f. Uusitalo i Storå 1915) och de hade 4 barn med sig. Arbetaren Unto Johannes Ketola bodde också på hyra en tid och han var född 1938 i Jalasjärvi och hade sin hustru från Parkano. På hyra bodde Risto Kallio, som var född 1923 i Storå och han var gift med Aira Alanko, som var född 1928 i Storå.
År 1977, den 25 maj sålde Jarl Nelson gården åt byggmästaren Kurt Westerlund (f.1954) från Lappfjärd. Köpeskillingen på 82 000 mark kvittades mot att Jarl Nelson fick en lägenhet i det radhus som Kurt Westerlunds byggbolag just då uppförde på Skolbrinken 17.
År 1979, den 10 april sålde byggmästaren Kurt Westerlund tomten nr 173 med alla byggnader åt stadsgeodeten Henrik Manns. Henrik var född år 1940 i Helsingfors och år 1967 hade han gift sig med Heljä (f. Heiman i Pielavesi år 1944). Köpeskillingen på 125 000 betalades med att kvitta köpesumman mot en bostadslokal i Bostads Ab Oskar på Koppövägen och en del betalades kontant.
Stadsgeodeten Henrik Manns lät utföra grundliga renoveringar i flera byggnader. Han byggde bland annat en ny och vacker farstukvist men i övrigt behöll han den gamla stilen på gården. Han installerade jordvärme, som tiden var relativt nytt.
År 1994 sålde Henrik och Heljä Mangs tomten med alla byggnader åt den nuvarande ägaren gården och denne använder den som stadigvarande bostad. Gården är i dag en prydnad i Norrstan och den nuvarande ägaren har renoverat uthusbyggnaderna under de senaste åren. Bagarstugan från 1859 nere vid Sjögatan genomgår en totalrenovering, som blir färdig inom något år.
Foton och annonser.
