Uppgjort av Lasse Backlund i november 2023. Uppgifterna är tagna ur gamla lagfartsregister, mantalslängder, kyrkböcker och tidningar. Hjalmar Björkmans släktutredningar från 1930 har varit till stor hjälp.
Den här släkttavlan är uppgjord enligt den släktutredning som Hjalmar Björkman från Karleby gjorde år 1930. Om du vill se hela hans utredning, så skall du klicka HÄR!
Gårdens och tomtens historia.
I början av 1700-talet ägdes den här tomten nr 20 i fjärde kvarteret av skepparen och handlanden Matts Biörkman (f. ca 1680-d.1742) och han hade övertagit den av sin svärfar Grels Grelsson Brunck. Dennes far Grels Skomakare hade ägt den här tomten redan på 1650-talet. Matts var gift med Grels Grelssons dotter Magdalena (d.1758). Matts avlade borgareden den 16 december 1701. Han var aktivt med i stadens näringsliv och han arrenderade bland annat stadskällarerättigheterna. Under Stora ofreden var han med i slaget vid Napue i Storkyro19 februari 1714. Under ofärdsåren förlorade han sina gårdsbyggnader, värda 685 riksdaler och lösegendom och handelsvaror värda 902 riksdaler. Matts dog år 1742 och begravdes under kyrkans golv ”under kvinnornas bänkar”.
Matts Biörkman var son till Eric Mattsson, som troligtvis hade flyttat till staden från landsbygden strax efter dess grundande. Han avlade borgareden 1682. Han var gift två gånger och fick sönerna Matts (omkring 1680) och Henrik (omkring 1683). Eric Mattsson byggde år 1690 en skuta tillsammans med handlanden Grels Grelsson Brunck. År 1728 dog Eric Mattsson i en ålder av ungefär 70 år.
Matts och hans hustru Magdalena Biörkman fick fem barn, varav tre levde till vuxen ålder:
–Katarina (1711-1788), gift med handlanden Mårten Backman, som dog år 1746. Andra gången gift med handlanden Mickel Backman, som dog år 1759.
–Erik (1712-1800), handlande.
–Anders (1728-1812), handlande.
År 1742 avled handlanden Matts Biörkman och gården övertog av sönerna Erik och Anders Björkman.
År 1750 var gården nr 20 skriven på Erik Björkman. Han hade år 1743 gift sig med Margaretha Hållfast (1720-1766) och år 1767 gifte han om sig med Brita Kristina Berg, född i Sverige. Erik Björkman blev far till nio barn.
År 1772 hade den här tomten, som nu hade fått numret 33 i det fjärde kvarteret övertagits av hans bror, handlanden Anders Björkman d.ä (1726-1812), som var född i Kristinestad. Anders var gift med Brita Skogman eller Maals (1720-1788) från Ömossa. Hon var dotter till bonden Simon Henriksson på Skogman hemman. Mellan åren 1751 och 1763 fick de fem barn, varav ett dog i unga år.
År 1791 hade gården och tomten, som nu hade nummer 34 övertagits av Anders och Britas äldsta son, som också hette Anders (1751-1809). Anders hade år 1779 gift sig med Maria (1756-1842), född Åblad i Kristinestad. Maria var dotter till handlanden och rådmannen Karl Åblad och Maria, f. Uddman.
I unga år hade Anders Björkman d.y. varit skeppare på flera fartyg. År 1779, samma år som han gifte sig gick han dock i land för gott och började då syssla med affärer. Han bedrev en rederirörelse, en skeppshandel och han var delägare bland annat i fregatterna Maria Magdalena och Emanuel och skutan Wiktoria.
År 1805 ägdes gården och tomt nr 35 av Anders och Maria Björkman och hos dem bodde också Anders Björkman d.ä. Mellan åren 1780 och 1800 fick Anders och Maria 8 barn.
Vid den ryska invasionen år 1808 hade Anders Björkman deltagit i landets försvar, högst troligt i slaget vid Finby bro i Närpes 20 juli 1808. Detta ledde till att ryssarna, på order av greve Orloff-Denisoff, tillfälligt beslagtog hans gård och lösegendom följande år. Anders flydde med fartyget Wictoria tillsammans med sin son Anders (1782-1809) men utanför Brahestad förliste fartyget ”på ett vådeligt sätt” den 8 november 1809 och far och son omkom. Pappa Anders ägde den här kravellskutan tillsammans med Eric Widlund och möjligtvis så omkom han också i samma olycka utanför Brahestad.
Dödsboets fordringsägare yrkade nu på att magistraten skulle lägga beslag på den efterlämnade förmögenheten. Änkan Maria godkände inte detta och hon klarade av både rätten och fordringsägarna. Hon reste över till Stockholm och lyckades erhålla ett förmånligt ackord, så att hon kunde betala bort skulderna i hemstaden. Sedan fortsatte hon affärerna, tydligen med stor framgång.
År 1810 ägdes gården och tomt nr 35 av Anders Björkmans änka Maria, som kallades Maja.
År 1819 anlände ett fartyg till staden med styrmannen Erik Tötterman (1793-1858) vid rodret. Erik var född i Kyrkslätt och han var en tid skriven i Helsingfors. Under uppehållet i Kristinestad träffade han Anders och Maria Björkmans dotter Sara Margareta (1790-1832), tycke uppstod och de gifte sig följande år. Paret fick endast en dotter, som dog i unga år.
År 1820 ägdes gården och tomten, som hade numret 31 av handlandeänkan Maria Björkman. Efter makens död fortsatte hon att driva en del av rederirörelsen men hon fick ekonomiska problem och måste sälja sin gård.
Hennes gård på tomt nr 31 övertogs då av hennes andra måg, handlanden Hans Vidlund (1781-1829), som från tidigare ägde granntomten nr 30. Hans Vidlund var son till den Eric Vidlund, som avled 1809 troligtvis utanför Brahestad. Hans Vidlund var gift med Anders och Maria Björkmans dotter, som också hette Maria (1780-1851).
År 1825 ägdes båda tomterna 30 och 31 av handlanden Hans Vidlund och hans hustru Maria. Det här året togs den nya stadsplanen i bruk och härefter har de gemensamma tomterna 30 och 31 numret 199.
År 1829 avled handlanden Hans Vidlund i Kauhajoki och gården och tomt 199 övertogs då av hans änka Maria Vidlund, född Björkman.
Ännu år 1830 ägde Maria Vidlund den här gården men snart hade den övertagits av hennes syster Sara Margaretha, som sedan år 1820 var gift med styrmannen, sedermera handlanden Erik Tötterman.
År 1830 flyttade handlanden Erik Tötterman gården till andra sidan gatan. Den tomten köpte han detta år av bröderna Forsström och uppförde gården på tomten, på nuvarande Strandgatan 22. Efter 1830 stod det inga byggnader på tomt nr 199 ända fram till år 1910.
År 1832 avled Sara Margaretha Tötterman och den obebodda tomten 199 övertogs då ensam av hennes man, änklingen Erik Tötterman, som nu hade slagit sig på affärer. Han ägde ensam flera stora fartyg och han var delägare i ännu flera.
År 1833 gifte Erik Tötterman om sig med första hustruns systerdotter, nämligen Hans och Maria Vidlunds dotter Elisabeth Maria (1810-1878) och de fick flera barn.
År 1858 avled Erik Tötterman och då övertogs den obebodda tomten nr 199 av arvingarna, bland annat äldsta sonen E. Alf. Tötterman (1834-1899) som blev en stor och mäktig affärman i Kristinestad.
År 1910 sålde E. Alf. Töttermans dotter Anni (1869-1944) den obebodda tomten nr 199 åt Johan Remahl för 1 200 mark. Johan Remahl (1846-1915) var född i Rimal i Mustasaari och han var första gången gift med Maria Bernqvist (1841-1873) från Närpes. Andra gången var Johan gift med Hedvig Kallio (f.1853) från Storå och mellan åren 1882 och 1893 fick de 6 barn, som alla reste till Amerika Samma år, alltså år 1910 uppförde han de två byggnader, som fortfarande finns kvar på tomten.
Johan hade tidigare ha bott på Östra Långgatan 7 eller 9 och sedan ägde han gården Kyrkogatan 4, tillsammans med sin bror August, där de hade en vattenfabrik i källarvåningen.
År 1911, i oktober tecknade Remahl en brandförsäkring på de två byggnader, som han hade uppfört på tomten året innan. Om du vill läsa mera om byggnaderna, så skall du klicka HÄR!
År 1915, den 15 april avled fabrikören Johan Remahl och gården övertogs då av hans barn; Elsa (f.1893), Johan (f.1892), Alfred (f.1883), Ester (f.1885), Bruno (f.1887) och Einar (f.1891). De hade alla utvandrat till Amerika.
År 1917, den 30 januari sålde Johan Remahls arvingar gården och tomt 199 åt magister Jaakko Oskar Ikola och hans hustru Aino för 12 300 mark.
År 1918, den 25 maj sålde magister Ikola gården åt affärsmannen Johan Walfrid Härkönen (f.1893) och hans hustru Josefina (f.1892) för 22 000 mark.
År 1924, den 15 januari sålde affärsmannen Härkönen gården åt affärsmannen Edvard Knuuttila och hans hustru Maria för 80 000 mark.
År 1925, den 10 augusti sålde affärsmannen Knuuttila gården åt fröken Elin Holmberg för 88 000 mark. Hon var bosatt i Helsingfors och i gården bodde hennes föräldrar Uno och Betty Holmberg.
I början av 1930-talet ägdes gården av fröken Elin Holmberg. Karl och Signe Forsström bodde en tid på hyra före de köpte gården Östra Långgatan 23. Sedan bodde arbetaren Väinö Andersson (f.1897) på hyra med hustrun, banktjänstemannen Lempi (f. Sandberg 1899).
I slutet av 1930-talet ägdes gården av fröken Elin Holmberg från Helsingfors. På hyra bodde nu urmakaren Isak Peltonen, som var född 1871 i Kauhajoki. Han bodde med döttrarna Astrid Helmi och Seidi Aino, som båda var telefonister.
Hela 1940-talet ägdes gården av fröken Elin Holmberg och i stort sett samma hyresgäster bodde där.
På 1950-talet bodde till exempel stationskarlen Gerald Roos (f.1921) i Elin Holmbergs gård med hustrun Suoma, som var född 1920 i Storå och döttrarna Marita (f.1950) och Birgitta (f.1956).
År 1955 sålde Elin Holmberg gården åt hyresgästen, järnvägstjänstemannen Gerald Roos för 1,1 miljoner mark. Då järnvägstrafiken på 1960-talet upphörde i Kristinestad, flyttade Gerald till Kållby i Pedersöre men han behöll ändå gården. Till gården flyttade då hyresgästen Anders Valfrid Mattila (1907-1981) och hans hustru Judit (född Ström 1916-1982). Valfrid, som var son till skräddaren Anders Mattila arbetade på rådhuset som kontorist och Judit arbetade i svenska samskolans kök och sommartid som biträde i någon affär. Deras dotter Inger Marita, född 1940, gifte sig år 1962 med Bo Smedman från Veikarstrakten i Korsholm och de flyttade då till Surahammar. De återvände därifrån år 1979 och Inger dog i Veikars år 2016. Sonen Bengt Mikael (f.1943) var tryckeriarbetare i Kristinestad men flyttade till Sverige och dog i Surahammar år 1990. Familjen Mattila hade tidigare bott på hyra i den lilla byggnaden längs Kolargränden i Nelsons gård, på Strandgatan 26.
På 1960-talet ägdes gården av Gerald Roos, som bodde i Pedersöre och paret Mattila bodde på hyra. I slutet av 1960-talet bodde makarna Mattila på hyra i Nelsons gård på Strandgatan 26. Det gjorde de ända till slutet av 1970-talet, då de köpte en lägenhet på Alesundsgatan 3, där de sedan bodde så länge de levde.
Någon gång på 1970-talet övertogs gården av Bertel Rusk (1913-2007), som var gift med Vesta Förnäs (1916-2001) från Lappfjärd. De bodde där tills de sålde gården åt Fanny och Taisto Viklund.
År 2004 sålde Viklund gården åt de nuvarande ägarna, som genomförde en större renovering. De använder gården som stadigvarande bostad.
Foton.
