51. Till en början verkade den privata finska samskolan i anspråkslösa, hyrda utrymmen i stadens centrum men år 1916 uppfördes denna byggnad, som fortfarande står kvar. Adressen i dag är Stationsgatan 4 – 6 på stadens Östra sida. Senare har gjorts en tillbyggnad där det finska högstadiet är inrymt. Fotot finns i Emil Kråkströms fotosamling.52. Vy från Strandgatans södra ända, riktning norrut. På den högra sidan finns Badhusparken och på den vänstra sidan står handlande Emil Axelins gård från 1899. Axelin själv bodde aldrig i gården, utan den byggdes endast för uthyrning. Fotot finns i Emil Kråkströms fotosamling.53. Vy över Norrstan med Norrfjärden i bakgrunden. Fotot ser ut att vara taget från Rådhusets terrass och den stora, ljusa byggnaden till höger är Västra Långgatan 9, som efter 1927 blev svenska samskolans elevhem. Foto från Emil Kråkströms fotosamling.54. Bakom de rimfrostiga björkarna i Badhusparken syns Snellmans tornförsedda gård på Strandgatan 83 till vänster. Till höger syns Axelins också tornförsedda gård på Strandgatan 81. Snellmans gård revs på 1960-talet medan Axelins fortfarande står kvar. Fotot som är taget av Ina Roos efter år 1900 är lånat från stadens museum Carlsro.55. Det fanns flera badhus och allmänna bastur i staden i början av 1900-talet men detta i Badhusparken var väl nog det förnämsta. Utlänningar som besökte staden och kunde engelska förundrade sig att man måste skylta med ”BAD”, alltså dålig på svenska. I vänstra kanten skymtar Carlströms och Töttermans Ångsåg på Östra sidan. Fotot lånat från stadens museum Carlsro.56. I september 1920 sågs det första flygplanet över Kristinestad och det var en stor händelse den tiden. Jägarkapten Könni, som var med på resan tog ett par foton ”Kristinestad i fågelperspektiv”, som visar hur staden såg ut den tiden. Fotot från Emil Kråkströms bildsamling. Läs mera om flygfärden HÄR!57. I tiderna fanns det ett stort antal väderkvarnar i Kristinestad men de revs alla redan på 1800-talet. Den här kvarnen är en gåva av en närpesbo och den har stått på sin plats sedan 1937. Läs mera om väderkvarnen HÄR!Fotot från Emil Kråkströms bildsamlingar.58. År 1912 kunde det första tåget köra in på järnvägsstationen i Kristinestad och följande år började trafiken på riktigt. Om du vill läsa mera om järnvägen, så skall du klicka HÄR! Bilden är från Emil Kråkströms bildsamling.59. Mellan åren 1908 och 1929 fanns Kristinestads Sparbanks kontor i denna byggnad på Skolgatan. I dag används byggnaden av stadens näringslivsbolag. Vill du läsa mera om denna byggnad och de andra byggnaderna på samma tomt, så skall du klicka HÄR!.Fotot utlånat av Juhani Saari.60. Strandgatan i Norrstan, där den möter Kolargränden. Till höger Suominens gård på nr 25 och följande är Rosenlunds gård på nr 27. I byggnaden till vänster hade garvare Suominen sin läder- och skohandel, följande är Lindedahls gård, sedan följer Uttergården och gamla apoteksgården. Fotot från Emil Kråkströms bildsamlingar.61. Den nya begravningsplatsen vid Alesundsvägen togs i bruk i augusti 1913 och den första som begravdes där var Maria Mathilda Lundberg (1854-1913). Redan 1911 upplät staden detta område åt stadsförsamlingen utan ersättning men med villkoret att församlingen sköter om ersättningarna åt de tidigare arrendetagarna. Kapellet är ritat av arkitekt Matti Olin (1888-1948), som var son till sjökaptenen J. W. Olin. Fotot från Emil Kråkströms bildsamlingar.62. I början av 1900-talet var Norrfjärden stor och nästan fri från vass. Ina Roos torde vara fotograf och fotot finns bland Lars Axéns samlingar på SLS:s arkiv. Till vänster syns Stenbron, mitt i bild Nya kyrkan och längre till höger syns Rådhuset och Ulrika Eleonorakyrkan.63. Ulrika Eleonorakyrkan fotograferad från söder av Poutvaara på 1940-talet. Fotot publicerat i bildverket Idyllen.64. Fremdelings gård till vänster ägdes av handlande Holm och följande gård söderut är Sundströmska gården. Fotot taget av Ina Roos från 1895 finns i Kristinestads lokalhistoriska arkiv, Alvar Utters privatarkiv.65. En stor del av handeln i staden skedde förr på Salutorget, då bönderna från landsbygden kom in till staden för att sälja sina produkter. Deras hästar står snällt och väntar på torgets norra sida. Fotot är taget omkring 1925 och det finns i samlingarna på stadens museum Carlsro.66. År 1915 kunde tullhuset vid den nya hamnkajen tas i bruk. Fotot taget av Heikki Pajunen år 1979 och finns på Rautatiemuseo.67. Det ståtliga tullhuset med magasinbyggnaderna i den södra ändan. De här magasinen revs omkring 1985 som obehövliga och för att få mera lastningsutrymme vid kajen. Fotot taget år 1879 av Heikki Pajunen och finns på Rautatiemuseo.68. Vykort av Lebellska köpmansgården, taget på 1980-talet.69. Carlsro fotograferat år 1967 av Vbl:s pressfotograf Rafael Olin. Fotot finns i SLS:s arkiv.70. Efter krigstiden blev turismen en viktig sak och kommunerna välkomnade de resande med lägerområdet där de kunde spänna upp tältet till natten. På Bockholmens campingplats uppförde Gunnar Åsmus 5 övernattningsstugor i mitten av 60-talet och i dessa fanns det 20 bäddplatser. Vid stranden fanns det en bastu och en roddbåt, som camparna fick låna. På området fanns en vaktmästarbostad och kiosken, som Rafael Olin fotograferade i slutet av 1960-talet. Fotot från SLS:s arkiv.71. Stugorna bakom rådhuset stod i tiderna på ”ofri grund”, alltså på stadens mark men utanför stadslinjen. I bakgrunden syns Ulrika Eleonorakyrkan, som inte var i bruk när fotot togs. Fotot är utlånat av Johanna Andlin, som har låtit Peter From colorera, alltså färglägga det.72. Sittande andra från vänster kapellmästare Paul Kaetsch och stående längst till vänster Karl Schultz. Redan på 1800-talet fanns det en hornorkester i Kristinestad. Till en början leddes den av trädgårdsmästare Hammar och efter honom leddes orkestern av dansken Sörensen. År 1897 ombildades hornorkestern till en stråkorkester och den leddes av Paul Kaetch. Denne var född år 1857 i Frankfurt am Oder och var gift med Anna Uschanoff från Kristinestad. År 1891 hade de fått sonen Rudolf Ragnar Ludvig men han flyttade som apotekare till Kemi år 1916. År 1918 förvärvade de gården Strandgatan 21, där Paul bodde så länge han levde. Anna sålde sedan gården vidare år 1948. Paul Kaetch avled i Kristinestad år 1938 och Anna avled år 1952 på De gamlas hem. Den här orkestern upphörde år 1906, då en hornorkester bildades på nytt. Initiativtagare denna gång var handlande John Spolander. Under ett par års tid leddes den nya hornorkestern av postiljonen R. Vesterlund men år 1908 blev Karl Schultz kapellmästare. Han innehade sysslan ända tills han blev rysk krigsfånge år 1914. Efter världskrigets slut kunde Schults återvända och han återupptog då sysslan som kapellmästare. Den här orkestern fick årligt bidrag från staden mot att de skulle uppträda i Badhusparken och vintertid i rådhuset festsal. Fotografiet är taget omkring 1900.73. Yngre personer kan ha svårt att förstå hur spännande det var att inhandla alkohol förr, då det handlades över disk och försäljarna såg granskande och misstänksamt på dig. I maj 1966 flyttades Alkos butik från Hämäläinens gård på Östra sidan till det nybyggda tredje Forumhuset och affärsföreståndaren Levi Hannus t.v. ser nöjd ut. Försäljaren till höger heter Väinö Lahelma och han flyttade år 1973 till Haapajärvi och i hans ställe anställdes Christer Malinen. Fotot finns i Kristinestads lokalhistoriska arkiv, Alvar Utters privatarkiv.74. Hamninloppet till Kristinestad med Högholmen lite till höger. Fotot från 1887 är taget från Kyrkoberget och på detta berg byggdes ett utsiktstorn år 1905. Fotot finns i Kristinestads lokalhistoriska arkiv, Alvar Utters privatarkiv..75. Fina damer spelar krokett i den Fontellska trädgården på Högholmen omkring år 1900. Fotot finns i Kristinestads lokalhistoriska arkiv, Alvar Utters privatarkiv.76. År 1914 såldes 3 kakelugnar från stadens rådhus. Enligt en notis i Syd-Österbotten i februari såldes en till Österbottens historiska museum och de två andra till Nationalmuseum i Helsingfors. Fotot av den fina kakelugnen finns i Kristinestads lokalhistoriska arkiv, Alvar Utters privatarkiv.77. Omkring 400 sångare deltog i den storslagna sång- och musikfesten i Kristinestad den 1 augusti 1926. Festtåget gick över Stenbron till festplatsen på Östra sidans plan. Fotot från Museiverket.78. Handlanden Eino Hämäläinen visar åt fabrikör Ahti Niskala hur kräftorna skall öppnas. Fotot är taget på en kräftskiva på Pavis år 1953 av Fredrik Stenlund och det finns i Kristinestads lokalhistoriska arkiv, Alvar Utters privatarkiv.79. År 1965 gjorde Yngve Bodman en grundlig renovering av Strandbaren och i juni följande år kunde han stolt visa upp den nya terrassen på havssidan för sina gäster. Vid bordet sitter bland annat Berit Bodman och Annel Axén. I maj 1968 övertog Ilona Kuusisto och Laina Kuvaja Strandbaren och de höll på till oktober 1980 då de stängde den för gott. Fotot från Kristinestads lokalhistoriska arkiv, Alvar Utters privatarkiv., också publicerat i Syd-Österbotten.80. Ragnar Kaas visar upp storgäddan, som han hade fångat på en pilktävling på Söderfjärden år 1963. Fotot finns i Kristinestads lokalhistoriska arkiv, Alvar Utters privatarkiv..81. Pilktävling på Stadsfjärden 28 mars 1963. Fotot finns i Kristinestads lokalhistoriska arkiv, Alvar Utters privatarkiv..82. Arbetets Vänners sista styrelse bestod av stående fr.v. Birger Stenlund, Edvard Nyström, Erik Sjöblom och Holger Perjus. Sittande från vänster Olof Bergvik och Bertel Rusk. Fotot finns i Kristinestads lokalhistoriska arkiv, Alvar Utters privatarkiv.83. Tull- och packhuset vid den gamla ångbåtsbryggan revs i slutet av 1960-talet för att ge plats åt det nya Havshotellet som Nygren höll på att uppföra vid stranden. Köttkontrollen var då inrymd i byggnaden. Tullhuset donerades till Kilen men det blev inte uppbyggt på nytt. Fotot från Kristinestads lokalhistoriska arkiv, Alvar Utters privatarkiv.84. Grundningsarbeten pågår på det nya Havshotellet som Nygren uppförde. Fotot från september 1969 finns i Kristinestads lokalhistoriska arkiv, Alvar Utters privatarkiv..85. Asfalteringen av Sjögatan var en stor händelse, trots att sträckan var bara 50 m med början från bron. Hjalmar Nylind övervakar att stadsarbetarna Väinö Kallio och Ossi Jokinen gör ett ordentligt arbete. I bakgrunden står busstationen som revs 1984, då Varuhus A. Talas gjorde en större tillbyggnad längs med Sjögatan. Fotot från Kristinestads lokalhistoriska arkiv, Alvar Utters privatarkiv.86. Busstrafiken till och från Kristinestad var i tiderna betydligt livligare än vad den är i dag. På fotot från juli 1966, så väntar passagerarna på någon buss under regnskyddet. Kafé- och matserveringen drevs då av Matkaravintola Oy, som lade ned verksamheten 1 januari 1969 men efter några veckor fortsatte Anni Kell verksamheten. Mannen längst till höger är Paavo Enberg. Fotot finns i Kristinestads lokalhistoriska arkiv, Alvar Utters privatarkiv.87. Byggmästare Thure Nygren arrenderade av staden ett större vattenområde norr om Stadsbron, som han sedan fyllde ut med stenar och grus. I slutet av år 1963 påbörjades bygget av det första Forumhuset, som sedan togs i bruk följande år. Grävandet sköttes med en traktorgrävmaskin och för hand. Fotot finns i Kristinestads lokalhistoriska arkiv, Alvar Utters privatarkiv.88. I början av 1900-talet bjöd Dramatiska föreningen stadsborna på fin teater med vackra dräkter och kulisser. Skådespelarna var kända stadsbor, längst bak står Hanna Wendelin och Eva Nordlund. I mittersta raden står Alma Sundström, Lilly Nystén och Sigrid Stark och framme sitter Ellen Fontell och Lorenza Fougstedt. Fotot taget av Ina Roos och finns i Kristinestads lokalhistoriska arkiv, Alvar Utters privatarkiv.89. År 1964 asfalterades en del av den nya Sjögatan och staden anlitade asfaltföretaget Rakennus Oy Cultor för arbetet. Till vänster står stadsbyggmästaren Hjalmar Nylind med stadsdirektör Georg Dahlström och granskar arbetet nere vid Stadsbron. Fotot finns i Kristinestads lokalhistoriska arkiv, Alvar Utters privatarkiv.90. Jubileumsfesten den 31 juli 1949 på Östra sidan, då staden fyllde 300 jämt. Stadsfullmäktiges ordförande Ehrström höll hälsningstalet på festen i Östra parken. Fotot finns i Kristinestads lokalhistoriska arkiv, Alvar Utters privatarkiv..91. Den 31 juli 1949 då vår stad fyllde 300 år hölls ett speciellt fullmäktigemöte på rådhuset, där statsminister Fagerholm, landshövding Ahlbäck och flera andra höga personer deltog. Där bestämdes att 100 000 mark skulle anslås till en minnessten på hjältegravarna. Där bestämdes också att för ”befästandet av vänskapen med Kristinestads fadderort Sala i Sverige ändra namn på Skatavägen till Salavägen”. Polis Lars Axén till vänster såg till att ordningen hölls. Fotot från Kristinestads lokalhistoriska arkiv, Alvar Utters privatarkiv.92. I maj 1964 köpte Thure Nygren aktierna i Ab Strandgården, som då ägde gården Strandgatan 36, alltså den gamla Carlströmska gården. Följande år uppförde Nygren detta höghus nere vid Sjögatan och flaggan vajar högt upp vid taklagsfesten. Fotot finns i Kristinestads lokalhistoriska arkiv, Alvar Utters privatarkiv..93. Den här gården i hörnet av Staketgatan och Parmansgatan byggdes år 1858 av sjömannen Rosenberg och den hade efter honom flera ägare. År 1946 förstördes den i en brand och den byggdes inte upp igen. Staden köpte tomten 1948 och gav den åt staten, som byggde ämbetshuset på den under åren 1973 – 1975. Fotot är från Carlsro.94. Elsa Åkerman (f.1889) och hennes moster Anni Cedervall (f.1884) ser bekymrade ut när de tittar på det papper, som damen till vänster håller upp. Fotot från Kristinestads lokalhistoriska arkiv, Alvar Utters privatarkiv.95. I juni 1931 ordnade Vasa Skyddskårsdistrikt gymnastiktävlingar i Kristinestad på sportplanen på Östra sidan. Här är det först uppställning och granskning på Kyrkotorget före marschen till Östra sidans park. Fotot finns i Kristinestads lokalhistoriska arkiv, Alvar Utters privatarkiv.96. I ”kejsarkabinettet” på Stadshotellet sitter fr.v. Fredrik Stenlund, Uno A. Kopisto, B. Olofsson från Sverige, Jorma Kiuasperä och Nils-Anders Ingves. Fotot finns i Kristinestads lokalhistoriska arkiv, Alvar Utters privatarkiv.97. Två flickor i Badhusparken på 1920-talet. Fotot finns i Kristinestads lokalhistoriska arkiv, Alvar Utters privatarkiv.98. År 1916 bildades ”Motorfartygs A/B Neptun” av lokala affärsmän och bolaget skulle bygga och sjösätta motorseglare och idka trafik under ett år och sedan sälja dem med god förtjänst. Neptun I och Neptun II byggdes på Varvsbacken 1916 – 1919 och sedan blev de bogserade till Hudiksvall för att få motorerna inmonterade. Dessvärre havererade båda fartygen under det första året och samma öde rönte Neptun III, som byggdes i Skaftung och Neptun IV, som byggdes i Sideby. År 1920 beslöt delägarna att bolaget skall upplösas och beslutet verkställdes följande år. Fotot av de två första fartygen är taget omkring 1917 och finns i Kristinestads lokalhistoriska arkiv, Alvar Utters privatarkiv.99. Två damer i Badhusparken i slutet av 1920-talet. Fotot finns i Kristinestads lokalhistoriska arkiv, Alvar Utters privatarkiv.100. På 1940-talet fanns det björkalléer och breda gångar i Badhusparken. Fotot av Aavamo finns i Kristinestads lokalhistoriska arkiv, Alvar Utters privatarkiv.
Klicka HÄR, för att gå tillbaka till föregående fotoalbum!
