Sammanställt av Lasse Backlund. Uppgifterna är tagna ur gamla försäkringsbrev, som finns på Riksarkivet.
Brandförsäkringen år 1848.
År 1832 bildades ”Allmänna Brandstodsbolaget i Finland” i Helsingfors men det var först i juni 1848, som byggnaderna försäkrades för första gången. Skepparen Hans Dahlberg ansökte då att hans gård skulle försäkras mot eldskada. Försäkringsansökan skulle göras till bolaget och skepparen Dahlberg uppgav då att på tomten fanns det nödiga brandredskap, nämligen 2 handsprutor, 3 brandstegar, 2 svablar, 3 brandhakar och 3 brandämbare.
Dahlberg uppgav att hans tomt var 2 530 ”Qvadrat alnar i areal vidd” (en kvadrataln = 0,36 m²).
År 1848 fanns det tre byggnader på tomten, som Dahlberg ville försäkra:
Byggnad nr 1:
En träbyggnad i gott skick, byggd av nytt grantimmer år 1837 och tillbyggd i norra ändan år 1845. Den var brädfodrad och målad med gul oljefärg, i en våning och där fanns 10 rum, nämligen en förstuga, två salar och fem kammare och i dessa rum fanns det sju kakelugnar och i köket en spis med bakugn. Det fanns två vindskamrar med varsin kakelugn. Huset var 39 alnar (en aln = 60 cm) långt och 15 alnar brett och höjden från marken till takkammen var 15 alnar. Taket var gjort av tjärpapper och huset hade en stenfot, som var 1 aln hög.
Den här tiden försäkrades alla byggnadsdelar skilt, till exempel stenfoten försäkrades för 50 rubel, stommen för 530 och den oljemålade brädfodringen för 190 rubel. Yttre taket försäkrades för 200 rubel, bjälklagen för 60, golven av granplankor 140, innertaken av furubräder för 90, tolv fönster med vitt glas i kitt, med dubblas för 96 rubel tillsammans. I gården fanns det 11 mindre vindsfönster, en dubbeldörr till förstugan och 11 oljemålade, halvfranska spegeldörrar. Tre rum hade oljemålade tapeter och ett hade vattenfärgade tapeter. I byggnaden fanns det 9 kakelugnar av tegel och en köksspis med bakugn och 3 skorstenar.
Hela byggnaden försäkrades för 1 670 rubel.
Byggnad nr 2:
En hushållsbod i gott skick, byggd av nytt grantimmer år 1839. Den var varken brädfodrad eller målad, hade ett tak av bräder och stod på knutstenar. Den var 8 alnar lång och lika bred. Också här försäkrades delarna skilt för sig, till och med knutstenarna brandförsäkrades – för 4 rubel.
Hela hushållsboden försäkrades för 60 rubel.
Byggnad nr 3:
En uthusbyggnad, bestående av ett vedlider, fähus, foderlada och uppförd av nytt grantimmer år 1840. Det var varken brädfodrat eller målat, hade ett tak av bräder och stod på knutstenar. Uthuset var 30 alnar långt och 9 alnar brett och höjden var lite mer än 8 alnar till takkammen.
Uthuset försäkrades för 120 rubel.
Förutom dessa tre byggnader ville Dahlberg försäkra inkörsporten för 12 rubel men den lokala brandstodskommittén godkände endast 10. Samma sak var det med planket som Dahlberg vill försäkra för 18 med kommittén godkände 15.
Totala försäkringen gick på 1 875 rubel och den årliga inträdesavgiften eller premien beräknades till 22,81 rubel. Denna avgift gällde för de kommande fem åren och den kunde justeras vid 5-års granskningen.
Dahlberg uppgav att samtliga byggnader på tomten var försäkrade och han uppgav också att det inte fanns några eldfarliga inrättningar på tomten men den närmaste fanns på barlastplatsen och det var en smedja.
Brandförsäkringen år 1903.
Den 29 december 1903 ville dåvarande ägaren, stadsfogden Ernst Forsberg teckna en ny brandförsäkring på sina byggnader. Försäkringen trädde i kraft först följande år och den tecknades eftersom Forsberg hade gjort flera förbättringar på byggnaderna, så att de har fått ett högre värde.
Forsberg uppgav att tomten var 892 m² stor och att den västra rån mot Strandgatan var 25,24 m och att gatan på detta ställe var 6,55 m bred. Tomten ligger vid Stadsfjärden, därifrån vatten snabbt kan få vid en eventuell eldsvåda.
Byggnaden nr 1 var brädfodrad och målad och hade nu fått ett tak av asfaltfilt. Huset var 23,16 m långt och 8,91 m brett och där fanns nio rum. Den hade genomgått en grundlig renovering, vilket motiverade en ny försäkring.
Byggnaden försäkrades för 9 800 mark.
Byggnaden nr 2, som var en hushållsbod i två våningar, byggd år 1839 hade nu ett tak av asfaltfilt och det försäkrades för 300 mark.
Byggnaden nr 3, alltså uthuset hade nu ett tak av asfaltfilt och det försäkrades för 650 mark.
Inkörsporten, som var gjord av stock och bräder försäkrades för 100 mark och det oljemålade planket runt tomten för 150 mark. Planket var 35 m långt och 1,9 m högt. Trädgårdsstaketet av stock, strävor och ribbor försäkrades för 100 mark och det var 45 m långt och 1,3 m högt.
Hela försäkringsbeloppet uppgick till 11 100 mark och den årliga premien beräknades till 108,60 mk. Premien för huvudbyggnaden steg med 10 % eftersom det också fanns ett par vindsrum. Hushållsbodens premie höjdes också med 10 % eftersom den hade dubbla bottnar. Uthusets premie höjdes med 30 % eftersom det stod för nära byggnad nr 2.
Brandförsäkringen år 1910.
Den 21 november 1910 tecknade stadsfiskalen Ernst Forsberg en ny brandförsäkring på byggnaderna, eftersom dessa genom förbättringar hade fått ett högre värde. Stigande kostnader och arbetslöner motiverade också dessa förhöjningar.
Tomten var fortfarande 892 m² stor och på den fanns alla nödvändiga brandredskap. Tomten gränsade till tomt nr 16, Stadsfjärden, Lillgränden och Strandgatan.
På tomten fanns tre byggnader, som alla skulle försäkras.
Byggnad nr 1 försäkrades nu för 16 000 mark.
Byggnad nr 2 var en hushållsbod, 5,05 m lång, 4,75 m bred och hade dubbla bottnar. Den förskrades nu för 500 mark.
Byggnad nr 3 var ett uthus, uppfört av stock år 1840 och hade ett tak av asfaltfilt. Det var 17,81 m långt och 5,34 m brett och där fanns en foderlada, fähus med förstuga, latrin med spillningskast och ett vedlider. Forsberg vill försäkra denna byggnad för 2 000 mark med brandstodsbolaget godkände endast 1 500 mark.
Inkörsporten försäkrades för 100 mark och planket för 150 mark. Hela försäkringsbeloppet uppgick till 18 250 mark och den årliga inträdesavgiften eller premien beräknades till 159,83 mark.
Forsberg uppgav att på hans tomt fanns inga eldfarliga inrättningar, och inte på granntomterna heller. Många höga lummiga träd fanns på den egna tomten, liksom på granntomterna.
