Skolbyggnaden på Skolgatan – Kristinestads historia

Den äldsta delen av denna skolbyggnad uppfördes år 1839 längs med Skolgatan. I byggnaden verkade då stadens pedagogie, som efter ett par år ändrades till en 2-årig elementarskola. År 1875 byggdes skolan till med en vinkel norrut. År 1902 gjordes ännu en tillbyggnad norrut, då skolan fick en ny gymnastiksal och ”avklädningsrum”. I början av 1950-talet byggdes skolan i ännu en gång i norra ändan, så att skolbyggnaden fick det utseende, som den fortfarande har. Fotot taget från söder våren 2023.

Sammanställt av Lasse Backlund i maj 2023. Uppgifterna är tagna ur gamla dokument, kartor, mantalslängder, lagfarter och brandförsäkringsbrev. Uppgifter är också tagna ur Torsten Ströms och Egil Appels historiker. Göran Uppstu, Karin Rusk och Kurt Backlund har bidragit med viktig information.

Länkar:

Om du vill läsa om byggnadernas brandförsäkringar, så skall du klicka HÄR!

Byggnadens historia.

Redan år 1653, endast 4 år efter stadens grundande hade det grundats en pedagogie, alltså en skola som verkade i hyrda utrymmen. Den här skolan låg på Västra Långgatan 14, där Glassbarshuset står i dag. Möjligtvis så fanns denna skola i ”bonden Matts Knutsson gård”. Skolans första pedagog, alltså lärare skulle ha varit Lars Wirgulander. År 1690 byggdes ett eget skolhus och det placerades norr om Kyrkotorget, på den tomt där svenska lågstadiet finns i dag. Under ”Stora ofreden” 1714-1721 plundrades präst- och skolbyggnaden av de ryska soldaterna ”och utsattes för grov åverkan”. Efter freden år 1721 sattes skolan igen i sådant skick att undervisningen kunde återupptas. Från och med 1781 var det möjligt att också flickor kunde besöka pedagogien men det är oklart om någon gjorde det.

År 1690 flyttade pedagogien till prästgårdstomten vid Kyrkotorget, efter att ha verkat i hyrda utrymmen på olika ställen i staden sedan 1653. På stadsplanen från år 1751 så ser vi att ”stadens präst- och scholegård” delvis stod på samma ställe, där den nuvarande lågstadieskolan står. Byggnaden ”D” är den västra tullstugan, som stod precis innanför tullporten.

Borgå Tidning hade den 23 januari 1839 en artikel om skolor och skrev så här: Pedagogier äger bestånd i alla Österbottniska städer. I Christinestad torde skolan vara lika gammal som staden, eller från medlet av 1600-talet. Utom kronolönen, 15 tunnor råg åtnjuter läraren djäknepengar från staden samt Lappfjärds pastorat, tillsammans omkring 110 rubel silver. Han innehar en ämbetsgård, en ängsteg samt ett mindre betydligt fiske. Skolan har det betydliga antalet av 100 elever.

Skolbyggnaden uppfördes år 1839.

Pedagogien verkade sedan i de gamla utrymmena till år 1839 då den första delen av skolbyggnaden uppfördes längs med Skolgatan. Det är mycket möjligt att en del timmer från den gamla skolbyggnaden användes vid nybygget. Den fick två klassrum och åtta rum för skolans rektor och vaktmästare. Från och med år 1841 ombildades pedagogien till en lägre elementarskola, som var ämnad endast för pojkar.

Enligt rektor Torsten Ströms 25-årshistorik så skulle det första skolhuset från år 1839 ha haft denna rumsindelning ända fram till 1875. I boningsrummen i östra ändan bodde skolans rektor och en vaktmästare.

Tillbyggnaden år 1875.

I dessa utrymmen verkade den lägre elementarskolan, som ombildades till en 2-klassig realskola år 1875, då den byggdes till med en vinkel norrut. Byggnadens längd mot Kyrkotorget blev nu 39,19 m medan vinkeln på västra sidan var 23,21 m. Gavlarna mot öster och mot norr var båda 10,69 m breda. Byggnaden var i en våning och från marken till takkanten var det 9,50 m högt.

Enligt rektor Torsten Ströms historik från 1922, så skulle skolan ha haft denna rumsindelning under åren 1875 till 1903. Mera troligt är dock att rumsindelningen ändrades år 1850 då bostadshuset för lärarna intill skolan byggdes.

År 1841 uppfördes en uthusbyggnad på skolans tomt, för att användas av skolans rektor. Den uppfördes i tomtens östra rå av stock och blev 30,28 m lång och 4,15 m bred och där fanns ett magasin, ett vedlider, fähus med förstuga, latrin med spillningskast och ett vagnslider. Det här uthuset revs år 1902 och följande år uppfördes ett nytt uthus, som sedan revs i mitten av 1990-talet.

År 1850 uppfördes en lärarbostad öster om skolbyggnaden. Den blev 14 m lång och 8,91 m bred och hade en våning med totalt sex rum. Den här byggnaden står fortfarande kvar.

Den här boningsbyggnaden uppfördes år 1850 som bostad åt samskolans rektor och kanske någon annan lärare eller vaktmästare. Den hade då 6 rum och var 14 m lång. På senare tid bodde skolans vaktmästare här och i den östra ändan fanns utrymme för metallslöjden. Efter att skolans sista gårdskarl Harry Sjöblom gick i pension, så övertogs gårdskarlssysslorna av gymnasiets och högstadiets två gårdskarlar. Efter det hyrdes gårdskarlslägenheten ut åt utomstående. Byggnaden renoverades samtidigt som själva skolhuset i slutet av 2010-talet och där inrymdes då skolans matsal och ett utdelningskök. Då Myllybackens daghem i närheten togs i bruk flyttades matsalen dit och den tidigare matsalen togs i bruk som klassrum.

År 1873 uppfördes ännu ett uthus på skolans tomt, denna gång i den nordvästra rån. Det byggdes av stock och blev 25,10 m långt och 5,34 m brett. I uthuset fanns ett magasin, vedlider, fähus med förstuga, latrin med spillningskast och en foderlada. Det här uthuset revs år 1902 i samband med att skolbyggnaden förlängdes norrut.

I slutet av 1800-talet fanns det således fyra byggnader på skoltomten. Då byggnaderna år 1901 skulle brandförsäkras så påtalade brandstodsbolagets agent att skolbyggnaden hade byggts utanför tomtgränsen på stadens ängsmark. Försäkringen kunde dock godkännas eftersom en kommande tomtreglering skulle korrigera råarna.

Så här var byggnaderna placerade på skoltomten mellan åren 1873 – 1903. Den renritade skissen är tagen ur ett försäkringsbrev från år 1901. Båda uthusen var placerade i strid med den nya byggnadsförordningen. Enligt den fick en byggnad inte längre placeras precis längs med rån till granntomten som tidigare.

Tillbyggnaden år 1903.

År 1895 föreslog kommerserådet Alfred Carlström att en 5-klassig samskola skulle bildas av den tidigare elementarskolan. Detta godkändes och den kunde inleda verksamheten år 1897 men endast som 2-klassig. Samtidigt upphörde fruntimmersskolan med sin verksamhet på Östra Långgatan och flickorna därifrån började då gå i den nya samskolan. Elever som skull ta studenten måste besöka gymnasiet i Vasa. År 1900 blev dock skolan 5-klassig och då kunde eleverna i samskolan också ta studenten.

År 1903 byggdes samskolbyggnaden till i den norra ändan så att den västra sidan blev hela 44,15 m lång. Denna utbyggnad gjordes på grund av att stadsfullmäktige år 1901 hade beslutit att den 5-åriga samskolan skulle utvidgas till en 8-årig. Förhoppningen var den att skolan skulle få rätt att utdimittera studenter. Från högre ort hade kommit direktiv att undervisningen i ryska språket skall utökas, och det här var också ett argument för utbyggnaden. Skolbyggnaden hade nu totalt 11 rum och i dessa rum fanns det 16 kakelugnar. Ingen bodde i skolbyggnaden och något kök fanns det inte heller där.

Lärarbostaden var lika stor som tidigare.

Ett par uthusbyggnader hade rivits och år 1903 uppfördes i stället en helt ny. Den var byggd av stock, brädfodrad och målades med oljefärg. Uthuset var 25 m långt och 6,5 m brett och höjden från marken till takkammen var 6 m. I uthuset fanns det två hushållsbodar med dubbla golv, två vedlider, två korridorer och elva avträden.

År 1903 uppfördes på gårdsplanen en överbyggnad av brunnen. Den byggdes av korsvirke och bräder och målades med oljefärg. Taket gjordes av järnplåt, den var 2,30 m i fyrkant och 3,20 m hög.

År 1903 byggdes samskolbyggnadens norra flygel till med en gymnastiksal. Alla åtta klasser hade nu egna klassrum och ingen bodde i skolbyggnaden.

Efter tillbyggnaden år 1903 så var den norra flygeln längre än den östra men de var lika breda. Det nya uthuset nr 3 är nu byggt flera meter från rån till granntomten, i enlighet med byggnadsordningen. Mot gatan fick ju byggnaderna fortfarande byggas längs med rån. Uthuset nr 3 revs på 1990-talet då den nya slöjdsalen byggdes på samma ställe.

Enligt ett intyg av direktör Hans Estlander på belysningsbolaget Ab Lumen, så hade elektrisk belysning installerats i samskolbyggnaden. Intyget är daterat 16 augusti 1904.

Eftersom elevantalet hela tiden var på stigande i samskolan blev det klart att ännu en tillbyggnad borde göras. Av olika orsaker uppsköts denna fråga flera gånger. Det pågående världskriget, som började år 1914 störde planerna och då inbördeskriget bröt ut år 1918 skrinlades planerna helt. År 1920 togs frågan upp på nytt och flera förslag på tillbyggnad kastades fram. Ett förslag var att bygga en våning till men enligt stadens nya byggnadsförordning, så fick det inte byggas några tvåvånings hus i staden. Stadsfullmäktige ville dock inte ta på sig något så stort projekt, utan förhalade frågan ända till år 1922.

Kristinestads skyddskår organiserade sig år 1917 och höll då möten på den svenska samskolan. Lite övningar kunde de också ha men eftersom de hela tiden bevakades av de ryska soldaterna och stadens egna rödgardister, så kunde de inte hålla regelrätta stridsövningar. Fotot från Jyllis samlingar är möjligtvis taget på 1940- eller 1950-talet.

Den 20 januari 1922 beslöt stadsfullmäktige att skrinlägga alla utbyggnadsplaner. Några timmar efter detta möte, råkade det sig att stadens svenska folkskolbyggnad i hörnet av Östra Långgatan och Parkgatan i söderstan totalförstördes i en nattlig brand.

Nu togs saken upp igen och denna gång ur en helt annan synvinkel. För att lösa problemet med den trångbodda samskolan, så beslöt stadsfullmäktige att en helt ny samskola skall byggas och deras gamla byggnad invid Kyrkotorget kunde då övertas av den svenska folkskolan.

På hösten 1925 kunde den nya samskolbyggnaden på Kyrkberget bakom rådhuset tas i bruk och den gamla byggnaden övertogs då av den svenska folkskolan.

Folkskolan fortsatte att verka i denna byggnad ända till början av 1970-talet, då grundskolreformen genomfördes. Från och med år 1972 verkar det svenska lågstadiet i byggnaden. Medborgarskolan, alltså de två högsta klasserna flyttade då till det nybyggda kanslihuset bakom rådhuset. År 1973 byggdes innetoaletter i skolans källare och ersatte de gamla utedassen på gården. Vid renoveringen på 2010-talet revs dessa källartoaletter och de flyttades upp till bottenvåningen.

I slutet av 1970-talet påbörjades en långvarig renovering av lågstadiebyggnaden. Klassrummen hade varit kalla och dragiga och med en takt av 2 klassrum per år värmeisolerades klassrummen. Arbetet utfördes av stadens egen personal. Isoleringen på mellanbottnen och i trossbottnen byttes ut och väggarna tilläggsisolerades med 10 cm mineralull på insidan. Nya fönster sattes in och värmerören förnyades, och på detta vis blev klassrummen varma och moderna. Branden i Härkmeri skola år 1980 ledde till ett tillfälligt avbrott i renoveringarna men arbetet upptogs efter några år, då Härkmeri hade fått sin nya skola. Denna värmerenovering ledde till att uppvärmningskostnaderna minskade avsevärt.

År 2016 påbörjades en grundlig renovering av skolbyggnaden och under de år som renoveringen pågick, så gick eleverna i skola i Tjöck. Planeringen gjordes av Byggbotnia och Rakennuspalvelu Itälaakso var huvudentreprenör. Trots att renoveringen inte var riktigt klar kunde lågstadieskolan tas i bruk igen hösten 2018. Efter renoveringen går de svenska lågstadieeleverna från staden och Tjöck i denna skola.

Trots sina 180 år är byggnaden i gott skick och där kommer många barn att lära sig läsa och skriva i långa tider framöver.