Sammanställt av Lasse Backlund. Uppgifterna är tagna ur gamla försäkringsbrev, som finns på Riksarkivet.
Brandförsäkringen 1881.
År 1832 bildades ”Allmänna Brandstodsbolaget i Finland” i Helsingfors och det var först i november år 1881som den nya ägaren, snickarmästaren Anders Henrik Ekblom anhöll att byggnaderna på tomterna 154 o 165 skulle brandförsäkras. Försäkringsansökan skulle göras till bolaget och snickare Ekblom uppgav då att på tomten fanns det tillräckligt med brandredskap, nämligen 4 brandstegar, 2 brandhakar, 2 handsprutor, 2 svablar och 2 brandämbare. Dessa redskap var alla märkta med tomtens nummer. På gården fanns en brunn, som gav rikligt med vatten vid en eventuell brand.
Ekblom uppgav att tomten var 2 997 ”Qvadrat alnar i areal vidd” (en kvadrataln är 0,36 kvadratmeter). Tomtens norra sida är 81 alnar (1 aln = 0,6 m)och gränsar till tomten nr 153. I öster är sidan var sidan 39 alnar bred och den stöter till Västra Långgatan, som är 18 alnar bred. Södra sidan var 81 alnar och gränsar till Kyrkogatan. Västra sidan är 35 alnar och gränsar till tomten 166 o 167.
Det fanns fem byggnader på tomten år 1881 samtliga försäkrades.
Byggnad nr 1:
Ett boningshus av timmer i gott skick, uppfört år 1820 och blev tillbyggt år 1832. Den var brädfodrad och målat med slamfärg och hade ett tak av pärtor. Det är 52 alnar (31,2 m) långt, byggt i en våning och där finns 11 rum och i dessa rum fanns det 8 kakelugnar, en köksspis och en hälla med järnugn. På vinden fanns också ett rum med en egen kakelugn. På gårdssidan fanns det två ingångar med överbyggnad.
Ekblom ville få denna byggnad försäkrad för 4 000 mark men den lokala brandstodskommittén godkände 3 800 mark.
Byggnad nr 2:
En bagarstuga byggt av timmer år 1860, brädfodrad och målad med slamfärg och den hade ett tak av pärtor. Det var 11 ¾ alnar (7 m) långt och hade två rum med en kakelugn i kammaren och bakugn i det andra rummet.
Denna byggnad försäkrades för 1 200 mark, fast Ekblom villa ha det höjt till 1 600.
Byggnad nr 3:
En magasinbyggnad av stock i två avdelningar, uppfört år 1830. Brädfodrat och målat och hade ett tak av pärtor. Denna byggnad var 9 alnar långt, brett och högt och det försäkrades för 300 mark.
Byggnad nr 4:
En uthusbyggnad, dels av stock, dels av bräder och korsvirke, uppförd år 1828. Brädfodrad och målad och hade pärttak. Det var 35 alnar (21 m) långt och där fanns ett vagnslider, foderlada, fähus, latrin med spillningskast och ett vedlider.
Uthuset försäkrades för 400 mark.
Byggnad nr 5:
En uthusbyggnad av timmer i försvarligt skick, byggt år 1826. Brädfodrad och målad och hade pärttak. Uthuset var 30 ½ alnar (18,3 m) långt och där fanns ett stall, vagnslider med dubbla bottnar, vedlider och en drängkammare med en egen spis.
Detta uthus försäkrades för 400 mark.
Ekblom uppgav att på tomten eller i dess närhet fanns det inga eldfarliga inrättningar. På tomten fanns en trädgård med lummiga lövträd.
Alltsammans försäkrades för 6 100 mark och den årliga inträdesavgiften beräknades till 54,43 mark. Denna avgift gällde i fem års tid och skulle korrigeras vid 5-års kontrollen. Den här inträdesavgiften eller premien höjdes med några mark från det lokalt beräknade eftersom de i Helsingfors utgick ifrån att Ekblom också hade något eldfarligt snickeri i sin gård. Han meddelade att han inte har något snickeri och inte ens arbetar som snickare längre.
Vart femte år granskades byggnaderna och brandredskapen av lokala granskare och varje gång kunde de konstatera att byggnaderna var i samma skick som när försäkringen togs år 1881.
Brandförsäkringen år 1912
Den 10 oktober 1912 ville den nya gårdsägaren, skogsvaktaren Juho Kuusinen teckna en ny brandförsäkring på de tre byggnader, som fanns på hans två tomter. På byggnaderna hade det gjorts flera förbättringar och både material och byggkostnader hade stigit sedan den förra försäkringen togs.
Kuusinen uppgav att tomten är på 1 056 m² och i öster gränsar den till Västra Långgatan, som på detta ställe var 10,69 meter bred och i söder mot Kyrkogatan, som var 9,05 meter bred. På tomten fanns en brunn, som kunde användas vid en eventuell brand och alla nödvändiga brandredskap fanns på tomten.
Byggnad nr 1.
Ett boningshus av timmer i gott skick, uppfört år 1820, brädfodrad och målad med oljefärg men bara mot gatan. De andra sidorna var målade med kompositionsfärg. På taket fanns det asfaltfilt, byggnaden var 31,50 meter långt och 7,43 meter brett och byggt i en våning. I byggnaden fanns det elva rum med totalt åtta kakelugnar och en hällspis. På vinden fanns ett rum med egen kakelugn och på gården en veranda, byggd av korsvirke och bräder.
Den här byggnaden försäkrades för 12 500 mark.
Byggnad nr 2.
Ett boningshus i gott skick, uppfört år 1860, brädfodrat och målat med rödfärg och hade asfaltfilt på taket. Huset var 6,98 meter långt och 4,75 meter brett och där fanns två boningsrum.
Den här byggnaden försäkrades för 12 500 mark.
Byggnad nr 3, tidigare 3,4 och 5.
En uthusbyggnad av stock, delvis av korsvirke och bräder i försvarligt skick, uppfört under åren 1826 – 1830. Uthuset var brädfodrat och målat med rödfärg och hade asfaltfilt på taket. Uthuset var 45,90 meter långt och ca 5 meter brett och där fanns en förrådsbod med dubbla bottnar, vagnslider, foderlada, fähus, latrin med spillningskast, stall, vedlider och två boningsrum. I boningsrummen fanns en kakelugn och en spis med bakugn.
Uthuset försäkrades för 3 000 mark.
Förutom byggnader försäkrades inkörsporten för 150 mark och ett plank, som var 37 meter långt och 1,95 meter högt försäkrades för 100 mark.
Hela försäkringsbeloppet uppgick alltså till 17 250 mark mot 6 100 i den tidigare försäkringen. Den årliga försäkringspremien beräknades till 141 mark. Före försäkringen kunde godkännas skulle en granskning göras och den gjordes av brandstodsbolagets agent Wilhelm Hagen, Konrad Sundman och J. W. Olin.
Brandförsäkringen år 1918.
Den 26 augusti tecknade gårdsägaren, handlanden K. L. Saari en ny brandförsäkring, som bättre motsvarade byggnadernas riktiga värde. Brandstodsbolagets lokala agent Ståhle motiverade förhöjningarna på 50 % med att den tidigare ägare inte ville försäkra byggnaderna för deras riktiga värde.
Byggnaden nr 1, boningshus som var uppförd 1820 hade en volym på 946 kubikmeter och försäkrades för 20 mark per kubik + 50 %, totalt 28 070 mark.
Byggnaden nr 2, boningshus som var uppfört 1860 hade en volym på 116 kubik och försäkrades för 22 mark per kubik + 50 %, totalt 3 820 mark.
Byggnaden nr 3, ett uthus som var uppfört åren 1826-1830 hade en volym på 841 kubik och försäkrades för 10 mark per kubik + 50 %, totalt 12 610 mark.
Byggnaden nr 4, ett boningshus uppfört år 1913, med 9 rum och i källarvåningen 2 rum med en bagarstuga. Mellanväggarna var uppförda av tegel och mellantaket var gjort av ”järnbetong”. Byggnaden volym beräknades till 960 kubikmeter och varje kubik försäkrades för 30 mark + förhöjning på 50 %, totalt 43 200 mark.
Förutom dessa 4 byggnader så försäkrade porten och planket för 300 mark, så hela försäkringsbeloppet uppgick till 88 000 mark.
