Sammanställt av Lasse Backlund. Uppgifterna är tagna ur gamla försäkringsbrev, som finns på Riksarkivet.
Brandförsäkringen år 1840.
År 1832 bildades ”Allmänna Brandstodsbolaget i Finland” i Helsingfors och år 1851, i april anhöll handlanden Erik Nils Sundman att byggnaderna på hans tomt nr 109 i det andra kvarteret skulle brandförsäkras. Försäkringsansökan skulle göras till bolaget i Helsingfors och han uppgav då att på hans tomt fanns alla nödvändiga brandredskap, nämligen två handsprutor, 2 vattenämbare, 2 brandstegar, 2 brandhakar och 2 svablar. Där fanns också en brunn med rikligt vatten.
Handlande Sundman uppgav att tomten var 1 814 kvadratalnar i areal vidd, (en aln är ca 60 cm). I norra ändan var tomten 47 alnar lång och tomten gränsade till Rådhusgatan, i öster var sidan 39 alnar och den gränsade till tomt 99. Den västra sidan gränsade till Västra Långgatan. I söder gränsade tomten till tomt 108.
På tomten fanns det flera byggnader.
Byggnad nr 1:
En byggnad av trä, uppförd av nytt furutimmer i två våningar år 1785 och tillbyggd och påbyggd år 1836. Den blev brädfodrad år 1838 och den är målad med gul oljefärg. I nedre våningen fanns det 6 rum, nämligen en sal, 2 kamrar, ett kök och 2 förstugor och i dessa rum fanns det 3 kakelugnar och i köket sen spis med stekugn. I övre våningen fanns det 5 rum, nämligen 2 salar, 2 kamrar och en förstuga. I övre våningen fanns det totalt 4 kakelugnar. Byggnadens längd var 36 ½ alnar (21,9 m) och hade ett tak av näver med bräder och en stenfot som var 1 ½ aln hög.
Som brukligt var den här tiden, så försäkrades alla byggnadsdelar skilt för sig. Till exempel stenfoten värderades till 288 rubel, stommen till 1 4120, vattentaket 200 och golven till 300 rubel. 23 stora fönster var värda 550 rubel. 5 halvfranska innerdörrar värderades till 130 rubel, innertaken av furubräder 230. 2 kakelugnar av kakel var värda 190 rubel tillsammans och en oljemålad kakelugn av holländskt tegel var värd 80 rubel. I två rum fanns det oljemålade tapeter och i fyra rum fanns det franska tapeter och i de övriga vattenfärgade vanliga tapeter. Inredningen i två skafferier värderades till 20 rubel medan vattenrännorna av trä och stuprören av bleckplåt värderades till 65.
Hela byggnaden värderades av Sundman till 5 554 rubel men den lokala brandstodskommittén godkände endast 5 200.
Byggnad nr 2:
En med föregående byggnad ihop byggd vinkelbyggnad med överbyggd portgång, i gott skick av nytt furutimmer uppförd år 1835 i en våning. Den var brädfodrad och målat med gul färg och där fanns en salubod, tre magasin, ett stall och en gödningsstad. Byggnadens längd mot Rådhusgatan var 36 alnar (21,6 m) och hade ett tak av näver och bräder och en stenfot som var 1 aln hög.
Sundman hade värderat denna byggnad till 2 246 rubel men den lokala brandstodskommittén satte värdet till 2 000 rubel jämnt.
Den målade inkörsporten försäkrades till 50 rubel. Åberg uppgav att utöver de 2 byggnaderna, som var nämnda i försäkringsbrevet, så finns det inga andra byggnader. Några eldfarliga byggnader fanns inte i grannskapet.
Sundmans brandförsäkring var på 7 250 rubel och den årliga inträdesavgiften blev 78 rubel och 32 kopek. Denna gällde i fem år och vid 5-års granskningen skulle den justeras. Vart femte år granskades byggnaderna och brandredskapen.
Brandförsäkringen år 1867.
År 1867, den 18 november tecknade rådmannen Erik Nils Sundman en ny försäkring, i stället för den han tog år 1840. Han hade år 1856 också förvärvat granntomten nr 108 och slagit ihop dessa och han har sedan uppfört flera nya byggnader.
Tomten är ju nu betydligt större och dess areal var 5 470 qvadratalnar, omkring 1 900 m² (en aln² är ca 0,36 m²). Sundman uppgav att det nu fanns ännu mera brandredskap på tomten, nämligen en portativ slangspruta, 2 handsprutor, 3 brandhakar, 3 svablar, 3 läderämbare och dessa var alla oljemålade med tomtens nummer.
Byggnad nr 1:
En byggnad av trä, uppförd av nytt furutimmer i två våningar år 1785 och tillbyggd och påbyggd år 1836. Den blev brädfodrad år 1838 och den är målad med gul oljefärg. År 1857 hade den blivit tillbyggd i den södra ändan med en vinkel in mot gården. Dess längd mot gatan är nu 48 ¾ alnar (29,25 m) och bredden11 ½ alnar. Tillbyggnaden i södra ändan är 15 alnar bred.
I nedre våningen fanns det nu sex boningsrum och den övre våningen 7 rum. I byggnaden fanns det 12 kakelugnar och på båda våningarna fanns det spisar med ugn. Dessutom fanns det 2 förstugor med överbyggd veranda av stock på gårdssidan.
Denna tillbyggda gård försäkrades nu för 7 000 mark.
Byggnad nr 2:
Ett boningshus av timmer, uppfört år 1835, brädfodrat och målat med gul oljefärg och med ett tak av pärtor. Byggnaden var 9 ½ alnar lång och 9 alnar bred och är i en våning. I denna byggnad fanns en salubod med en kakelugn och en uppgångstrappa mot Rådhusgatan.
Denna gård försäkrades nu för 1 000 mark.
Byggnad nr 3:
En uthusbyggnad av timmer uppförd år 1835, brädfodrad och målad med gul oljefärg och med ett tak av pärtor. Mot Rådhusgatan var dess längd 22 alnar (13,2 m) och mot tomt 99 28 ½ alnar långt. I denna vinkelbyggnad fanns det nu 5 magasiner.
Uthuset värderades till 1 000 mark.
Byggnad nr 4:
Den gamla byggnaden är riven och i dess ställe hade det uppförts ett nytt boningshus år 1843. Det var brädfodrad och målat med gul oljefärg, 34 ½ alnar (20,7 m) långt och 12 alnar brett. Huset var i en våning med 6 bostadsrum och i dessa fanns det 4 kakelugnar och 2 spisar, varav den ena hade en bakugn. I källaren under byggnaden fanns det en av gråsten murad, välvd källare, med 2 inre och 2 yttre dörrar och 2 luckor av järn. Huset hade ett tak av pärtor och en hög stenfot.
Denna nybyggnad försäkrades för 4 200 mark.
Byggnad nr 5:
En uthusbyggnad av timmer av god kvalitet, uppförd år 1843, en del var brädfodrat och målat med gul oljefärg och det hade ett tak av pärtor. Huset var 32 alnar långt (19,2 m) mot tomten 101 och 30 alnar långt mot tomten nr 107. Den norra gaveln var 9 ½ alnar bred och den västra var 9 alnar. I uthuset fanns ett vagnshus, ett stall, en latrin med spillningskast, två fähus, en foderlada och förstuga.
Med all fast inredning försäkrades uthuset för 2 500 mark.
Byggnad nr 6:
Ett vedlider uppfört av plankor och korsvirke år 1843, målat med gul oljefärg, under ett tak av pärtor. Vedlidret var 17 alnar långt (10,2 m).
Vedlidret värderades till 200 mark.
Förutom dessa sex byggnader, så försäkrades den oljemålade inkörsporten för 100 mark. Den var gjord av stock och plankor och var försedd med gångjärn, reglar och lås.
Alla byggnader och porten försäkrades för totalt 16 000 mark silver och den årliga inträdesavgiften, eller premien beräknades till 121,65 mark.
Sundman uppgav att det på tomten eller i dess grannskap fanns några eldfarliga byggnader. Han uppgav också att det på gården fanns en större trädgård men inga lummiga lövträd.
Vart femte år skulle byggnaderna och brandredskapen granskas och den första granskningen utfördes år 1872 av färgaremästaren Emil Åkerberg och svarvaremästaren Johan Petter Salin. De konstaterade att byggnaderna var i gott skick och redskapen likaså. Följande granskning gjordes år 1877 av samma Salin och skomakaremästaren G. Hartman och år 1882 var det Salin och skomakaremästaren Johan Fredrik Forsberg som skötte granskningen. Rapport om granskningarna skulle sedan skickas till Helsingfors, där en tjänsteman på Brandstodsbolaget fastslog granskningen och försäkringen var därmed i kraft följande fem år.
År 1890 sålde Erik Nils Sundmans arvingar tomterna 108 och 109 åt systrarna Holstius. Dessa förnyade taket på huvudbyggnaden och handelsboden vid Rådhusgatan med asfaltfilt och detta noterades i granskningen, som gjordes 1892 av skomakarmästarna Forsberg och Hartman. Denna asfaltfilt ansågs vara brandsäkrare än de gamla bräd- eller pärttaken, så inträdesavgiften eller premien kunde sänkas med någon mark på grund av detta.
Branden 1894.
Den 21 februari 1894 utbröt en brand i den byggnad vid Rådhusgatan, där fröken Sofie Holstius hade sin handelsbod ”för ull- och bomullsgarn och andra fruntimmers handelsvaror.” Tidningarna rapporterade att branden hade fått sin början av en spricka i muren men vid polisundersökningarna framgick det att någon spricka inte hade funnits. Poliserna kom fram till att då Sofie på morgonen hade eldat i kakelugnen, så hade glöd eller aska fallit ned i en låda, som innehöll några garnnystan. En annan orsak kunde vara att ett garnnystan hade fallit ned från någon hylla i glödskärmen framför kakelugnen, som då innehöll glöd eller het aska.
Därifrån spred sig branden till affärsinredningen och taket. Brandkåren och tillrusande stadsbor kunde med vatten släcka branden före den hann sprida sig till de närliggande byggnaderna. Stenfoten och stockväggarna klarade sig och granskarna kom fram till att byggnaden, som var försäkrad för 1 000 mark, kunde repareras för 600.
Fröken Holstius fick tid på sig till hösten samma år att återställa byggnaden i sitt ursprungliga skick. Granskarna godkände då arbetet och försäkringsersättningen kunde fastställas slutligen.
Brandförsäkringen år 1894.
Branden i februari 1894 medförde att fröken Sofie Holstius byggde upp den skadade byggnaden men på samma gång gjorde hon så stora förändringar i huvudbyggnaden att det var skäl att teckna en helt ny försäkring. Största förändringen var att den mindre byggnaden där Sofie hade sin affär, nu byggdes ihop med huvudbyggnaden, så att det gick att få en betydligt större affärslokal.
Den 14 juli 1894 var renoveringen klar och brandförsäkringens tecknades så här:
Byggnad nr 1 och 2:
Ett boningshus av timmer i gott skick, uppfört år 1785, tillbyggt åren 1838 och 1857. Den mindre byggnaden nr 2 var uppförd år 1835, brädfodrad och målad med oljefärg under ett tak av asfaltfilt. Det här mindre huset var numera så förändrat att mellanväggarna emellan 1 och 2 var borttagna och butikens utrymme blev då förstorat. Byggnadens längd mot Västra Långgatan var omkring 28 meter och den var i två våningar medan vinkeln mot Rådhusgatan hade endast en våning. I nedre våningen fanns det sju boningsrum samt två tamburiner och i dessa fanns det sex kakelugnar och en köksspis med hälla. I andra våningen fanns det också sju boningsrum och en tambur och i dessa fanns det fyra kakelugnar och en hällkamin. På gårdssidan fanns det två överbyggda förstugor.
Byggnaden försäkrades för 10 000 mark.
Byggnad nr 3:
En uthusbyggnad av timmer i gott skick uppfört år 1835, brädfodrat och målat med oljefärg och med ett tak av pärtor. Uthuset är 13,2 meter långt mot Rådhusgatan och där fanns fem magasin.
Uthuset försäkrades för 1 000 mark.
Byggnad nr 4:
Ett boningshus av timmer i gott skick uppfört år 1843, brädfodrat och målat med oljefärg och hade ett tak av pärtor. Huset var 20 meter långt och där fanns sex boningsrum och i dessa fanns det fyra kakelugnar, en vanlig spis och en spis med bakugn. Under byggnaden fanns det två murade, välvda källare av gråsten och till dessa fanns det dubbla dörrar.
Denna byggnad försäkrades för 4 200 mark.
Byggnad nr 5:
En uthusbyggnad i vinkel av timmer i gott skick, uppfört år 1843. En del av byggnaden var brädfodrad och målad med oljefärg och den hade ett tak av pärtor. Uthuset var 19,2 meter långt, 6 meter högt från marken till takkanten och innehåller ett vagnslider, ett stall, en latrin med spillningskast, två fähus, en foderlada och förstuga.
Uthuset försäkrades för 2 500 mark.
Byggnad nr 6:
Ett vedlider byggt av korsvirke och plankor, uppfört år 1843. Lidret är målat med oljefärg och hade ett tak av pärtor. Lidret var 10 meter långt.
Vedlidret försäkrades för 200 mark.
Förutom dessa byggnader försäkrades två inkörsportar för totalt 100 mark och dessa var gjorda av stockar och plankor och hade gångjärn, reglar och lås.
Hela försäkringsvärdet uppgick till 18 000 mark och den årliga inträdesavgiften beräknades till 137,67 mark.
Sofie Holstius uppgav att det inte fanns några eldfarliga inrättningar på tomten och inte i grannskapet heller. På tomten fanns det en trädgård med lummiga lövträd, alltså en positiv sak vid en eventuell eldsvåda. På gårdsplanen fanns det en brunn med rikligt vatten och alla nödvändiga brandredskap var märkta med tomtens nummer.
Brandförsäkringen år 1900.
Handlanden Sofie Holstius hade gjort flera förbättringar på byggnaderna 2 och 5, vilket gjorde att hon ville teckna en helt ny brandförsäkring.
Byggnad nr 1:
Ett boningshus av timmer i gott skick, uppfört åren 1785, 1835, 1838 och 1857. brädfodrat och målat med oljefärg, under ett tak av asfaltfilt. I norra ändan var huset 12,6 m brett och längs Västra Långgatan 28,65 m, östra flygeln var 4,75 m bred och från marken till takkanten var höjden omkring 9,20 m. Byggnaden är i två våningar utom den östra flygeln, som har bara en. I nedre våningen fanns det nio boningsrum och i den övre åtta. På gårdssodan fanns det en veranda.
Denna byggnad försäkrades för 10 000 mark.
Byggnad nr 2:
Ett kombinerat boningshus och uthus av timmer i gott skick, uppfört år 1835, brädfodrat och målat med oljefärg och det hade ett tak av asfaltfilt. Längs med Rådhusgatan var huset 13, 06 m brett, östra sidan var16,93 m och den södra var 5,35 m bred. Byggnaden hade en våning och där fanns 2 boningsrum, varav det östra hade inretts till affärslokal och 3 magasin. Mellan boningsrummen och magasinen fanns det en brandmur, som var byggd av cacolit plattor, från trossbottnen till vattentaket.
Denna byggnad försäkrades för 4 000 mark.
Byggnad nr 3:
Ett boningshus av timmer i gott skick, uppfört år 1843, brädfodrat och målat med oljefärg och hade ett tak av pärtor. Huset var 20,49 m långt och där fanns det sex boningsrum. Under huset fanns det två murade och välvda gråstenskällare. Den här byggnaden försäkrades för 4 200 mark.
Byggnad nr 4:
En uthusbyggnad i vinkel av timmer och delvis brädfodrad, målad med oljefärg och uppförd år 1843. Längden på den östra sidan var 19 m och i söder var den17,81 m och byggnaden var försedd med pärttak. I uthuset fanns ett vagnslider, stall, latrin med spillningskast, två fähus med förstuga och en foderlada.
Uthuset försäkrades för 2 500 mark.
Byggnad nr 5:
Ett vedlider uppfört av korsvirke och bräder år 1843, målat med oljefärg och hade ett tak av asfaltfilt. Vedlidret var 10,09 m långt och 6,24 m brett.
Vedlidret försäkrades för 400 mark.
Förutom dessa fem byggnader försäkrades båda inkörsportarna för 150 mark per styck. De var oljemålade och byggda av stock och plankor.
Ett plank, som var 6 m långt och 2,20 m högt försäkrades för 60 mark.