Sammanställt av Lasse Backlund i december 2022. Uppgifterna är tagna ur lagfartsregister, mantalslängder, kyrkböcker och gamla tidningar. Rafael Olins släktutredningar har varit till stor hjälp.
Länkar.
Om du vill veta mera om byggnaderna på denna tomt, så skall du läsa vad som står i de gamla försäkringsbreven, så klicka då HÄR!
Gårdens historia.
Enligt de gamla mantalslängderna så skulle gården ha haft följande ägare och hyresgäster:
År 1825 ägdes hälften av tomten som då hade nr 33 i det fjärde kvarteret av handlanden Nils Nagel (1792-1848) med hustrun Anna Margareta (1794 i Lappfjärd-1863) och deras lilla dotter Anna Helna, född 1824. Den andra tomthalvan ägdes av skomakaren Erik Westerlund med hustrun Maria Rebecka. Maria Rebecka var född 1780 och hon var dotter till Hans Berg, som kallades ”Rika Bergen”. Hos dem bodde skomakarlärlingarna Carl och Fredrik, och pigan Lovisa.
År 1828 byggde Nils Nagel den gård, som fortfarande står kvar.
År 1830 togs den nya stadsplanen från 1825 i bruk och det var nog säkert då som tomten delades i två lika stora delar och fick olika nummer. Gården på tomt nr 200 av ägdes nu av handlanden Nils Nagel som bodde med hustrun Anna. I början av året gjorde Nils Nagel konkurs och den bebyggda tomten 200 såldes på offentlig auktion. Högsta budet gavs av rådmannen Johan Bernhard Sjöberg, som fick slutligt fastebrev 9 augusti. Två dagar senare sålde rådmannen Sjöberg halva gården på tomt 200 åt vicekonsuln Simon Anders Wendelin och under hela tiden bodde Nils Nagel i gården.
År 1834, den 21 augusti sålde rådmannen Sjöberg och Wendelin, som nu är kommerseråd hela gården åt Margaretha Elisabeth Nagel (1792-1857). Hon var gift med Andreas Nagel, som var bror till Nils Nagel. I en process i rådhusrätten mellan Nils Nagel och hans svägerska Margaretha Elisabeth Nagel, bestämdes det att gården skall tillfalla Nils Nagel som ersättning för utfört arbete som bokhållare.
Ännu år 1845 ägdes gården på tomt nr 200 av förre handlanden Nils Nagel och hustrun Anna. Nils, som på riktigt hette Niclas var född i staden år 1792 och år 1822 gifte han sig med Anna Margareta Sjölin (född 1794 i Lappfjärd). Endast dottern Anna Helena (1824-1884) levde till vuxen ålder.
År 1848, den 22 november avled förre handlanden Niclas ”Nils” Nagel och den bebyggda tomten, som var värderad till 200 rubel silver övertogs då av handlandeänkan Anna Nagel, som bodde där med en piga. I början av 1860 bodde också dottern Anna Helena i gården med sin man Johan Gustaf Lindroth (f.1821 och som år 1847 flyttade från Helsingfors till staden). Mellan åren 1850 till 1861 fick Anna Helena och Johan Gustaf 6 barn. Johan Gustav Lindroth var förresten handlande i Kaskö tills han dog år 1865.
År 1850 tecknade Anna Nagel en brandförsäkring på byggnaderna på hennes tomt nr 200 och om du vill läsa mera om byggnaderna och försäkringarna, klicka då HÄR!
År 1863, den 20 november ”klockan 11 före middagen” såldes änkan Anna Nagels gård på tomt 200 på offentlig exekutiv auktion. Den var annonserad i Finlands Allmänna Tidning, kungjord i stadens kyrka och utringd i gathörnen. Högsta godkända budet gavs skepparen Johan Palm, som bjöd 2 400 mark i silver. För att finansiera köpet lånade han 1 600 mark av Carl Gustaf Hydén.
År 1865 ägdes gården på tomt nr 200 av skepparen Johan Palm, som var född 1816 i Kronoby. Han var gift med Lisa Sofia Nyberg, som var född 1816 i Kälviä och de fick två barn. På hyra bodde målaren Anders Lind med hustrun Sanna.
År 1866 avled skepparen Johan Palm och gården övertogs av änkan Lisa Sofia.
År 1869, den 24 augusti såldes skeppareänkan Sofia Palms gård på tomt nr 200 på exekutiv auktion av Palms konkursbo. Högsta budet gavs av urmakarmästaren Johan Fredrik Westerholm, som bjöd 1 210 mark.
År 1869, den 9 oktober sålde urmakarmästaren Johan Fredrik Westerholm gården åt skräddaren Anders Viitanen (1844-1873), som köpte den för 1 300 mark. Anders var född i Pemar och flyttade till Kristinestad år 1864, via Vasa. Han var gift med Maria Johanna Häll (f.1830). På hyra i Viitanens gård bodde ”qvinnan Maria Ulfves och dito Maria Berg”.
År 1873, den 7 maj avled skräddaren Anders Viitanen och gården på tomt nr 200 övertogs av skräddareänkan Maria Viitanen.
Åren 1890 till 1900 ägdes gården på tomt nr 200 av skräddareänkan Maria Viitanen (f.1830). På hyra bodde sjömansänkan Maria Hällström (1818) och jungfrun Lisa Lummi (f.1838). År 1895 bodde också muraren Karl Högback på hyra med sin Amalia, före de flyttade till Staketgatan 24.
År 1900, den 5 september såldes tomten 200 och gården på exekutiv auktion av stadens auktionskammare. Eftersom det inte utkom några lokaltidningar, så utlystes auktionen genom kungörelse i stadens kyrka, genom anslag i rådhuset och genom utringning i stadens gathörn. På auktionen gavs det högsta och godkända budet av arbetarehustrun Sofia Blomqvist, som bjöd 3 300 mark.
År 1901, den 5 juli sålde Sofia Blomqvist tomten och gården åt sjökaptensänkan Rosa Rosendahl för 3 950 mark. Rosa (1841-1938) var dotter till handlanden Johan Petter och Beata Remahl, och hon hade varit gift med sjökaptenen Carl Henrik Rosendahl (1832-1863). Denne var född i Tavastehus och var både styrman och kapten på fartyg från Kristinestad ända tills hans skepp Rauha förliste år 1863.
År 1905 ägdes gården på tomt nr 200 av änkan Rosa Elisabeth Rosendahl. Där bodde också arbetareänkan Sofia Nyqvist (f.1841) tillsammans med sonen Frans (f.1880), som var i aktiv tjänst. Arbetaredottern Bertha Nyqvist (f.1883) var skriven i gården, trots att hon hade emigrerat till Amerika. Också arbetareänkan Maria Öman (f.1841) bodde där och hennes son Karl (f.1877) hade också emigrerat till Amerika.
År 1910 och till 1912 ägdes gården på tomt nr 200 av sjökaptensänkan Rosa Rosendahl tillsammans med dottersonen Karl Söderholm (f.1891). Hos dem bodde också skomakareänkan Ida Ahlroos (f.1850) med dottern Hilja (1880). Arbetaren Toivo Lahti (1887) bodde där, liksom tjänarinnan Amanda Hermansdotter (1864).
År 1918, den12 juni sålde Rosa Rosendahl sin gård åt poliskonstapel Arthur Utter för 8 000 mark. Utter hade ju redan 1913 köpt granngården på Strandgatan 27, där han också bodde.
År 1920 ägdes alltså båda gårdarna på tomterna 200 och 201 av poliskonstapel Arthur Utter (f.1884) och Josefina (f.1878) och de bodde där med de tre barnen. I gården på tomt nr 200 bodde en hyresgäst medan Arthur och Josefina själva bodde på nr 201, alltså Strandgatan 27. På hyra i den gården bodde sömmerskan Fanny Remahl (f.1875) och smeden August Lehtonen (f.1884) med hustrun Maria (f.1887) och en yngre dotter.
År 1924 ägdes båda gårdarna på tomterna 200 och 201 av poliskonstapel Arthur Utter (f.1884) och Josefina (f.1878). Med sina 2 minderåriga barn Alvar och Inga bodde de själva på nr 201, Strandgatan 27. I den gården bodde också sömmerskan Fanny Remahl (1875), barberaren Albert Rosenkvist (1869) med hustrun Rosa (1874) och dottern Sylvia (1902). I den andra gården på Strandgatan 25 bodde flera hyresgäster.
År 1948, den 28 december sålde Arthur och Josefina Utter gården på tomt nr 200 åt målaren och möbelpoleraren Matti Suominen för 400 000 mark. Denne var född år 1911 i Vasa och hade år 1945 flyttat till Kristinestad via Björneborg med hustrun Rauha. Efter kriget hade familjen Suominen bott på järnvägsområdet i Nystaden, som Östra sidan kallades förr. Matti var gift med Rauha (född Ojala i Kauhajoki år 1914). Med dem bodde också barnen Simo (f.1937) och Seija (f. 1941). Den gården är fortfarande i släkten Suominens ägo. År 1950 kunde de hyra ut en del av gården åt kontoristen Anna-Liisa Viita från Bötom, och handelsbiträdet Maria Helena Ketola från Storå.
