Sammanställt av Lasse Backlund i november 2022. Försäkringsbreven utlånade av Margareta Reinlund.
Brandförsäkring 1855.
Den 9 juni 1855 tecknade skepparen Johan Parman en brandförsäkring på byggnaderna på tomt nr 42, som han hade köpt av skeppare Wennerstrand samma år. Försäkringen tecknades i ”Allmänna brandstods-bolaget i Finland” och han försäkrade boningshuset för 740 rubel, uthuset för 140 och porten och planket för 10 rubel silver.
I beskrivningen står det att tomten var 4 875 kvadrat alnar (en kvadrataln = 0,36 kvm) stort. På gården finns en brunn med ymnigt vatten, som kunde användas vid en eventuell eldsvåda och avståndet till stranden var 196 alnar (117 m). På gården fanns det alla nödvändiga brandredskap, nämligen 2 brandämbare, 2 handsprutor, 2 svablar, 2 brandstegar och 2 brandhakar.
Boningshuset var i gott skick, byggt av nytt furu- och grantimmer och uppförd 1852 i en våning. Gården var inte brädfodrad eller målad och där finns 6 rum, nämligen en förstuga, en sal och tre kammare. I dessa finns det tillsammans 4 kakelugnar med nicher. Det finns också ett kök med rörspris och bakugn. Husets medelhöjd var 13 alnar, längd 22 (13 m) och bredd 15 alnar, med ett tak av bräder och har en stenfot som var 1 ½ alnar hög.
Byggnadens detaljer försäkrades skilt för sig och ägaren Parman gjorde den 24 maj 1855 en värdering och försäkringsbolaget en annan, som i regel var lägre. Enligt skeppare Parman fanns följande värden:
Huvudbyggnaden nr 1:
-stenfoten 30 rubel
-byggnadens stomme 400
-yttre taket med tillbehör 140
-bjälklagen 35
-golven i rummen gjorda av stockar och granplankor 75
-innertaken av furubräder 40
-inre och yttre trappor 10
-6 st panelade, oljemålade fönster med halvvitt glas i kitt, 3 alnar höga, 2 alnar breda och med inre fönster 45 rubel
-7 st vindsfönster 7 rubel
-dubbelfodrad farstugdörr, oljemålad med överfönster samt lås och tillbehör 6
-7 halvfranska dörrar, oljemålade med tillbehör 25
-oljemålad fotpanel i alla rum 8 rubel
-vattentapeter i alla rum 25
-1 kakelugn, vitt kakel 15 rubel
-3 kakelugnar av tegel 30
-köksspis med bakugn 25
-1 skorsten med rörledningar och nicher 20
-1 matskafferi med inredning 4 rubel
Allt tillsammans värderat av ägaren 940 rubel silver och av brandstodskommittén till 740.
Uthusbyggnaden nr 2:
Uthusbyggnaden, som var uppförd år 1853 brandförsäkrades också. Den bestod av ett vedlider med vind, foderlada, fähus och spillningshus med mera. Det var i gott skick, byggt av nytt grantimmer, inte brädfodrad och omålad. Medelhöjden var 8 alnar, hade ett brädtak och en stenfot på ½ aln.
Här är stenfoten värderad till 5 rubel
-byggnadens stomme 75
-yttre taket av bräder och tillbehör 50
-golven av gran 15
-innertaken av plankor och bräder 10
-bjälklagen 10
-inre och yttre trappor 5
-6 enkla dörrar med tillbehör 10
-3 mindre fönster
-1 vindslucka med tillbehör 2 rubel
-övrig väggfast inredning 5 rubel
Allt tillsammans värderat till 190 rubel men brandstodskommittén värderade det till 140 rubel silver.
Planket på 24 alnar vid gatan och de båda portarna värderades av båda till 10 rubel silver.
I beskrivningen betonas att det varken på gården eller i granngårdarna skulle finnas några brandfarliga inrättningar.
Ritningar:
Brandförsäkring 1862.
År 1862 förnyades den gamla brandförsäkringen som Parman hade tagit år 1855. På huvudbyggnaden hade han byggt till en större farstukvist, som också skulle försäkras och vid trädgården hade han uppfört ett litet uthus. I Finland hade man tagit i bruk en ny valuta, nämligen mark och penni och denna valuta användes en tid jömnsides med den ryska rubeln.
Huvudbyggnaden försäkrades till 4 800 mark, uthuset till 1 200 mark och det lilla, nya uthuset till 200 mark. Alltsammans alltså 6 200 mark. Inkörsporten och det 4 alnar höga planket försäkrades för 200 mark.
Brandförsäkringen år 1908.
I maj 1908 tecknade systrarna Betty, Hilma och Anna Parman en ny brandförsäkring för sina byggnader. De hade gjort flera förbättringar på byggnaderna och de stegrade byggnadskostnaderna medförde också att byggnaderna hade fått ett högre värde.
Tomten var 1 112 m² stor och där fanns en brunn med rikligt vatten, som kunde användas vid en eventuell eldsvåda. Alla nödvändiga brandredskap fanns också och de var alla märkta med tomtens nummer i oljefärg.
Systrarna ville försäkra både huvudbyggnaden och de båda uthusen.
Byggnad nr 1:
Ett boningshus av timmer i gott skick, uppfört i en våning år 1852. Det var brädfodrat och målat med oljefärg och hade ett tak av asfaltfilt. Huset var 13,06 m långt och 8,91 m brett och där fanns sex boningsrum och i dessa rum fanns det fem kakelugnar och en kökshällspis. På gården fanns det en veranda som var byggd av korsvirke och bräder.
Byggnaden försäkrades för 10 000 mark.
Byggnad nr 2:
En uthusbyggnad uppförd av stock år 1853, i gott skick, brädfodrad och målad med slamfärg och hade asfaltfilt på taket. Uthuset var 15,49 m långt och 4,45 m brett och där fanns ett vedlider, foderlada, fähus, latrin med spillningskast.
Uthuset försäkrades för 2 000 mark.
Byggnad nr 3:
En uthusbyggnad uppförd av korsvirke och bräder år 1862. Den var målad med oljefärg och ett tak av asfaltfilt. Det var 2,53 m långt och 2,67 m brett och där fanns bara ett rum.
Den lilla byggnaden försäkrades för 200 mark.
Den större inkörsporten försäkrades för 100 mark och den mindre för 60. De var gjorda av stock och plankor och i försäkringen ingick lås och reglar.
Ett målar plank ab stockar och bräder försäkrades för 450 mark. Det var 20 m långt och 2,3 högt mot gatan medan det var endast 1,50 högt mot granntomterna. Ett trädgårdsstaket av stock och strävor försäkrades för 50 mark. Det var 12 m långt och 1,20 m högt.
Totala försäkringsvärdet uppgick till 12 850 mark och den årliga premien eller inträdesavgiften som den kallades beräknades till 84,09 mark.
I slutet av maj 1908 granskades byggnaderna och brandredskapen av brandstodsbolagets lokala agent, sjökapten Wilhelm Hagen. Han hade till sin hjälp handlandena Emil Axelin och Konrad Sundman och de intygade att allt var i skick.
Agenten Hagen skrev i en egen rapport att byggnaderna var väl underhållna och alla hade fåt asfaltfilt på taken och att fönstren var utbytta på huvudbyggnaden.
