Renskrivet av Lasse Backlund i juni 2022:
Denna artikel om Stora ofreden publicerades i Wasa Tidning 10.9.1891. Uppgifterna i tidningen är tagna ur en skrift i kyrkoarkivet i Ilmola socken. Texten är moderniserad för att bli mer läsbar.
År 1696 var svår missväxt och hunger och 1697 i brist på utsäde det stora dödsåret. År 1699 med H Pastoris och Praepositi herr Gabriel Peldani dödeliga avgång och Pastoris herr Bertil Whaels ankomst från Riga inföll det långa över 20-årskriget mot de danska, polska och i synnerhet ryssar. År 1703 var det märkvärdiga torra året, eller så kallade Palo- Kesä.
1708 var den stora snövintern och 1709 den mycket kalla vintern. 1710 om hösten grasserade pesten i Stockholm, och även i strandorterna i Finland och i Österbotten, då man i Ilmola fick ro längs ån med båt till kyrkan ännu om juldagen och allt detta med omväxlande hårda å.
1713 visade sig ryssarna över Österbottniska gränsen i Christinestad, Lappfjärd och Närpes, och jämväl ett parti i november vid Nummijärvi i denna socken, där de borttog svenska förposten under Cornet Palckens Commando.
1714 in februari ankom ryska armén under general Knäes Michael Galitzins kommando, genom Ikalis och Jalasjärvi till det olyckliga slaget vid Kyro, som försiggick den 19 februari, men efter erhållen seger och mycket plundrande återmarscherade i mars till Finland. Infanteriet tog strandvägen medan kavalleriet tog vägen genom Lappo socken till Tavastehus.
Samma år mot hösten började ryska styrkor visa sig, och i september anlände deras generalmajor, den grymme Tzekin med 4 kavalleri- och 2 kosackregement och blev kvar i landet ända till 1717, med Cajaneborgs intagande och barbariskt förfarande speciellt i de norra orterna.
I juni 1717 blev landet av Hans Tsariske Majestäts besynnerliga nåd lämnad under svensk lag och regeringsform, under den ur fångenskapen släppta landshövdingen, greve Gustaf Douglas, vars 4 lagmän blev undergivna var sitt distrikt, nämligen Borgå, Helsingfors, Björneborg och Österbotten.
Av Guds besynnerliga försyn blev till Österbotten utskickad en resonabel man, kapten Otto Johan Tiesenhaus och han kom till Wasa. Han anlände i juli tillsammans med pastor herr Barthold Whael som prost och herr Gabriel Peldan som sekreterare.
Efter Tiesenhaus följde den snåla majoren Joachim Schmidtfelt och slutligen den lovvärda kaptenen Wolmar Adolf Stackelberg, fram till att den gyllene freden i Nystad inföll 1721 i augusti.