Sammanställt av Lasse Backlund i juni 2022. Uppgifterna är tagna ur kyrkböcker, mantalslängder, lagfartsregister och gamla tidningar. Gun-Kristin och Krister Nordström har bidragit med viktig information och Hjalmar Nylinds utredningar har varit till stor hjälp.
Länkar:
Om du vill läsa Åke Skeppars berättelse om forman Jernvall, så skall du klicka HÄR!
Om du vill se vilka brandförsäkringar, som har tagits på den här tomten, så skall du klicka HÄR!
Historia.
År 1859, den 17 september utfärdade magistraten i Kristinestad tomtbrev åt timmermannen Johan Henrik Sundblad för tomt nr 194. Tomten ligger i det nya kvarteret som tillkom år 1844 och skall inte förväxlas med tomt 194 i norrstan. Tomten kostade då 60 rubel och 50 kopek silver och tomten var i norr och söder 22 meter bred medan den på andra längden var 100 alnar, alltså 59 meter. Johan Sundblad fick då full äganderätt till tomten. Vid den här tiden hade han redan byggt den första delen av den gård som fortfarande står kvar.
Johan Sundblad var född år 1818 i Närpes och han gifte sig där med Anna Lisa Carlsdotter, som var född 1814. Där föddes också äldsta sonen Johan Henrik år 1843 medan resten av barnen är födda i Kristinestad, dit makarna flyttade år 1845. Den första tiden bodde de på hyra i olika gårdar, bland annat år 1853 bodde de i klockare Lundbergs gård på Staketgatan 18.
I staden föddes sedan barnen Karl Wilhelm år 1847, Josef Anders 1849, Viktor Alexander 1851, Petter 1854 och dottern Anna Sofia år 1857. Äldsta sonen Johan Henrik och Viktor Alexander blev utexaminerade som organister medan Karl Wilhelm först var timmerman men sedan blev sjöman och Josef Anders gick i lära för att bli färgare. Yngsta sonen Petter blev sjöman och snickare och i slutet av 1880-talet förvärvade han den södra gården på samma tomt.
År 1860 ägdes hela tomten nr 194 av timmermannen J. H. Sundblad, som bodde med hustrun Lisa. I gården bodde också deras son, timmermannen Karl W. och hans hustru Maria. På hyra bodde sjömansänkan Maria Studd.
År 1863 bodde matrosen Johan Ulfves på hyra i Sundblads gård med sin hustru Anna. På hyra bodde också sjömansänkan Sofia Wiklund.
I södra ändan av tomt 194 hade skepparen Abraham Lagerstam (1811-1884) byggt en gård, där han bodde med sin hustru Christina Wilhelmina (1818-1874). Han hade före det bott i den gård som han år 1852 hade byggt på Västra Långgatan 27. Den tomten hade tidigare tillhört hans svärföräldrar Gustaf Erik och Magdalena Höök och gården sålde han runt 1860 åt skepparen Matts Ekman.
År 1866 ägdes tomten 194 av timmermannen Sundblad. På hyra bodde brandvakten Karl Bergholm med hustrun Anna och vuxna sonen Henrik. På tomten bodde också skepparen Lagerstam med sin familj.
År 1868 hade den avlånga tomten nr 194 delats på tvären och den norra delen ägdes av timmermannen J. H. Sundblad. På hyra i Sundblads gård bodde sjömannen Mickel Sjögren med hustrun Anna och vuxna dottern Josefina. Den södra delen av tomten ägdes av skepparen Abraham Lagerstam, som bodde med hustrun Christina och hennes syster Anna Höök.
År 1872, den 17 september sålde timmermannen Johan Henrik Sundblad gården med ”min hustrus ja och minne” åt sonen, sjömannen Karl Wilhelm Sundblad för 1 000 finska mark. Han förbehöll dock boenderätten i gården för sig själv och hustrun ”till vår hädanfärd”.
År 1875 ägdes gården på norra halvan av tomt 194 av sjömannen Karl W. Sundblad. Där bodde förutom hans föräldrar också syskonen Petter, Josef och Sofia.
År 1878 uppförde sjömannen Karl Sundblad en uthusbyggnad på tomten och där fanns både vedlider, fähus och foderlada.
År 1880 ägdes norra halvan av sjömannen Karl Sundblad, som bodde med hustrun Johanna (f.1849). I gården bodde Karls föräldrar och hans bror, sjömannen Josef Anders (f.1849). Här kan nämnas att den södra halvan av tomt 194 nu hade övertagits av skeppare Lagerstams dotter Nathalia (1843-1881) som var gift med sjökapten Josef Sjöblom (1841-1899).
År 1889 uppförde sjömannen Karl Sundblad en uthusbyggnad längs den östra rån. I uthuset fanns ett vedlider, en lada, ett fähus och spillningskast. Sjökaptenen Josef Sjöblom, som ägde den södra halvan av tomten gjorde konkurs och den 26 september 1889 såldes hans gård på offentlig exekutiv auktion. Högsta godkända budet gavs av Karl Sundblads bror, snickaren Petter Sundblad (f.1854) och hans hustru Johanna (f.1855) som bjöd 501 finska mark.
År 1890 ägdes norra halva och gården av sjömannen Karl Sundblad, som bodde med hustrun Johanna och 3 mindre barn. Han föräldrar bodde fortfarande kvar i den gården. Södra gården på samma tomt ägdes nu av snickaren och sjömannen Petter Sundblad och hans hustru Johanna.
År 1891 i juni avled Karls hustru Johanna. Bouppteckningen gjordes i oktober trots att sjömannen Karl fortfarande var på utrikes resa. Hans ärende sköttes av fadern Johan Henrik medan förre skolläraren var godeman för de minderåriga sönerna Karl Gunnar och Arthur Wilhelm. Av någon anledning genomfördes arvsskiftet först år 1914 och där värderades gården till 1 400 finska mark. Änklingen Karl ärvde halva gården och de båda sönerna en ¼ del var.
År 1895 ägdes den norra halvan av sjömannen Karl W. Sundblad och där bodde hans föräldrar Johan Henrik och Anna. Den södra halvan ägdes av brodern Petter Sundblad (f.1854) och hustrun Johanna. På hyra i deras gård bodde väverskan Wilhelmina Eino (f.1838).
År 1900 ägdes den norra gården på tomt 194 av sjömannen Karl W. Sundblad och hustrun Johanna (f.1866) och hos dem bodde vuxna sonen Gunnar (f.1880) och något minderårigt barn. På hyra bodde arbetaren Karl Lolax (f.1852) med hustrun Anna (f.1857) och arbetaren Olof Hellman (f.1848) med sin syster Hilda (f.1853). Den andra gården i södra ändan ägdes av brodern Petter Sundblad, hustrun Johanna, vuxna sonen Petter och 7 minderåriga barn. På hyra bodde arbetaren Matts Jakobsson (f.1856) med hustrun Henrika (f.1861).
År 1905 bodde det många hyresgäster i Karl W. Sundblads gård. Sjömannen Gunnar Sundblad (f.1880) bodde, där, liksom bokbindaregesällen Arthur Sundblad (f.1882) och arbetaren Olof Hellman (f.1842) och hans syster Hilda bodde där. På hyra bodde också arbetaren Johan Rosenberg (f.1822), sjömannen Hjalmar Hällström (f.1874) och arbetaredottern Alma Enlund (f.1878).
År 1909, den 20 februari sålde Karl W. Sundblad sin del av tomten åt sin son Gunnar Sundblad. Denne vistades i Amerika och kallade sig där Charles G. Sundblad. Brodern Arthur Sundblad som nu var sjöman vistades på okänd ort. I slutet av det här året tecknade Karl Sundblad en ny brandförsäkring på gården och om du vill läsa mera om den, så skall du klicka HÄR!
År 1913 konstaterades det i staden att Sundblads gård var i dåligt skick och höll på att förfalla. Problemet var att den ena ägaren befann sig i Amerika och den andra var försvunnen, som det hette ”vistades på okänd ort”. Grannen, kapten Wilhelm Hagen tog då tag i saken och han var samtidigt förmyndarnämndens ordförande. Han fick då rådhusrätten att utse redaktör Julius Eriksson till förmyndare för Arthur Sundblad. Han lyckades också få tag i Arthurs bror Gunnar i Amerika, som skrev en fullmakt att Hagen kunde sälja gården på auktion.
År 1914, den 12 februari såldes norra halvan av tomt 194 med alla byggnader. Gårdsauktionen hade genomförts i december 1913 av sjökapten Wilhelm Hagen, som hade Gunnars fullmakt till det. Den andra delen av gården ägdes ju av Gunnars bror Arthur, som vistades utomlands på okänd ort och affären godkändes för hans del av godemannen Julius Eriksson.
Vid auktionen gavs det högsta budet på 3 200 mark av vaktmästaren Josef Långvik och han påbörjade genast en omfattande renovering av gården.
År 1915 ägdes den norra halvan av gården på Västra Långgatan 38 av vaktmästaren Josef Långvik (f.1874) som också ser ut att bo där. Sjömannen Gustav Sundblad var skriven i gården, fast han hade rest till Amerika. På hyra bodde tullvaktmästaren Karl Rosenberg (f.1889) med hustrun Fanny (f.1889), och maskinisten Henrik Söderqvist (f.1877) och hustrun Sigrid (f.1875).
År 1916, den 4 december sålde vaktmästaren Josef Långvik den norra gården på Västra Långgatan 38 åt åkaren Ivar och Anna Jernvall för 7 300 mark. Ivar var född på ön Kustö i Sankt Karins 1879 och han flyttade från Åbo till Kristinestad år 1909 med sin hustru Anna Josefina Grönroos, född Gullberg 1867. Anna hade tidigare varit gift med muraren Alex. Grönroos (1857-1898) i Åbo. Makarna Jernvall hade sedan 1912 ägt en del av gården Västra Långgatan 51, där de också bodde.
Anna var dotter till sjömannen, senare matrosen och stadsmätaren Jonas Gullberg (född i Bötom 1826-1901) och Anna Kajsa (1832-1871), som var född i Lappfjärd. År 1890 flyttade Anna till Angelniemi i Åbotrakten, där hon arbetade på ett sjukhus. Där blev hon bekant med Ivar Jernvall och år 1909 återvände hon till Kristinestad med sin man. Området var bekant för Anna från tidigare, eftersom hennes föräldrar hade bott på andra sidan gatan på 1860-talet. Anna avled barnlös i Kristinestad i januari 1938.
År 1917 fick Ivar Jernvall tillstånd av magistraten att ändra om dyngston i ändan av uthuset till ett lider. Han fick också tillstånd att bygga ett vagnslider invid Västra Långgatan, söder om gården.
År 1920 ägdes gården som nu hade fått adressen Sundströmsgatan 4 av hyrkusken Ivar Jernvall och hans hustru Anna. Syskonen Gunnar (f.1880) och Aina (f.1894) var skrivna i gården men båda vistades i Amerika. På hyra bodde sömmerskan Karin Lihra (1881-1927), som var dotter till sadelmakaren Johan Lihra från Nykarleby. Karin bodde med sin mor, omgifta änkan Sofia Sildén (f.1851) och hennes oäkta son, tullvaktmästaren Karl Sildén (f.1894).
År 1926 uppgjorde makarna Jernvall ett inbördes testamente, som innebar att Ivar blev ensam ägare till gården då hustrun Anna avled 1938. I slutet av 1920-talet hade Jernvall tjänarinnor eller pigor, som byttes årligen och bland annat Hulda Peltola (f.1882), Laina Laurila (f.1912) och Aili Grönholm (f.1915) bodde hos dem. I början av 30-talet bodde bland annat fil.kand. Karin Malmberg (f.1906) på hyra och det gjorde arbetaren Ruben Fagerström (f.1904) också med sin hustru Helmi Julina (f. Enholm i Sideby 1899).
I slutet av 1930-talet ägdes gården endast av hyrkusken Ivar Jernvall, eftersom hustrun hade avlidit 1938. Enda hyresgästen var Ruben Fagerström och hustrun Helmi.
I mitten av 1940-talet var det Ivar Jernvall, som ägde gården. Hans namn kunde för övrigt stavas både Järnvall och Jernwall men det rätta torde ha varit Jernvall. År 1946 hade han en tjänarinna, Signhild Långfors som var född 1925 i Sideby. Paret Fagerström bodde fortfarande kvar på hyra.
År 1950 hette Jernvalls tjänarinna Laura Rinta-Perälä och hon var född 1911 i Teuva. På hyra bodde en tid Ernst Geleit, som var från London och han bodde med hustrun Laina, som var från Jyväskylä och med sig från England hade de pigan Mary Helena. Paret Fagerström hade nu flyttat bort och i stället bodde arbetaren Aimo Kivioja på hyra. Han var född 1919 i Bötom och var gift med Helmi, som var född 1923 i Bötom. Fiskaren Sigfrid Gösta Eriksson (f.1917) bodde på hyra en tid med hustru och åtminstone 3 barn. De hade före det bott på både Västra Långgatan 69 och Staketgatan 52.
År 1953, den 30 november sålde förre åkaren Ivar Jernvall gården på Västra Långgatan 38 för 400 000 mark åt poliskonstapel Gunnar Nordström (1919-1977), som var född i staden på adress Varvsgatan 9. Gunnar var son till Karl Otto Nordström (f.1893) och Hilma Hägg (f. i Dagsmark 1899). År 1940 hade Gunnar gift sig med Saimi Kivimäki (1919-2016), som var född i Sideby. Mellan åren 1935 och 1940 arbetade Gunnar på Syd-Österbottens tryckeri, tills han togs ut i krigstjänst. Efter hemförlovningen fick han i maj 1945 tjänst som yngre poliskonstapel i staden och från 1959 som äldre.
Tidigare ägaren Ivar Jernvall bodde kvar en tid tills han dog på 1950-talet. Efter det ser det inte ut att finnas några hyresgäster i den här gården.
År 1977 avled Gunnar Nordström och vid arvsskiftet i september 1983 övertogs gården av den nuvarande ägaren, då han löste ut modern Saimi och brodern Bengt. De påbörjade då en omfattande renovering och gården fick då en vinkel längs med Sundströmsgatan.
De nuvarande ägarna Krister och Gun-Kristin Nordström använder gården som stadigvarande bostad.
Foton och ritningar.
