Sammanställt av Lasse Backlund i maj 2022, med hjälp av Håkan Sten och Kaj Palmberg. Uppgifterna är tagna ur gamla lagfarter, mantalsregister, kyrkböcker och gamla tidningar.
Gårdens historia.
Tomtens första ägare Erik Henrik Djupström (1790-1836) var son till garvaren Eric Djupström (född i Hedemora i Sverige1749-död i Kristinestad 1826) och smeddottern Anna Margareta (född Argillander i Kristinestad 1756-1826). Anna var dotter till Johan Argillander, som var född år 1732 i Korsholm och som dog i Kristinestad 1808. Erik Henriks föräldrar Erik och Anna Margareta hade år 1780 erhållit lagfart på en tomt ”norr i stan”, som dock låg söder om Brunströmsgatan.
År 1819 gifte sig Erik Henrik Djupström med Anna Maria Sjöblom, som flyttade från Stockholm samma år.
År 1828 byggde de gården på Strandgatan 13, på stadens donationsjord. Enligt försäkringsbreven från 1834 består gården av 9 rum och den ena delen är byggd av nytt furutimmer och den andra av gammalt timmer. Den var då redan brädfodrad och oljemålad. Tillsammans med Erik Henrik och Maria bodde drängen Reinhold och pigan Maria. Marias mor Anna Argillander bodde också i gården.
Erik Henrik förde befäl på flera fartyg i staden ända till sin död 1836. Han var också delägare i flera fartyg, bland annat fartyget ”Maria” som var uppkallat efter hans hustru. Han sysslade också med affärer och kallas därför både skeppare och handlande. Makarna Djupström ägde också tvåvåningsvillan Eriksberg, nära tegelbruket vid Tjöck ås mynning.
År 1832 övertog skepparen Djupström gårdarna på Strandgatan 2 av murarmästaren Johan Back. Makarna Djupström bodde inte där själva, men de hade hyresgäster hela tiden. Det var först år 1857 som änkan Maria Djupström sålde Strandgatan 2 åt matrosen Erik Dahl.
År 1836, den 29 december avled skepparen E. H. Djupström i bröstfeber i staden och gården övertogs då av änkan Maria och deras två döttrar.
Omkring 1850 hyrde änkan Anna Maria Djupström ut villan Eriksberg åt stadens borgare som utvärdshus. Då Krimkriget bröt ut övertog de ryska soldaterna Eriksberg och använde det både som lagerplats och som sjukhus. Villan Eriksberg förstördes i en brand år 1857 och vill du läsa mera om denna brand, så skall du klicka HÄR!
År 1859, den 2 november avled handlandeänkan Anna Maria Djupström och gården övertogs vid arvsskiftet av de två döttrarna. Maria Henrika (född 1821- död i Björneborg 1867) var gift med apotekaren i Björneborg Jakob Edvard Sourander (1814-1884) och hon bodde där. Den andra dottern Thekla (1823-1881) var gift med apotekaren Fredrik Wilhelm Jurvelius (född i Gamlakarleby 1811- död i Kristinestad 1888). Jurvelius tog år 1837 över apoteket i Kristinestad efter sin svåger Thodén som plötsligt avled. Med hustrun Thekla bodde han i apoteksgården på Strandgatan 30 ända in på 1880-talet.
År 1860 ägdes gården av Anna Maria Djupströms arvingar men de bodde inte i gården. Däremot var stadens första telegrafstation inrymd i gårdens sydöstra hörn och den hade en egen ingång från gatan. Det var redan på våren 1859 bestämt att en linje med sju telegrafstationer skall byggas längs med kusten från Åbo upp till Torneå och en station skulle placeras i Kristinestad.
År 1863, den 2 april sålde apotekarna Jakob Edvard Sourander och Wilhelm Jurvelius gården och tomt 194 för 1 300 rubel silver till ”Handelssocieteten i Kristinestad”. Enligt Frans Henrikson blev Handelssocieteten ålagt att skaffa fram och bekosta en gård åt telegrafstationen och hittade då Djupströms gård som var i dåligt skick. Den 11 maj 1863 anhöll Handelssocieteten av magistraten om tillstånd att förnya yttertaket på gården med pärtor. Ansökan godkändes och troligtvis hade gården tidigare varit försedd med tak av bräder eller björknäver.
År 1865 var stadens telegrafstation inrymd i Handelssocietetens gård. Där bodde telegrafchefen Edvard Stenroth med sin hustru Maria Mathilda. På hyra bodde qvinnan Maria Sohlsten och bagaren Wiktor Sohlblom, som hade en piga som hette Greta.
År 1870, den 7 juni sålde ”Handelssocieteten i Kristinestad” gården och tomt 194 till telegrafkontorsföreståndaren Edvard Reinhold Stenroth (1824-1890) för 2 200 mark. Denne var född i Rantasalmi och år 1860 gifte han sig med Maria Mathilda Birling (1838-1898) från Vasa. De fick 12 barn men endast 4 av dem levde till vuxen ålder. På hyra bodde vaktmästaren Karl Forstén med hustrun Maria. År 1873 var F. Favén vaktmästare i gården.
År 1875 var telegrafen inrymd i telegrafstationschefen Stenroths gård. Han bodde där med hustrun Matilda (f.1838), döttrarna Vivi och Ester och pigorna Mina Södergran och Maria Vikbäck. I gården bodde också telegrafisten G. F. Forsström och vaktmästaren Axel Öman.
År 1880 ägdes gården av telegrafstationschefen Stenroth, som bodde med hustrun Mathilda och barnen Vivi (f.1866), Ester (f.1868), Edvard (f. 1877) och August Wilhelm (f.1879). Hos dem bodde pigorna Anna Wallenius (f.1862) och Sofia Andtfolk (f.1853). I gården bodde också vaktmästaren Viktor Rosenback (f.1858).
År 1885 ägdes gården av telegrafstationschefen Stenroth, som bodde med hustrun och de 4 barnen. Hos dem bodde pigorna Vendla Lång (f.1859) och Anna Gullberg (f.1867). På hyra bodde vaktmästaren Viktor Lillandt (f.1866).
År 1890 hade paret Stenroth flyttat till Björneborg, där Edvard Reinhold avled i mars 1890. Änkan Maria Mathilda övertog då gården men hon bodde inte där längre. Där bodde nya telegrafstationschefen John Fedosejeff (f.1840) med hustrun Charlotta (f.1849) och deras 3 barn.
År 1893, den 25 september sålde telegrafkontorsföreståndareänkan Mathilda Stenroth gården på tomt 194 för 2 100 mark åt uppköparen Viktor Nygård och dennes blivande hustru Hilda Häggblad. Vid senare gjorda renoveringar visade det sig att stockväggarna i gårdens norra ända var diktade med telegrafremsor. Kasper Rökhatt som skrev om detta i juli 1972 önskade att någon person kunnig i morsealfabetet, skulle försöka tyda vilka meddelanden som hade skickats från denna byggnad.
År 1895 ägdes gården av uppköparen Viktor Nygård (1861-1906) och hans hustru Hilda, född Häggblom år 1866.
År 1900 ägdes gården av uppköparen Viktor Nygård, som bodde med hustrun Hilda och minderårige sonen Artur. På hyra bodde fröken Maria Friskopf (f.1866) och sjömanshustrun Albertina Häggfors (f.1852).
År 1902 bodde det en stor mängd hyresgäster i Nygårds gård. Arbetaren Matts Haanpää (f.1875) bodde där med hustrun Maria (f.1877), väverskan Wilhelmina Eino (f.1838) bodde där och det gjorde också änkan Sofia Bomm (f.1854) och hennes son Ernst (f.1884). På hyra bodde också Johan Kiviharju (f.1876) med hustrun Anna (f.1873) och arbetaren Anders Mattila (f.1877) och hustrun Maria (f.1874). Tyske musikern Carl Unbehaun, tyske musikern Martin Phlugmacher och danska musikern Gustaf Sörensen bodde också i gården vid denna tid.
År 1904 hade så gott som alla hyresgäster flyttat och nya hade kommit i stället. Nu bodde arbetaren Johan Haavisto (f.1873) på hyra med hustrun Justina (f.1877), och det gjorde också arbetaren Antti Valentin Yliharju (f.1877) med hustrun Olga (f.1880). Arbetsledaren Jakob Gröndahl (f.1850), skomakaren David Kahila med hustrun Olga, och skomakaren Nestor Bergholm (f.1863) med hustrun Johanna bodde alla på hyra.
År 1906, den 12 mars avled uppköparen Viktor Nygård och gården övertogs av änkan Hilda och sonen Artur Alexander till lika stora delar. De hade fortfarande många hyresgäster, bland annat änkan Wilhelmina Skans (f.1876), änkan Anna Öberg (f.1849) och arbetaredottern Adelina Öberg (f.1882). Tjänarinnan Lisa Talvitie (f.1873) bodde där med sin dotter, den blinda tjänarinnan Maria Nissander (f.1860) bodde där och det gjorde också musikern Karl Schultz (f.1874), som var tysk medborgare.
År 1908 ägdes gården på Strandgatan 13 av uppköpareänkan Hilda Nygård, som bodde med sonen Artur. På hyra bodde Wilhelmina Skans, Lisa Talvitie och musikern Karl Schultz med sin hustru Anni. Där bodde också arbetaren Frans Männistö (f.1846) med hustrun Greta (f.1879) och 4 barn, skomakaren David Kahila (f.1876) med hustrun Olga (f.1874) och tjänarinnan Maria Nissander, som var blind. Arbetaren Karl Sundblad (f.1872) som var dövstum bodde där, liksom filaren Petter Lundén (f.1876) som bodde med sin Elisa (f.1878) och 2 barn. Hilma Piikkilä (f.1874) bodde där med 4 barn medan hennes man Matti (f.1873) hade rest till Amerika.
Omkring år 1910 gifte änkan Hilda Nygård om sig med åkaren Karl Ahola, som var född år 1875. I stort sett samma hyresgäster bodde i gården.
År 1912 ägdes gården av arbetaren Karl Ahola (1875-1935), som bodde med hustrun Hilda. Samma hyresgäster bodde fortfarande kvar i gården.
År 1916 ägdes gården av arbetaren Karl Ahola och hustrun Hilda. Hildas son, fiskaren Artur bodde där och det gjorde tjänarinnan Lisa Talvitie också med dottern Ingeborg (f.1898). På hyra bodde också skomakaren David Kahila och änkan Selma Alanen (f.1866). Arbetarna Karl Salin (f.1877) bodde med hustrun Tilda (f.1883), Frans Saari (f.1891) bodde med hustrun Ilmi (f.1891) medan Antti Puskala och Juho Mäntylä bodde ensamma.
År 1919, den 5 oktober avled åkarehustrun Hilda Sofia Ahola och hennes hälft av halva gården övertogs av änklingen Karl Ahola. Den andra halvan av Hilda Sofias del övertogs av sonen från hennes tidigare gifte Artur Nygård. Efter detta arvsskifte ägde han alltså ¾ av gården och styvfadern ¼.
År 1921, den 30 mars övertog fiskaren Artur Nygård den sista fjärdedelen av gården av styvfadern Karl Ahola för en summa om 15 000 mark.
År 1924 ägdes gården av fiskaren Artur Nygård (1897) och han bodde också där. På hyra bodde skomakaren David Kahila (1876). Sjömannen Otto Nykvist (1880) med hustrun Manda (f.1879) bodde där med 3 yngre söner. Fattiga arbetaren Tilda Salins (f.1883) bodde där med 4 döttrar. Arbetaren Konstatin Sandberg (f.1869) med hustrun Katarina (f.1869) boddr här.
Skomakaren Jaakko Hautaniemi (f.1865 i Bötom) bodde där med hustrun Ulrika (1861 i Teuva) med barnen Toini (f.1897), Wilma (f.1899), Bruno (f.1900) och Aili (f.1905). De hade också en äldre son Juho (f.1891), som också var skomakare. De hade flyttat från Teuva år 1917 och de bodde här ända till ca 1938 då de flyttade till Strandgatan 36. Ulrika dog i staden år 1943 och Jaakko flyttade då tillbaka till Bötom till sin dotter. Han dog där år 1951.
År 1925 gifte sig fiskaren och arbetaren Artur Alexander Nygård, född i januari 1897 med Hilma Ekqvist, som var född i staden år 1902.
År 1935, den 10 september sålde Artur och Hilma Nygård tomten och gården åt arbetaren och dykaren Johan Sten. Han kallades John och var född i staden 1892. Johan var son till Henrik Sten (f.1822) och Maria Lena Andtfolk (f. i Påskmark 1858). Johan hade år 1916 gift med Alvina Granqvist, som var född år 1894 i Lappfjärd. Alvina var dotter till ”Steinback Viktor” Äbb och ”Strand Edla” Storkull från Dagsmark.
Köpeskillingen var 32 000 mark, varav 20 000 var ett intecknat lån i Sparbanken och 12 000 räknades för den gård på Staketgatan 34, som Johan Sten gav åt Artur i byte.
I slutet av 1930-talet ägdes gården av dykaren och arbetsförmannen Johan Sten och hustrun Alvina. På hyra bodde bland annat arbetaren Kurt Palmberg (f.1906) med hustrun Elli (f. Pajunen i Ahlainen år 1910). Formannen Kustaa Viita (f.1881 i Lavia) och hans hustru Amalia (f. Hautamäki i Bötom år1885) bodde på hyra i gården, liksom arbetarhustrun Anni Brunman . Arbetaren Kaarlo Johannes Lilja (f. i Sastmola 1895) med hustrun Eeva Sofia (f. Nygård i Siikais år1899) och minderåriga barnen Kerttu, Tauno och Esko bodde också där.
Under krigsåren på 1940-talet ägdes gården av Johan och Alvina Sten. Enda hyresgäster var Kurt Palmberg och hans familj. I slutet av 40-talet bodde arbetaren Josef Runar Kaas (f.1911) på hyra med hustrun Elna (f. Hägg 1910) men de flyttade sedan ut till Skatan.
År 1950 ägdes gården Strandgatan 13 av Johan och Alvina Sten. Deras son, styrmannen Nils Sten bodde i gården med hustrun Inga Irene (f. Lindholm år 1920) medan sonen Tor Elis och hans hustru Annikki hade flyttat till Varvsgatan 4. Sonen Åke hade flyttat till hustruns hemtrakter i Jeppo men barnen Alf, Siv, Ines och Leif bodde kvar på Strandgatan 13. Makarna Palmberg bodde i gården på hyra och de hade nu 5 barn med sig.
I mitten av 1950-talet ägdes gården av formannen Johan Sten. Dottern Siv (f.1931) hade flyttat till Sverige 1951 och det gjorde också hennes mor Alvina år 1954, där hon bodde tills hon dog år 1962. Hyresgäster bodde både i huvudbyggnaden och i bagarstugan.
År 1962, i april avled Alvina Sten i Enskede i Sverige, där hon hade bott sedan 1954 och gården övertogs då av änklingen Johan Sten och 7 barn och ett barnbarn bosatt i Jeppo.
År 1964, den 9 oktober avled formannen Johan Sten och gården på Strandgatan 13 övertogs då av sju barn och ett barnbarn i Jeppo.
År 1965, den 29 november sålde sju av delägarna sina andelar av gården för 17 000 mark åt sin bror, telefonmontören Alf Sten (f.1927). Hyresgäster bodde både i huvudbyggnaden och i bagarstugan. Arbetaren Kurt Palmberg bodde kvar med sin hustru och en son. Försäljaren Juhani Antero Kauppila (f.1945 i Närpes) bodde där med hustrun Asta Helena (f.Lindholm i staden 1943) och det gjorde också fru Nyström, som var född Nyström år 1911. På hyra bodde också vaktmästaren Yrjö Pohjonen, som var född 1935 i Lappo och han bodde med hustrun Elna Maria, som var född Manderbacka i Terjärv.
År 2004 sålde Alf Sten gården åt den nuvarande ägaren och den var då i dåligt skick. Alf, som var ogift och barnlös flyttade då till pensionärsbostäderna vid Koppövägen. Gården har genomgått omfattande renoveringar och bostadsrum har också inretts i vindsvåningen. Den är i dag i gott skick och ägaren använder den som stadigvarande bostad.
Bagarstugan vid Östra Långgatan.
Efter renoveringen bodde det flera familjer på hyra i bagarstugan.
Fotografier och annan info.
