Sammanställt av Lasse Backlund i april 2022. Uppgifterna är tagna ur gamla tidningar och historiker. Släktuppgifter och fotografier är lånade av Rafael Olin, som är nära släkt med denna Erland Salin.
Erland Salin föddes den 7 juli 1853 i Kristinestad, som son till svarvaremästaren Johan Petter Salin (1815-1898) och Rebecka Wilhelmina (f. Ekman 1811-1883). Erland hade 8 syskon men två av dem dog i unga år. Familjen bodde på Östra Långgatan 34 i det kvarter, som till stora delar förstördes i den stora branden år 1859. Erland var 5 år gammal då branden bröt ut i en gård nära torget och den spred sig snabbt mot familjen Salins gård. Som ett under klarade sig gården, då stadsborna lyckades stoppa eldens framfart just vid deras gård.
Erland kunde gå i skola i staden och han fortsatte sedan vid Tekniska realskolan i Vasa, därifrån han utdimitterades år 1870. Efter den skolan började han arbeta på ”Tammerfors Linnespinneri och Järnmanufakturaktiebolaget” där han stannade i 5 år. Efter tiden i Tammerfors reste han till Sverige där han arbetade något år på ”Norrköpings Varv” och ”Göteborgs verkstad”. Sedan flyttade han till Uleåborg där han blev verkmästare på ”Uleåborgs mekaniska verkstad” och han stannade där i 3 år.
I Uleåborg gifte han sig år 1878 med Julia Wilhelmina ”Mimmi” Nejnstedt, som var född år 1851 i Gamlakarleby och i Uleåborg föddes också deras enda barn, dottern Agda Wilhelmina (1879-1959).
År 1881 flyttade ingenjör Erland Salin och hans familj till Vasa, där han grundade ”Vasa Mekaniska Verkstad”. I april anmälde han till magistraten i Vasa ”att han är sinnad att härstädes anlägga en mekanisk verkstad”. Verksamheten började anspråkslöst i Vasa Varvsbolags gamla smedja i Brändö hamn, söder om kronomagasinet. I juni 1881 anmälde Erland att han hade köpt besittningsrätten till Wasa Varvsbolags tomt och fick av Vasa, efter omröstning i fullmäktige arrendera tomten på 20 års tid och årsarrendet bestämdes till 20 mark och 51 penni.
Han anställde några man och anskaffade de viktigaste maskinerna. Tack vare Erlands ihärdiga arbete och de framstående specialprodukterna kunde företaget växa och fick snart status av en storindustri.
År 1885 upptog verkstaden tillverkning av de vattenturbiner, som kom att bli en av företagets mest kända produkt. De här turbinerna var främst gjorda för vattendragen i Österbotten, där vattenfallet i regel är lågt. Långt mer än 500 sådana har installerats i kvarnar och kraftverk i vårt land.
År 1905 upptog den mekaniska verkstaden tillverkningen av ”Francis-turbinerna”, som sedan levererades i stora mängder runt om i landet.
Mest känd är Vasa Mekaniska Verkstad för de patenterade kvarnverk, som också såldes över hela landet. Till exempel år 1911 tillverkade företaget kvarnverk för 150 stenpar och cirka 50 skalstenar och ett par av dessa levererades till Ryssland. År 1913 hade företaget omkring 70 anställda.
Företaget förstorade regelbundet sina utrymmen och hade som mest mer än 100 anställda.
Förutom att leda företaget var Erland också engagerad i kommunala angelägenheter. Under åren 1886 till 1907 satt han i Vasa stads fullmäktige, i flera år var han ledamot i folkskoldirektionen och han var också ordförande i Hantverksföreningens direktion. Han var också ordförande i Tekniska klubben och i Handelsgillet, och så var han medlem i sjukhusstyrelsen. I flera var han principal i Vasa Sparbank.
En försvagad hälsa tvingade honom att lämna den ena posten efter den andra, men ända in i det sista så fungerade han som samvetsgrann besiktningsman för ångpannor.
År 1916, i juli efter att ha lett den mekaniska verkstaden i 35 år överlät Erland den åt andra, främst på grund av en tilltagande sjukdom. I Vasa hade det länge spekulerats om en möjlig försäljning, till och med åt utländska köpare. Men det var personerna bakom Metvikens mekaniska verkstad, som då förvärvade Erland Salins verkstad. Det företaget hade grundats år 1894 på Metvikens strand av bröderna Eskelin och företaget hade liten verksamhet ända till 1897 då det såldes till ett aktiebolag, som började tillverka allt från ångmaskiner och lokomobiler till turbiner och passagerarfartyg. Metvikens Mekaniska Verkstad växte kraftigt och runt årsskiftet 1916-1917 förvärvade de Vasa mekaniska verkstad av ingenjören Erland Salin. På samma gång köpte de också Wasa Tekno-Kemiska Fabrik, som hade grundats 1902 och de tillverkade kvarnstenar av hög kvalitet. I augusti 1916 så fick Erland Salin industristyrelsens patent på en självcentrerande lagerbussning för kvarnstenar.
År 1936 såldes Metvikens Mekaniska Verkstad åt Ab Wärtsilä, som då leddes av Kristinestadsbördiga Wilhelm Wahlforss.
Erland Salin, som var känd som en god, svensk hedersman avled den 16 augusti 1921 och han är begravd i Vasa. Hustrun Wilhelmina, som kallades Mimmi avled år 1940 och dottern Agda avled 1959 och de är alla begravda i samma familjegrav på begravningsplatsen i Vasa.
Annonser.
