Till 50-års jubiléet hade fil.mag. Axel Häggman skrivit en historik med början 1653 fram till årsdagen 1947. Den publicerades i förkortad form i Syd-Österbotten den 31 maj 1947 och är renskriven av Lasse Backlund i januari 2022:
Pedagogin eller barnaskolan grundades på föranstaltande av den dåvarande biskopen i Åbo Eskil Petraeus, år 1653, således blott fyra år efter stadens grundläggning. Stadens folkmängd var då naturligtvis mycket obetydlig då staden uppges år 1651 ha haft endast 47 anmälda borgare och hade år 1664 258 mantalsskrivna invånare.
Pedagogier inrättades i alla städer, som saknade högre läroanstalter. Dessa enklassiga skolors uppgift var att meddela vetandets första grunder och vid behov förbereda till inträde i någon trivialskola. Skolan arbetade först ett par tiotal år i hyrd lokal, därefter i en särskild av staden för ändamålet inköpt och inredd skolstuga.
Den flyttades sedan till den gård, där stadens svenska folkskola nu är inrymd. Där förblev den sedan i mer än 100 år. Pedagogin ombildades 1842 till elementarskola och hade således ägt bestånd i närmare två århundraden. År 1842 ombildades kristinestadspedagogin till en 2-klassig lägre elementarskola för gossar och då det nu behövdes två klassrum och bostäder för två lärare i skolbyggnaden verkställdes nödig tillbyggnad. Skolans sista föreståndare var fil. kand. R. E. G. Holmberg.
År 1874 bestämdes att elementarskolan skulle omvandlas till en 2-klassig realskola och denna ägde bestånd till 1883 då en 2-klassig elementarskola inrättades. Då denna skolform indrogs 1897 hade rektor R. E. G. Holmberg i 27 år verkat som skolföreståndare i Kristinestad. År 1876 grundlades i Kristinestad en privat fruntimmersskola. Den var 5-klassig och hade 7 lärare eller lärarinnor. Skolan erhöll understöd av staten ända till år 1897, då samskolan grundlades. Därefter indrogs den successivt och upphörde alldeles år 1900.
Grundläggningen av den 5-klassiga samskolan.
Allmänheten var inte nöjd med elementarskolorna och på 1890-talet började man inrätta skolor, där de fem lägsta klasserna bildade en helhet med avslutad kurs för dem som ämnade övergå till praktiska banor eller yrkesskolor, medan de tre högsta klasserna förberedde för högskolestudier.
I Kristinestad föreslog kommerserådet Alfred Carlström år 1895 för stadsfullmäktige, att en femklassig samskola skulle grundas i staden. Följande år godkände fullmäktige detta förslag och beslöt att dra in elementarskolan, ävensom hos senaten anhålla om statsbidrag för den nya skolan. Genom utslag av den 23 februari 1897 gav senaten sitt tillstånd till elementarskolans omorganisering till en femklassig kommunal samskola och beviljade det begärda årliga understödet.
Också fruntimmersskolan blev nu överflödig och indrogs småningom såsom redan nämnts. Samskolan började sin verksamhet den 1 september 1897 med två klasser och utökades därefter årligen med en klass. Läsåret 1900—1901 var den ett fullständigt 5-klassigt läroverk och kunde den 31 maj 1901 för första gången verkställa dimission av elever, som genomgått hela samskolkursen. Elementarskolans hus blev användbart även för samskolan, då boningsrummen uppläts till skolrum. Ar 1900 blev man tvungen att inreda även gymnastiksalen till klassrum, varför gymnastikundervisningen för en tid måste försiggå i hyrd, för ändamålet mindre lämplig lokal.
Redan år 1903 förstorades dock skolhuset genom en tillbyggnad. Skolan fick då en rymlig gymnastiksal som också användes som bönsal. Klassrummens antal hade ökats till 8. Vid samma tid infördes elektrisk belysning.
Då skolans första elever var ojämnt förberedda grundlades en förberedande skola 1898 av fröken Hildur Skogberg. Från år 1913 var den inrymd i den så kallade ”klockargården” invid samskolan. Den indrogs 1925. Skolans sista föreståndarinna, fröken Anna Sundholm, hade förestått skolan sedan är 1907.
Utveckling till 8-klassigt läroverk.
Ganska snart började man dock i staden inse nödvändigheten av en till universitetet ledande läroinrättning och skolans direktion föreslog 1901 att stadsfullmäktige skulle låta anställa val av förstärkta fullmäktige för att besluta om skolans utvidgning till 8-klassigt dimissionsberättigat läroverk och om insändande av en anhållan till regeringen om statsbidrag för fortsättningsklasserna.
Dessutom föreslog direktionen att en provisorisk sjätte klass omedelbart skulle inrättas och att nödiga medel härtill skulle tas ur ”brännvinsvinstmedlen”.
Efter flera misslyckade försök att erhålla dimissionsrätt beviljades dylik den 21 december 1905 och den 26 maj 1906 verkställdes den första studentdimissionen i skolan. Skolans första studentkandidater måste avlägga studentexamen som privatelever vid Vasa svenska lyceum våren 1904.
Byggnadsfrågan.
Skolhusets utvidgning 1903 var otillräcklig och trots att det var förgäves framställdes det flera förslag om tillbyggnad. År 1922 i januari, omedelbart efter det stadsfullmäktige avböjt ett förslag om tillbyggnad utbröt eldsvåda i svenska folkskolans hus, som brann ned till grunden. Ett nytt skolhus måste nu byggas för folkskolan.
Nu hade kommunen samtidigt två skolhusfrågor, som måste lösas.
Dessa beslöt man kombinera och accepterade det av tullförvaltare K. A. Winqvist tidigare framkastade förslaget, att samskolbyggnaden skulle överlåtas åt folkskolan och ett nytt hus uppföras för samskolan.
På ett gemensamt sammanträde den 15 juni 1922 beslöt ombud för Kristinestad och de omkringliggande socknarna Övermark, Närpes, Tjöck, Lappfjärd och Sideby att dessa kommuner gemensamt skulle bygga ett nytt hus för samskolan. Den 1 juli 1924 kunde arbetena påbörjas och den 25 juli 1925 avslutades de. Byggnadskostnaderna uppgick till 2,8 miljoner mark.
Samskolans förstatligande.
Ett i Kristinestad länge närt önskemål har varit den kommunala samskolans förvandling till ett statligt samlyceum och sedan början av 1920-talet har man energiskt arbetat mot detta mål. Kampen för skolans förstatligande blev dock inte lätt och flera motioner i saken förkastades av riksdagen.
Också försöken att göra samskolan till en interkommunal inrättning misslyckades. Frågan om förstatligandet löstes som bekant i positiv riktning först i år och regeringens förslag om nödigt anslag godkändes i riksdagen den 14 januari och stadfästes av presidenten den 17 maj 1947.
Enligt beslutet kommer staten i höst att överta mellanskolklasserna och därefter successivt de övriga med en klass per år. År 1950 skall enligt planen hela läroverket vara i statens ägo.
Ordinarie föreståndare ha varit följande. Sjöblom Walter 1897—1903, Karsten Henrik 1903—1912, Ström Torsten 1913—1917 och 1919—1938, Häggman Axel 1938—1946. Nuvarande föreståndare är Paul Mörn. Antalet studenter, som från och med år 1904 till och med våren 1947 utdimitterats från Svenska samskolan i Kristinestad, utgör 395.