Sammanställt av Lasse Backlund i september 2021. Uppgifterna är tagna ur gamla tidningar, kyrkböcker och mantalslängder. BeerFinlands historik och Rafael Olins släktutredningar har varit till stor hjälp.
Bryggeriets historia
Det var rådmannen och handelsmannen Johan Gustaf Ramstedt och handelsmannen Johan Petter Sundström, som år 1856 grundade bryggeriet Turha på Östra sidan.
Ramstedt var född i Åbotrakten 1810 och år 1835 gifte han sig med Mathilda Thodén (1811-1890) från Kristinestad. Mathilda var dotter till apotekaren Lars Thodén (f.i Pedersöre 1779, död i Kristinestad 1832). Familjen Thodén bodde på Strandgatan 42, där det stora varuhuset finns i dag. Under en lång tid var apoteket inrymt i hans gård men det blev sedan flyttat till Strandgatan 30. Efter giftermålet övertog mågen och handlanden Johan Gustaf Ramstedt gården och bodde där med hustrun Mathilda.
Ramstedts kompanjon, handlanden Johan Petter Sundström (1824-1876) var född i Kristinestad. Han ägde gården på Strandgatan 44, så kompanjonerna var ju grannar. Johan Petter var gift 2 gånger och med den andra hustrun Mathilda (född Ekman 1837-1925) fick han 10 barn.
Sundström hade från tidigare haft en brännvinsfabrik på Östra sidan och ölbryggeriet inrättades i denna byggnad. Till bryggmästare antog de Petter Gustaf Grönberg, som bodde med hustrun Anna i Sjöqvists gård i hörnet av Hållfastskagatan och Västra Långgatan. Denne hade redan 1848 startat ett litet ölbryggeri i den gården som har adressen Västra Långgatan 22. ”Grönbergs Brygghus” avslutade verksamheten runt 1855, då Turha bryggeri startade sin verksamhet.
Bryggmästaren Grönberg avled år 1859 och efter det övertogs verksamheten av den ena delägaren Johan Petter Sundström.
År 1869 övertogs bryggeriet av bryggmästaren Friedrich Grützmacher. Han var född i Tyskland år 1826 och kom via Sverige till Kristinestad år 1869. Han kallades Fredrik och då han kom till staden så övertog han Turha bryggeriet tillsammans med sin kompanjon, sjömannen Petter Henrik Båge (1836-1880). Petter Båge var född i staden och år 1864 gifte han sig med Aurora Olin (1837-1897), också hon från staden. Detta år byggde Petter Båge den bostadsbyggnad, som fortfarande står kvar. Den var uppförd i en våning, innehållande 6 rum och en veranda byggd av bräder och korsvirke. Byggnaden var 21,5 alnar (ca 12,9 meter) lång.
År 1871 gick Grützmacher och Båge skilda vägar. Grützmacher övertog Toivo bryggeriet i stadens södra del och Petter Båge övertog ensam skötseln av Turha bryggeriet på Östra sidan.
I slutet av 1870-talet blev Petter Båge sjuk och han sökte läkarhjälp i Tyskland, där han dock avled i augusti 1880. Före han dog så hade han förvärvat handlande Wests gård på Strandgatan 59 och änkan Aurora flyttade efter dödsfallet dit och bodde där tills hon dog. På 1890-talet förvärvade bryggmästareänkan Aurora Båge gården på Västra Långgatan 27 och efter 1897 ägdes den under en kort av hennes son, Henrik Båge. De bodde inte i den här gården, utan den var uthyrd ända tills Henrik sålde den åt guldsmed Alexander Sandelin.
Änkan Aurora Båge (1837-1897) fortsatte att driva bryggeriet ända till 1894 då verksamheten övertogs av hennes son, Henrik Båge (1865-1944). Denne hade nyligen gift sig med Aina Helena Demasör (1863-1942) från Sideby och de fick flera barn. Aina var känd som en sällskapsmänniska, som var med i Sällskapsteatern, Fruntimmersföreningen, Lotta Svärd-rörelsen och marthorna. Hon satt en tid också i samskolans direktion. Hon offrade mycket tid och pengar på välgörenhet.
Efter övertagandet hette bryggeriet ”Båges Bryggeri”, men i folkmun kallades det fortfarande Turha. Henrik Båge hade med sin familj varit bosatt på bryggeriet men efter moderns död år 1897, så flyttade han till hennes gård på Strandgatan 59.
År 1897 hade Båges bryggeri Turha använt 21 000 kg malt, Hjulmans bryggeri Toivo hade använt 27 000 kg och Hydéns Norra bryggeri 43 500 kg malt. År 1898 hade verksamheten vid Turha gett 72 500 liter öl, vilket inbringade 22 400 mark medan det Norra bryggeriet var lite större och Toivo var aningen mindre. Henrik Båge fortsatte verksamheten ända till mars 1899 då bryggeribyggnaden förstördes i en brand.
Så här skrev Kristinestads Tidning lördagen den 11.3.1899:
”Nedbrunnet bryggeri.
Onsdagen den 7 mars kl. 9 på kvällen alarmerades vår lugna stad av brandsignaler. Eld hade nämligen utbrutit på mälterivinden i Turha bryggeriet på Östra sidan, tillhörigt bryggmästare Henrik Båge. Med stor hastighet spred sig elden genom hela bryggeribyggnaden, som inom några ögonblick stod i ljusan låga. Omedelbart skyndade folk till brandstället men de stod vanmäktiga gentemot eldens raseri och de måste så gott som overksamma invänta allmänna och frivilliga brandkårerna, som även något efter kl. 9 anlände.
Emellertid hade elden antagligen ännu kunnat dämpas, om brandkårerna genast från början varit i tillfälle att vidta ett kraftigt släckningsarbete. Sprutornas iordningställande tog likväl en dryg tid i anspråk. I synnerhet var detta förhållandet med Frivilliga Brandkårens, som olämpligt nog i brist på ett bättre förvaringsställe är inrymda i ett kallt magasin och till följd härav hade sina ventiler tillfrusna. Dessutom fungerade inte en av de största sprutorna, och därför var den oanvändbar under hela branden.
Men också vattenbristen var stor i början. Vattensläparna var nämligen inskränkta till två brunnar i närheten, eftersom någon brandvak inte fanns att tillgå på isen nedanför bryggeriet. Efter vissa betänkligheter fick man slutligen likväl några man nedkommenderade för att hugga upp en sådan.
Sprutorna började arbeta med större kraft sedan en sugslang nedsatts i bryggeriets brunn och efter att mera vatten började anlända till brandstället efter klockan halv 10. Bryggeriet var ändå numera ett enda eldhav och var således inte vidare att tänka på dess räddning.
Brandkårernas verksamhet inskränkte sig därför att skydda den tätt intill liggande källaren för lågorna, eftersom bryggeriets öllager förvarades där. Också den bakom öllagret befintliga uthusraden med stall, fähus med mera kunde räddas. Detta lyckades tack vare det lugna vädret och den svagt sydostliga vinden, men under hårdare vindförhållanden hade dessutom också den närbelägna karaktärsbyggnaden varit starkt hotad. Kl. 11 var elden redan något så när begränsad och inskränkt till bryggeribyggnaden, som brann ned så gott som till grunden. Kl. 3 på natten var den endast en hög rykande ruiner.
Bryggeriets arbetare, som bodde i ett rum i själva den nedbrunna byggnaden hann i brådskan inte rädda något av sina små tillhörigheter, som helt och hållet blev lågornas rov.
Vid i torsdags verkställd polisundersökning framgick att elden antagligen kommit lös genom en spricka i muren i mellanbotten till mälterivinden.
Bryggeribyggnaden jämte tillhörande inredning var försäkrad endast för en summa av 11,850 mark i ”Städernas allmänna brandstodsbolag”.
Lagerbyggnaderna som låg väster om själva bryggeribyggnaden klarade sig och de står fortfarande kvar på tomten. Trots att bryggeribyggnaden var lågt försäkrad, så byggde Henrik Båge snabbt upp en ny fabriksbyggnad, som fortfarande står kvar.
År 1902 planerade Henrik Båge och Toivo bryggeriets dåvarande ägare J. W. Lindqvist att sammanslå de båda bryggerierna. Det blev dock ingen fusion utan J. W. Lindqvist hyrde från slutet av 1903 bryggeribyggnaderna av Henrik Båge. Lindqvists bryggmästare sattes att sköta om Turha bryggeriet medan Lindqvist själv skötte om det lite större Toivo.
År 1904 avled J. W. Lindqvist och verksamheten vid bryggerierna övertogs av änkan Ida Lindqvist. Hon fortsatte att äga och driva Toivo bryggeriet medan hon fortsatte att hyra Turha bryggeriet av Henrik Båge.
År 1908, i november avslutade Ida Lindqvist verksamheten och hon sade upp hyreskontraktet. Hon köpte maskinerna av Båge och efter det har bryggeribyggnaden stått tom och oanvänd.
I januari 1910 meddelade Henrik Båge till länsstyrelsen att verksamheten definitivt är avslutad vid Båges eller Turha bryggeriet. Samtidigt valdes han maltkontrollör vid de 2 övriga bryggerierna i staden.
I mars 1910 sålde Henrik Båge Turha Bryggeri med tomt och alla byggnader år Överstyrelsen för väg- och vattenbyggnaderna. De kunde överta byggnaderna den 1 juni och området införlivades med statsjärnvägarnas stationsområde. Efter försäljningen arbetade Henrik Båge som utmätningsman och han bodde på Strandgatan 59.
Den oanvända bryggeribyggnaden hörde till järnvägsområdet ända till 1998 då staden genom en bytesaffär blev ägare till området, bryggerimästarens gård och den oanvända bryggeribyggnaden.
Fram till dags dato har det inte varit någon verksamhet i bryggeribyggnaden men den hålls ändå i gott skick och kommer säkert att stå kvar ännu en lång tid.
Foton och annonser.
