Sammanställt av Lasse Backlund i september 2021. Uppgifterna tagna ur gamla mantalslängder, kyrkböcker, lagfartsregister och gamla tidningar. Rafael Olins släktutredningar har varit till stor hjälp. Berit Öhman har bidragit med information och 3 foton.
Länkar:
Om du vill läsa mera om själva byggnaderna, så skall du klicka HÄR, för att se vad som stod i de gamla försäkringsbreven.
År 1877 råkade ägaren, änkan Josefine Fougstedt ut för ett otäckt inbrott och överfall. Om du vill läsa en utförligt artikel om detta, så klicka HÄR!
Gårdens historia
Mellan åren 1755 och 1765 ägdes tomten nr 27 av Matts Mörtströms änka.
Åren 1765 till 1770 ägdes den här tomten som då hade nummer 27 i det tredje kvarteret av sjömannen Henrik Sjöström, som är född ungefär 1740 och en sjöman Matts Sjöström bodde också här.
Åren 1775 till 1791 ägdes denna tomt som då hade numrorna 37 och 38 i det tredje kvarteret av sjömannen Henrik Sjöström, som bodde där med hustrun Anna och sonen Jakob.
År 1805 ägdes denna tomt som då hade numrorna 37 och 38 i det tredje kvarteret av sjömannen Jakob Sjöström med hustrun Malin och där bodde också hans föräldrar Henrik och Anna, som är 65 år gamla.
År 1820 ägdes den här tomten som då hade nr 37 i det tredje kvarteret av timmermannen Jakob Sjöström med hustrun Magdalena och de 2 sönerna Johan och Erik.
År 1825 ägdes den här tomten som då hade nr 37 i det tredje kvarteret av timmermannen Jakob Sjöström och hans hustru Magdalena. I gården bodde också deras son, sjömannen Erik Sjöström.
Åren 1830 till 1835 ägdes tomten 152 av timmermannen Jacob Sjöström. Där bodde också sjömannen Erik Sjöström och sjömanshustrun Anna Nordman.
År 1837 ägdes gården däremot av sjömannen Erik Sjöström och hans hustru Anna och där bodde då hans far, timmermannen Jakob Sjöström med sin hustru Lena.
År 1838 avled timmermannen Jacob Sjöström den 8 mars och hustrun Magdalena den 15 januari. Gården och tomten nr 152 övertogs då av sönerna Erik och Jakob till lika stora delar.
År 1840 ägdes tomten nr 152 av sjömannen Erik Sjöström, som bodde med sin brorson Jacob. Där bodde också sjömanshustrun Catharina Sjöström, som kallades Kajsa och före detta guldsmeden Gustaf Ljungsten med hustrun Maria Magdalena, men de flyttade snart över gatan till Västra Långgatan 4. År 1843 bodde sjömännen Anton och Carl Heikell på hyra och det gjorde också snickaregesällen Anders Heikell med hustrun Maria.
År 1844, den 9 december avled fiskaren Erik Sjöström, ogift och barnlös. Tomten och den lilla stugan övertogs då av enda arvingen, brodern Jacob Sjöström. Jacobs mor, sjömanshustrun Catharina Sjöström bodde där ensam, eftersom hennes man ”har förrymt”.
År 1848, den 16 oktober sålde Sjöströms förmyndare Sundman den obebyggda tomten och den lilla stuga som då stod där, för 250 rubel silver åt borgmästaren Mauritz Hasselblatt (1813-1871). Sundman var ombud för ”mindre vetande sjömanshustrun Catharina Sjöström och hennes omyndig förklarade son, fiskaren och sjömannen Jakob Erik Sjöström, sammanavlad i äktenskapet med på utrikes ort förrymda sjömannen Johan Jakob Sjöström”. Mauritz var född i Uleåborg och var lite släkt med de övriga Hasselblattarna i Kristinestad. Han blev student år 1832, auskultant i Vasa hovrätt 1836 och i Viborg 1840. Han vistades i Kuopio fram till 1845, då han blev utsedd till borgmästare i Kristinestad. Mauritz gifte sig år 1845 med Selma Rudbäck (född i Idensalmi 1819-död i Vasa 1886) och de fick flera barn. Familjen hade före det bott en tid i den Krepelinska gården på hyra.
År 1849, den 14 februari gav byggnadsrådmannen Ramstedt rätt åt borgmästaren Hasselblatt att uppföra en hörnbyggnad på tomt nr 152. Byggnaden skulle få 6 kamrar, en salong, en matsal, ett kök, tambur och två förstugor. Hasselblatt uppförde då den gård, som fortfarande står där och han bodde där med sin familj ända till 1860. Han blev sedan utnämnd till häradshövding i Karleby dit han flyttade följande år och han dog sedan där år 1871.
År 1850 ägdes tomten nr 152 och den nya gården av borgmästare Mauritz Hasselblatt, som bodde med sin hustru Selma. Under tiden i Kristinestad fick de tre barn och efter flytten till Gamlakarleby år 1860 fick de ytterligare ett barn. Hos dem bodde också en dräng Johan och pigorna Vilhelmina, Maria och Josefina. På hyra i bagarstugan vid Skolgatan bodde ängsvakten Johan Böhling med sin hustru Anna Lena. År 1857 bodde också häradshövdingsdottern Karolina Söderlund i gården.
År 1860, den 22 juni förkunnade Hans Kejserliga Majestät ”att han nådigast utnämnt borgmästaren i Christinestad och riddare Mauritz Hasselblatt att wara häradshöfding i Österbottens medledels öfre domsaga” i Gamlakarleby.
År 1861, den 18 april sålde borgmästare Hasselblatt för 2 400 rubel silver tomten nr 152 och gården åt provincialläkaren, medicine- och kirugiedoktorn, hovrättsrådet och riddaren Gustaf Forstén (född i Kuopio 1815, död i Kristinestad 1868), som var ogift och barnlös. Han bodde i gården med sin syster, änkedoktorinnan Sofia Wirzén (f.1819), som hade med sig döttrarna Maria (f.1843), Fanny (f.1845) och Anna (f.1854) och sonen Carl Johan (1850-1868). Denna syster Sofia var änka efter Johan Wirzén (1812-1857) från Björneborg, som hon hade fått 4 barn med. I gården bodde också en dräng och 2 pigor. Det här året rappades hela byggnaden med kalkbruk.
År 1865, den 7 maj skrev läkare Forstén i sitt testamente att gården och all annan egendom efter hans död skall tillfalla systern Sofia Wirzén.
År 1868 avled läkaren Forstén och gården övertogs på grund av testamente av systern Sofi. På hyra bodde provincialläkaren L. Linsén med hustrun Johanna och 2 mindre barn. Där bodde också handlandeänkan Elise Parman, färgaredottern Karolina Palmén och ”qvinnan Brita Öman”.
År 1871, den 19 april sålde Forsténs arvinge Sofi Wirzén tomten och gården åt fabriksidkaren och garvaren Nils Lorentz Fougstedt (1843-1875) för 8 000 finskt mynt. Lorentz var född i Åbo men år 1869 gifte han sig med Josefine Widenius (1846-1922) från Kristinestad. Hon var dotter till fabrikören och garvaren Johan Henrik Widenius (1818-1868), som bodde på Kyrkogatan 3, invid Kyrkotorget med hustrun Maria. Fougstedt finansierade köpet med att låna 7 500 mark av expeditionsfogden Gustaf Starcke. Som motsäkerhet fick Starcke inteckning i gården men också i den nya fabriksbyggnad, som Lorentz hade uppfört invid svärfaderns gamla garveri, 3 magasinbyggnader och en stenkällare på Öistbacken.
Det var ju det här året som Lorentz Fougstedt övertog svärfaderns gamla läderfabrik på Öistbacken i Kristinestad men år 1874 flyttade han fabriken till Östra sidan, nära Tjöck å. Lorentz drev lädergarveriet på Östra sidan tillsammans med sin verkmästare Oskar Finnberg och gesällen Stenman som bodde i dennes gård. På hyra bodde demoiselle Anna Ahlberg med dottern Karolina.
År 1875, den 29 mars avled Lorentz Fougstedt och gården övertogs då av änkan Josefine Fougstedt, som bodde där med sina 4 små barn. Paret Fougstedt hade i tiderna uppgjort ett inbördes testamente, som bestämde att den efterlevande fick bo i orubbat bo till död dag. Men om den efterlevande gifte om sig så skulle boet skiftas enligt lag och det betydde att då änkan Josefine år 1881 gifte om sig så ärvde de 4 barnen hälften av gården och Maria behöll den andra halvan. I gården bodde också handelsbiträdet Axel Fougstedt (1849-1899), som var bror till Lorentz och ytterligare 2 gesäller, 3 drängar och 4 pigor.
År 1877 råkade änkan Fougstedt ut för ett våldsamt inbrott, som upprörde henne och hela staden. De tidningar som utkom den tiden skrev mycket om detta inbrott och om du vill läsa mera så skall du klicka HÄR!
År 1880 ägdes tomten nr 152 och gården av fabriksidkareänkan Josefine Fougstedt, som bodde med sina barn. Hon fortsatte att driva garveriet på Östra sidan tillsammans med kontoristerna, svågern Axel Fougstedt och fosterdottern Anna Nordberg, gesällerna Johan Holti (f.1847), Frans Liukkonen (f.1853), Johan Muhonen (f.1855) och Mickel Lehtinen (f.1852). Hos dem bodde också lärlingarna Gabriel Mattsson (f.1857), Jakob Mattsson (f.1859), Anders Sillanpää (f.1841). I gården bodde också gesällhustrun Greta Holti, pigorna Hanna Grönlund (f.1855), A. Rosnell (f.1852), Albertina Arolin (f.1853) och Greta Filipsdotter (f.1849). På hyra bodde sjömansdottern Margaretha Häggblad.
År 1885 ägdes tomten och gården av handlanden Pehr Brusén, med hustrun Josefine och alla barn. Hos dem bodde en stor mängd gesäller, lärlingar, drängar och pigor. Hos dem bodde också kontorsskrivaren Anders Leonard Brusén, som var Pehrs bror och han blev sedan tulluppsyningsman i Åbo. År 1887 var Josefine aktivt med och startade det norra barnhemmet och hon satt de första åren med i dess direktion.
År 1889 gjorde handlanden Pehr Brusén konkurs och garveriet och den lösa egendomen såldes på auktion. Halva gården ägdes ju av Maria Josefines barn studeranden Alarik, lantbrukseleven John, farmaceuten Oskar Lorentz och kontoristen Lorenza. Den 1 september 1889 köpte de fyra barnen den andra halvan av gården av Pehr Bruséns konkursbo för 3 000 mark
År 1890 ägdes den bebyggda tomten 152 av handlanden Josefines barn från första äktenskapet. I gården bodde deras mor Josefine och deras styvfar Pehr Brusén och av ägarna Alarik (f.1871), John (f.1872) och Lorenza (f.1869). Hos dem bodde drängen Karl Mannfolk (f.1871) och pigorna Hulda, Johanna och Emilia.
År 1892, från och med 1 juni innehade Pehr Brusén rättigheterna att driva gästgiveri i staden och han fick av guvernören i Vasa rätt att sälja alkoholhaltiga drycker åt matgäster. Utskänkningsskatten bestämdes till 30 mark per år och det betonades att brännvin inte får säljas åt ickeätande gäster.
År 1895, i april avled handlanden Pehr Brusén och gården övertogs då av handlandeänkan Josefine Brusén, som bodde med barnen från första giftet: Lorenza (1869-1957), Alarik (1871-1943), John Lorentz (1872-1933) och Oskar Lorentz (f.1874). Hos dem bodde också pigan Lovisa Öist (f.1873). Josefine fortsatte att driva gästgiveriet i gården efter att Pehr hade avlidit.
År 1900 ägdes tomten och gården av änkan Josefine Brusén, som bodde med barnen Lorenza, Alarik och Lorentz. Också Sigrid (f.1882) och Verna (f.1889) från det andra äktenskapet bodde i gården. Drängen Anders bodde också i gården, liksom pigorna Hilma Eskola (f.1877) och Hanna Lindahl (f.1879).
År 1902 bodde jungfrun Maria Lindman (f.1867) i gården, liksom sjökaptensänkan Sofia Petterson (f.1828) som före det hade bott i Krepelinska gården. Efter en tid flyttade Sofia till Västra Långgatan 45, där hon sedan dog i hög ålder år 1909. Det är oklart om Josefine fortfarande innehade gästgiveriet vid denna tid men efter en tid togs sysslan som gästgivare över av Betty Björkroth.
År 1905 ägdes gården av Josefine Brusén och med henne bodde döttrarna kontoristen Lorenza Fougstedt och studenten Sigrid Brusén. Hos dem bodde pigorna Karin Westin (f.1888) och Alexandra Vainionpää (f.1879). Jungfrun Maria Lindman var fortfarande skriven i gården, trots att hon hade emigrerat till Amerika. Lärarinnan Ines Karlsson (f.1879) bodde på hyra och det gjorde också kassörskan Ebba Hohenthal (f.1883) och sjömannen Emil Vesterholm (f.1862) med hustrun Maria (f.1857).
År 1910 ägdes tomten och gården av änkan Josefine Brusén och med henne bodde yngsta dottern Verna (f.1889). Pigan Gerda Josefsson (f.1892) bodde hos dem medan Lorenza Fougstedt bodde på hyra. Maria Lindman vistades ännu i Amerika men lärarinnan Ines Carlsson (f.1879) bodde i gården och det gjorde arbetaränkan Anna Sjö (f.1843) också. År 1911 bodde också löjtnant Oskar Blomqvist (f.1880) på hyra.
År 1914 ägdes gården av änkan Josefine Brusén, som bodde med dottern Verna. Dottern Lorenza Fougstedt titulerades nu prokurist och bodde i gården och det gjorde också tjänarinnorna Tilda Lillgäls (f.1880) och Hilma Kujanpää (f.1893). Löjtnanten Oskar Blomqvist bodde på hyra med hustrun Elin (f.1877) och 3 små barn och pigan Mathilda Söderlund (f.1883). Elin Blomqvist var utbildad sjukgymnast och massör, och hon annonserade regelbundet i tidningen.
I övre raden från vänster står John Fougstedt (1872-1933), Lorenza Fougstedt (1869-1952), Lorentz Fougstedt (1874-1938) och till höger står Alarik Fougstedt (1871-1943). Fotot utlånat av Berit Öhman.
År 1918 hade tomten och gården övertagits av Lorentz Fougstedts arvingar men där bodde ännu änkan Josefine med sin dotter Verna Brusén och pigan Selma Santaniemi (f.1895). Lorenza bodde kvar på hyra, Maria Lindman var i Amerika och löjtnanten Oskar Blomqvist var i krigstjänst men familjen bodde kvar i gården med pigan Ingeborg Nordman (f.1897). På hyra bodde postexpeditören Kaarlo Mustonen (f.1888), tjänarinnan Hilma Berg (f.1890) och byggmästaren Einar Wadström (f.1888). Einar var son till folkskolläraren J. J. Wadström i Dagsmark.
År 1920 är det Lorentz Fougstedts arvingar som äger gården och hyresgästerna bor kvar. Också löjtnant Oskar Blomqvist har återvänt från kriget och bor i gården med familjen.
År 1922, i februari avled Josefine Brusén och arvingarna sålde i maj samma år gården åt fil.mag. Viktor. F. Lindström (f.1886) och hans hustru Ester (f.1892). Hyresgästerna byttes snabbt ut och arbetaren Viktor Bäckelund (f.1876) bodde där en tid med hushållerskan Adelina Angelin (f.1880). Läraren, fil.mag. Emil Kråkström (f. i Pedersöre 1887-1959) bodde i gården med hustrun Maria (f. Norrman 1895) och med sin mor Karolina Kråkström (f.1844) och pigan Gurli Forsblom (f.1902). De hade 6 barn och efter en tid flyttade de till Strandgatan 41. Sonen, arkitekt Erik Kråkström (1919-2009) är den mest kända av barnen, han har ju bland annat ritat kyrkorna i Kaskö och i Sideby.
År 1927, den 8 februari sålde Ester Lindström med maken, lektor Viktor F. Lindströms ja och samtycke gården åt ”Ab Svenska samskolans i Kristinestad elevhem” för 135 000 mark, som inrättade ett elevinternat i gården. Karolina Krook, som var född 1876 i Närpes var föreståndare under en lång tid och Adele Hermans från Lappfjärd var städerska medan Gerda Söderlund från Sideby var köksa. Följande föreståndarinna blev Elsa Nummelin, sedan Ellen Weckman och slutligen Hilde Nordström. Internatet kunde hållas i gång tack var årliga bidrag från Brita-Maria Renlunds Minne.
Ända till våren 1974 användes huvudbyggnaden och lillstugan vid Skolgatan som elevhem för långväga elever men då grundskolan infördes fanns det inte längre behov av internatet, så det stängdes. Ett gymnasium hade byggts i Närpes, så några elever därifrån kom inte längre. Pojkarna bodde i det så kallade ”Eländet”, alltså bagarstugan vid Skolgatan medan flickorna kunde bo i själva huvudbyggnaden. Åtminstone i början av 1970-talet bodde pojkar också på vinden i huvudbyggnaden. Sommartid användes elevhemmet som vandrarhem för turister och andra behövande.
År 1975, den 16 november beslöt elevhemmets styrelse på ett möte hemma hos rektor Egil Appel att gården skall säljas. Den 24 november samma år såldes tomten med båda bostadsbyggnaderna för 100 000 mark åt Byggnadsbyrå T. Nygrens & Co. Byggnadsbyrån inrättade sedan sitt kontor där. I början av 1980 fanns det 3 olika byråer som annonserade ”Alla tjänster under ett tak” och det var Ingves Bokföringsbyrå, Helsingforsbon Lasse Lehtinens Suupohjan Laki Kb och K:stads fastighetsförmedling. I slutet av 1980-talet hyrde Kb Nyfast ut utrymmen för dagisgrupperna Nallebo och Pupula.
År 2010 sålde Nygrens fastighetsbolag Kb Nyfast gården åt de nuvarande ägarna och de påbörjade en renovering, som fortfarande pågår. Fasaden har nu återfått sin rappade yta som den också hade fått på 1860-talet. Ägarna använder gården som stadigvarande bostad och den är ett bra exempel på en lyckad renovering. Den har stått på samma ställe i mer än 170 år och allt tyder på att den kan stå ännu 170 år.
Foton och annonser.
