Sammanställt av Lasse Backlund i september 2021. Uppgifterna är tagna ur gamla mantalslängder, lagfarter, kyrkböcker och gamla tidningar. Rafael Olins släktutredningar har varit till stor hjälp.
Gårdens historia
År 1830 så ägdes den nya tomten nr 4 i det första kvarteret av skepparen Henrik Nordström (1812-1856 död i kolera i utlandet), som var född i staden. Han var son till skepparen Carl Henrik Nordström (1786-1848) och handlandedottern Brita Rebecka Österlund (d.1858). Henrik var gift med Johanna Åman (1814-1840) som kallades Anna och de fick 2 barn tillsammans som båda dog i unga år. Det ser ut som att skepparfamiljen inte bodde här, utan de endast ägde tomten.
År 1832 så hade tomten nr 4 övertagits av sjömannen och timmermannen Matts Söderström, som var född i Lappfjärd år 1793. Han bodde med hustrun Margaretha (f. Nordström 1789), som kallades Greta Lisa och hon var möjligtvis släkt med den tidigare ägaren Henrik Nordström. Under det året bodde lotsen Josef Eklund på hyra med hustrun Catharina. Vid den här tiden byggde Söderström den gård vid Östra Långgatan, som fortfarande står kvar.
År 1835 ägdes tomten och gården av timmermannen Matts Söderström och hustrun Greta Lisa. På hyra bodde smeden Anders Högman med sin hustru Anna och 2 lärlingar.
År 1840 ägdes tomten och gården av timmermannen Matts Söderström och hustrun Greta Lisa.
År 1844 delades tomten nr 4 i två delar, så att timmermannen Matts Söderström fortsatte att bo på den norra halvan, i gården vid Östra Långgatan medan den andra, södra delen i en gård nere vid havet ägdes av smeden Rudolf Sundqvist. Smeden Rudolf var född år 1811 i Sastmola och år 1837 gifte han sig med änkan Elisabeth Magdalena, född Björkman (1808-1864) från Kristinestad. Hon kallades antingen ”Lisa eller Lena” i sitt första äktenskap med Carl Fredrik Palmbom (1805-1836) men då hon gifte om sig med Rudolf Sundqvist började hon kallas ”Lisa”. Rudolf och Lisa fick flera barn, bland annat skepparen Alexander Sundqvist (1840-1904) som var gift med Anna Sofia Kienokoski (1842-1923).
År 1850 ägdes den södra halvan av tomten av smeden Rudolf Sundqvist med sin hustru Lisa och hos dem bodde också gesällshustrun Catharina Berg. På den norra halvan av tomten i den äldre gården, byggd år 1818 bodde timmermannen Matts Söderström med hustrun Greta Lisa.
År 1853 byggde smeden Rudolf Sundqvist den uthusrad, som fortfarande står kvar på den södra tomthalvan. Där fanns en bagarstuga med en spis och bakugn, en kammare, ett magasin, en foderlada, fähus och ett spillningslider.
År 1855 ägdes halva tomten nr 4 mot söder och den gård som fanns där av mästersmeden Rudolf Sundqvist, som bodde där med hustrun Lisa och gesällen Michel Häggblad. På hyra bodde sjömannen och timmermannen Henrik Kienokoski med hustrun Fredrika. Henrik Kienokoski var född i Storå och var gift med Fredrika Moliis från Korsnäs och de fick bland annat dottern Anna som gifte sig med Rudolfs son Alexander Sundqvist. Den andra, norra halvan av tomten ägdes ju av timmermannen Matts Söderström.
År 1856 gjorde smeden Rudolf Sundqvist konkurs och gården övertogs då av konkursmassan. Rudolf själv bodde där med hustrun Lisa och på hyra bodde deras son, sjömannen Alexander Sundqvist, matrosen Anders Thesslöf och sjömannen Karl Thesslöf med sin hustru Klara. Den 11 december 1856 såldes gården på konkursauktion och det högsta budet på 470 rubel gavs av färgarmästaren Erik Ekberg.
Den norra tomthalvan ägdes av timmermannen Matts Söderström som bodde med hustrun Lisa Greta (f. Nordström år 1789, död 1867) och dottern Lisa Henrika (f.1834). Där bodde också Gretas son, sjömannen Karl Söderström (f.1838) och arbetskarlsänkan Klara Uljens.
År 1857, den 13 juli sålde färgarmästaren Ekberg den södra tomthalvan och gården åt skepparen Ernst Alexander Rindell för 470 rubel. Rindell var född i Björneborg och år 1849 gifte han sig med Emilia Palmén (född i Kristinestad år 1826). De fick 8 barn tillsamman men hälften av dessa dog i unga år.
År 1858, den 20 december fick skepparen Ernst Alexander Rindell (1821-1866) lagfart på den södra tomthalvan nr 4, och han byggde då den gård, som fortfarande står kvar. Den norra halvan av gården ägdes av timmermansänkan Greta Lisa Söderström, efter att Matts hade avlidit år 1857. Den tidigare ägaren, före detta smeden Rudolf Sundqvist bodde sedan lite utanför staden men ändå i det första kvarteret ända tills han dog år 1860.
År 1860 ägdes halva tomten nr 4 och den nya gården av skepparen Ernst Rindell och hos honom bodde pigan Sofia Lillås. På hyra bodde skomakaren Forsberg med hustrun Rosa och hos dem bodde 2 pigor och 2 lärlingar. Den andra halvan ägdes av timmermansänkan Greta Lisa Söderström med sin dotter Elisabeth Henrika. Hos dem bodde också matrosen Karl Söderström. Skeppare Ernst Rindell sålde gården i början av 1860-talet och han flyttade då med sin familj till skeppareänkan Vilhelmina Ekmans gård nr 17 på adressen Strandgatan 50, där de bodde på hyra.
År 1863, den 28 april förrättades exekutiv auktion av gården då den dåvarande ägaren inte kunde betala en skuld till skepparen Rindell. Högsta godkända budet gavs av färgaremästaren Erik Ekberg.
Åren 1863, den 11 maj sålde Erik Ekberg den bebyggda tomten åt postmästaren Henrik Perón för 1 000 rubel silver. Perón köpte gården med en skuldsedel på 1 000 rubel, utställd av ”fabrikören Ekberg”. Perón var född år 1830 i Brahestad och flyttade via Kajana till Kristinestad år 1857. Henrik var gift med Olga Palmgren, som var född år 1831 i Kuopio. De hade 5 barn och hos dem bodde 2 pigor. På hyra bodde matrosen Henrik Kienokoski med hustrun Maria. Den andra halvan av tomten ägdes av fiskareänkan Greta Lisa Söderström och hennes dotter Henrika.
År 1872, den 11 maj sålde postmästaren Henrik Perón, då bosatt i Tavastehus den södra delen av tomten nr 4 åt den tyska bryggerimästaren Friedrich Christofer Heinrich Grützmacher för 4 000 mark. Han var född i Tyskland år 1826 och kom via Sverige till Kristinestad år 1869. Han kallades Fredrik och då han kom till staden så övertog han Toivo bryggeriet, som han innehade ända till 1878 då han sålde det åt handlande Strandman. Under en tid ägde han också hälften av Turha bryggeriet.
År 1875 bodde Fredrik med hustrun Gustafva (född Jansson i Sverige år 1817) och bryggeridrängen Gustaf Johansson med hustrun Edla. Den andra tomthalvan ägdes av fiskaredottern Henrika Söderström (f.1834).
År 1878 avled bryggerimästaren Grützmacher och hans gårdshalva övertogs då av änkan. Möjligtvis hade han haft några syskon i Tyskland men det gick inte att få tag i dessa.
År 1880 ägdes halva tomten nr 4 av bryggerimästareänkan Gustafva Grützmacher (f.1819). Den 21 april donerade Gustafva genom ett gåvobrev den södra halvan av tomten nr 4 åt sin fosterdotter Olga Grützmacher. Påhyra detta år bodde också pigorna Kajsa Öist (f.1850) och Maja Nygård (f.1853). Den andra tomthalvan ägdes av fiskaredottern Henrika Söderström.
År 1882 på våren såldes bryggerimästaredottern Olga Grützmachers södra tomthalva på offentlig auktion och högsta budet på 5 701 mark gav apotekaren och änklingen Fredrik Wilhelm Jurvelius (född i Karlebytrakten 1811-1888). Han hade varit gift med skepparedottern Thekla Djupström, som var född i staden år 1823 och bodde på Strandgatan 13 och avled år 1881. De fick 10 barn och de flesta levde till vuxen ålder.
År 1885 ägdes halva tomten nr 4 av apotekaren och änklingen Fredrik Wilhelm Jurvelius. Deras dotter Alma, som hade varit gift med Claes Kjerrström (1848-1879) i Helsingfors hade nu flyttat tillbaka till staden och bodde hos fadern med den lilla dottern Karin. Hos dem bodde också drängen Matts Samuelsson Lylyoja (f.1864) och pigorna Anna Broo (f.1844) och Maria Simons (f.1864). Fredrik Wilhelm Jurvelius avled år 1888 och gården övertogs då av arvingarna.
År 1888, den 5 februari avled förre apotekaren Jurvelius och gården ärvdes av alla då levande barn: ingenjören Karl Vladimir (1852-1905) som var gift med Thyra Maria, dotter till kommerserådet G.A. Serlachius, kassören Arthur Alfons (1853-1905), Thekla (1842-1929) som var änka efter possessionaten Otto Wasenius, Maria ”Mimmi” Alfonsina (1846-1932), som var gift med sjökaptenen Otto Ravander, Alma (1851-1925) som var änka efter Claes Kjerrström och Fanny (f.1857), som var gift med handlanden John Fellman.
År 1890, den 1 maj sålde apotekare Jurvelius arvingar sina ärvda gårdsdelar åt systern Alma Kjerrström för totalt 3 000 mark. Den andra tomthalvan ägdes av fiskaredottern Henrika Söderström (f.1834). I slutet av 1890-talet dog Henrika, ogift och barnlös och hennes tomthalva övertogs då av sterbhuset.
År 1899, den 16 december sålde Henrika Elisabet Söderströms dödsbo, via ombudet Ramström den andra halvan av tomt 4 åt Alma Kjerrström för 1 800 mark. Eftersom det fanns oklarheter i den tidigare ägarens lagfarter, så blev det att kungöra köpet i officiella tidningen, för att se om det fanns någon som hade bättre tillgång till tomten.
År 1901 blev det klart med köpet och Alma kunde få lagfart på Söderströms halva, vilket betydde att hon då ägde hela tomten nr 4 ensam. Alma var dotter till apotekaren Fredrik Wilhelm och Thekla Jurvelius, född Djupström. År 1878 hade Alma gift sig med ingenjören Claes Fredrik Kjerrström, som var född i Stockholm år 1848. De bodde i Helsingfors och fick år 1879 dottern Karin, samma år som Claes Fredrik dog i en ålder av 30 år. Några dagar före sin död publicerade Kjerrström en karta över Helsingfors, som hade erhållit ett fint pris på en utställning i Paris år 1878. Kartans titel var ”Detaljplan af Helsingfors stad, upprättad i öfverenstämmelse med stadens planering och byggnad det vid ingången af år 1878 av Claes Kjerrström”. Kartan var mycket detaljerad och visade alla hus i huvudstaden, vilka färger de hade och vilket takmaterial de hade. När kartan kom från litografiska tryckeriet den 17 maj, så var det den dittills största som hade tryckts i Finland. Den såldes i bokhandlarna för 15 mark och i dag kostar den ungefär 1 600 € på auktionerna.
Almas dotter Karin, som var född år 1879 i Helsingfors hade gått i Fruntimmersskolan i Kristinestad, så gick hon en sjukgymnastikkurs i Sverige och år 1896 fick hon tjänst som gymnastik- och hälsolärarinna för flickor i samskolan i Kristinestad. Karin var i unga år intresserad av teater och var ofta med i Dramatiska föreningens teaterföreställningar.
År 1913 ägde Alma Kjerrström fortfarande gården på Strandgatan, då dottern Karin flyttade till Helsingfors och fick anställning vid Helsingfors spårvägars sanitära personalvård. Där stannade hon i 40 års tid tills hon i början av 1950-talet vid pensioneringen återvände till sin gård på Strandgatan 79. I december 1913 hade Alma lånat 4 000 mark av ”Stenbrons reparationsfond”, som förvaltades av drätselkammaren och som säkerhet gav hon en inteckning i gården. År 1914 bodde kantor Artur Serén i gården och i tidningen erbjöd han sig att utföra pianostämningar.
År 1920 ägdes hela tomten 4 och gården på Strandgatan 79 av stationsinspektörsänkan Alma Kjerrström, som nu bodde hos sin dotter Karin i Helsingfors. På hyra bodde ogifta sjökaptensdottern Blondina Sundqvist (f.1847) och hon var dotter till skepparen Johan Josef Sundqvist (född i Sideby 1819, död i staden 1875). På hyra bodde timmermansdotterns Anna Sofia Lindström (f.1856) och mekanikern Josef Bergman (f.1878) med hustrun Anna (f.1878) och 2 barn. På hyra bodde också provisorn Karl Vahlberg (f.1877) med hustrun Gerda (f.1879) och deras 3 söner.
Från år 1920 fram till sin död i november 1925 var det Alma Kjerrström som ägde gården. Hon hade många hyresgäster, bland annat timmermansänkan Sofia Lindström, vars dotter Anni nu hade emigrerat till Amerika. Lärarinnan Ilmi Ek bodde här en tid, före hon köpte en del av Axelins gård på granntomten och flyttade dit. På hyra bodde också apotekaränkan Elin Löfberg (f.1874) bodde med sönerna Teodor och Bertil, lärarinnan Alma Laurén (f.1878) med 2 döttrar, änkefrun Maria Brommels (f.1847) och lärarinnan Vera Holmudd (f.1872).
Efter Almas död övertogs gården av sterbhuset, alltså hennes dotter Karin Kjerrström (1879-1956). På Strandgatan 79 bodde bland annat timmermansänkan Sofia Lindström och lärarinnan Vera Holmudd (f.1872) med fosterdottern Hilda Elise Stenlund. Där bodde också sjökaptenen Evert Sundqvist (f.1868) fram till sin död 1931. Evert var son till sjökaptenen Alexander Sundqvist (född i staden 1840, död 1904) och Anna Sofia Kienokoski (född i Korsnäs 1842, död i staden 1923). Evert var gift med Elsa Aspegren (1880-1967).
År 1935 fick Karin Kjerrström lagfart på tomt nr 4 och hon bodde då i Helsingfors. Karin var känd som en stor samlare av gammalt koppar- och silversmide. Hon hade flera tusen föremål i sina samlingar. På hyra bodde bland annat arbetaren Anna Sofia Lindström (f.1856) och fil.mag. Axel Häggman (f.1893) med hustrun Lilja Elisabeth (f.1899) och 3 söner. Häggmans bodde här till 1935 då de förvärvade bokhandlare Stendahls gård på Västra Långgatan 10.
I slutet av 1930-talet ägdes gården av fröken Karin Kjerrström från Helsingfors. Över julen och under sommarsemestrarna vistades Karin alltid i Kristinestad, där hon hade många vänner. På hyra bodde Kaarlo Antero Terä, som var född år 1905 i Pielisensuu, nära Joensuu. Han var gift med Sirkka Aino Niskala, som var född år 1913 i Lappo och de hade åtminstone 3 barn.
År 1939 ägdes gården av Karin Kjerrström från Helsingfors. Där bodde tjänarinnorna Maria Josefina Appel (f.1894 i Sideby) och Rosa Ingeborg Höstman (f.1908 i Amerika). På hyra bodde lärarinnan Holmudd med sin fosterdotter Else.
I början av 1950-talet ägdes gården fortfarande av Karin Kjerrström och hos henne bodde hennes trotjänarinna Maria Appel, som var född år 1894 i Sideby. På hyra i gården bodde familjen Tronti, som hade flyttat från Vasa och ganska snart flyttade tillbaka dit. Flera lärarinnor bodde där i början av 50-talet.
Runt 1953-54 flyttade Karin Kjerrström tillbaka till staden och hon beslöt då att testamentera sin gård till föreningen ”De gamlas hem”. Föreningen hade redan 1935 förvärvat granngården på Strandgatan 77 av Karin Fontell, så det passade bra också åt dem. Själva föreningen bildades år 1913 på initiativ av läkaren Ernst Wendelin.
År 1956, i oktober dog fru Karin Kjerrström utan att efterlämna några släktingar och gården övertogs då av föreningen ”De gamlas hem” som fortfarande äger den och använder den i sin verksamhet.
Foton och annonser.
