Sammanställt av Lasse Backlund i juni 2021. Uppgifterna har tagits ur gamla mantalslängder, kyrkböcker, lagfartsregister och gamla tidningar. Rafael Olins släktutredningar har varit till stor hjälp.
Gårdens historia
Enligt de gamla mantalslängderna ägdes tomten och gården på Östra Långgatan 47 av:
År 1810 och till 1813 ägdes tomten nr 15 i det tredje kvarteret av handlanden Erik Holmström (1741-1821). Han var gift med Maria Rislund (född i staden 1738-1788). De hade elva barn men några dog i mycket unga år. Flera av Eriks och Marias söner blev affärsmän och ägde stora gårdar i staden.
År 1812 byggdes den gård av nytt timmer som fortfarande står kvar och det är någon av far eller son Erik Holmström som byggde den. Gården byggdes i två våningar på en ovanligt hög stenfot och med ett tak av mansardmodell, som var täckt med bräder. År 1813 blev gården brädfodrad. Under byggnaden fanns en välvd källare och dit gick en stentrappa och yttre källardörren var gjord av metall och den inre var gjord av trä. I nedre våningen fanns det 8 rum, bestående av 2 förstugor, 1 sal, 3 kamrar, en salubod och ett kök. I övre våningen fanns det 6 rum, bestående av 1 förstuga, 2 salar och 3 kammare.
År 1815 till 1821 ägdes tomten nr 15 och den nya gården av följande generation, nämligen handlanden Erik Holmström junior (1764-1821). Erik var född i staden och han var gift med Maria Margareta Bultz (f. i staden 1764-1824).
År 1821 avled ägaren Erik Holmström junior och samma år avled också hans far. Gården övertogs då av änkan Maria Holmström, som var ägare ända till sin död 1824.
År 1825 hade gården övertagits av Maria Holmströms arvingar, och Carl Anders Zachris Holmström (1768-1828) var skriven som ägare. Denne var född i staden och han hade år 1816 gift sig med Anna Christina Melander (född i staden 1788-1836). Dessa ägde sedan slutet av 1700-talet också gården på Strandgatan 51, som rådmannen Casper Lebell hade byggt år 1761.
År 1830 hade gården bytt ägare och den ägdes av handelsman Anders Zacharias Holmström. Denne var född i staden år 1804 och han var son till Anna Holmström (1779-1833) som hade varit gift med Johan Gallenius (1765-1821) som var apotekare och hemma från Pedersöre. Anna Holmström var för övrigt syster till gårdsbyggaren Erik Holmström.
Då den dåvarande ägaren år 1931 gjorde en större renovering i gården, så hittade en av byggarna en anteckning på en av stockväggarna, som lydde ”Gustaf Åberg, tappetcie 1833”, så det tyder på att Anders Holmström strax efter övertagandet hade renoverat gården eller kanske bara tapetserat den.
År 1835 ägdes gården av handelsman Anders Zacharias Holmström. Denne hade år 1828 gift sig med Agatha Lovisa Parman (1809-1880) som var dotter till Carl Petter Parman (1772-1810) och Eva Maria Dahl (1774-1852). Med dem bodda många pigor och drängar.
År 1840 ägdes gården av Anders Z. Holmström, med hustrun Lovisa. De hade inga egna barn men de hade däremot en fosterdotter, som också hette Agatha Lovisa Parman (född i Bötom1839-1922). Denne var dotter till Johan Jacob Parman (1794-1850) och Aurora Wilhelmina Boxberg (1804-1868) och hon gifte sig år 1867 med Erik Ekström (1836-1869). Hos dem bodde också mamsell Lisette Backman, bokhållaren Leander Lindeström, betjänten Carl Fontell, drängarna Johan och Josef, och pigorna Lotta och Brita.
År 1843 var det samma ägare på tomten nr 144. Nu bodde på hyra stadens nya borgmästare Jonas Henric Mennander med hustrun Anna. Jonas Henric hade i december 1841 blivit utnämnd till borgmästare efter den tidigare Anders Jakob Roos, som hade blivit utnämnd till häradshövding i Kajana. På hyra bodde också grosshandlaren Simon Joh. Behr.
År 1848 ägdes gården av Anders Z. Holmström och hustrun Lovisa och hos dem bodde fortfarande mamsellen, flera drängar och pigor. På hyra bodde stadens följande borgmästare Mauritz Hasselblatt, med hustrun Selma och flera barn. Det här året köpte borgmästaren tomten invid Skolgatan på Västra Långgatan 9 och började bygga en ny gård där, som fortfarande står kvar.
I början av år 1850 ägdes gården av änkan Lovisa Holmström, eftersom Anders Zacharias hade avlidit i januari 1849. På hyra bodde handelsbokhållaren Carl Wilhelm, som skrev sitt släktnamn Kräpelin, Kræpelin eller Krepelin. Denne var född i Stockholm år 1823 men hade rötterna i Tyskland och han flyttade till staden år 1846 och arbetade som bokhållare åt kommerserådet Wendelin.
År 1850, den 7 februari sålde änkan Lovisa Holmström gården på tomt nr 144, som tillhörde makens konkursmassa för 1 600 rubel silver åt Carl Wilhelm Krepelin (1823-1882), som nu hade blivit handlande. För att finansiera köpet lånade Krepelin pengar från ”Kristinestads tolag cassa”. Carl Wilhelm gifte sig detta år med Maria Charlotta Estlander (1828-1889). Hon var dotter till kyrkoherden Jakob Jonas Estlander från Lappfjärd och hon var syster till professor Carl Gustaf Estlander, grundaren av Svenska Litteratursällskapet i Finland. Professor Estlander tecknade tilläggsborgen för lånet som Krepelin tog från tolag kassan. I gården bodde betjänten J. G. Palmroos, en dräng och hela 4 pigor.
År 1855 ägdes gården på tomt nr 144 av Carl Wilhelm Krepelin, som bodde där med sin familj. Med dem bodde också bokhållaren Magnus Reinhold Paldani, som var född i Ruovesi men flyttade via Tammerfors till staden år 1853. Krepelins hade också drängen Erik och 3 pigor. Under en lång tid bodde också Maria Krepelins systrar i gården, efter att deras far, kyrkoherden Jonas Jakob Estlander hade avlidit. Den ena systern Hilda gifte sig sedan med den kända kemiprofessorn Johan Jakob Chydenius och den andra systern Olga gifte sig med en Nordenskjöld.
År 1860 ägdes gården av handlanden Carl Wilhelm Krepelin och hustrun Maria, plus en dräng o två pigor.
År 1865 ägdes gården av handlanden Carl Wilhelm Krepelin och hustrun Maria, plus en dräng o två pigor. På hyra bodde handlanden J. K. Fontell med sin hustru. På hyra bodde också handlanden Reinhold Soltin, som på 1870-talet förvärvade Fremdelings gård på Strandgatan 42.
År 1870 ägdes gården av handlanden, vice konsuln Carl Wilhelm Krepelin och hustrun Maria. De hade fått åtminstone 9 barn: Carl Alphonse (1851-1854), Sigrid Maria (f.1853, flyttade till Helsingfors 1878), studenten Carl Lennart (f.1855, flyttade till Stockholm år 1877), Carl Kasimir (f.1856), Karl August (1857-1896), Alfhild Maria (f.1859), Helena Maria (1861-1861), Ellen Maria (f.1862) och Olga Maria (f.1863). På hyra bodde handlanden J. E. Thodin, styrmannen J. E. Strandberg med hustrun Mathilda och skomakareänkan Wilhelmina Asplund.
År 1875 ägdes gården av vice konsuln Carl Wilhelm Krepelin, som bodde med hustrun Maria och barnen Lennart, Kasimir, Karl August, Sigrid och 3 minderåriga barn. Om Karl August kan sägas att han blev student i Vasa år 1877, blev filosofiekandidat 1880 och började sedan studera medicin. Han blev så medicinekandidat 1882 och arbetade som amanuens vid sjukhuset och från 1885 t.f. läkare i Kristinestad. År 1890 blev han underläkare vid Fagernäs dårvårdsanstalt i Kuopio. Han dog där i hjärtförlamning år 1896, i 38 års ålder och han var ogift och barnlös.
År 1880 ägdes gården ännu av vice konsuln Carl Wilhelm Krepelin och hustrun Maria. Barnen Kasimir, Karl August , Alfhild och Ellen och två minderåriga barn bodde hemma. På hyra bodde snickaren A. H. Ekblom med hustrun Maria och en liten son. Pigan Anna Lagerqvist (f.1853) bodde också i gården.
År 1882 i maj avled vicekonsuln Carl Wilhelm Krepelin och gården övertogs av änkan Maria. Denna sålde gården samma år vidare åt sönerna, styrmannen Kasimir Krepelin och medicine kandidaten August Krepelin.
År 1882, den 6 juni sålde bröderna Kasimir och August Krepelin gården vidare åt garvaren Karl Fredrik Wilander för 7 900 mark. Han var född år 1845 i Hausjärvi och han var gift med Kajsa Sofia Viljaviita, som var född år 1830 i Bötom. Wilander hade i slutet av 1870-talet byggt ett garveri på Östra sidan.
År 1885 ägdes gården av garvaren Karl Fredrik Wilander. Hos dem bodde ett stort antal lärlingar, bland annat Johan Hällfors (f.1867), Frans Hellman (f.1856), Sixtus Toivonen (f.1858), Nestor Bergholm (f.1863) och Karl Hällsten (f.1867). Pigorna Johanna Waramäki (f.1865) och Anna Aittamäki (f.1857) bodde också med dem. I gården bodde fortfarande tidigare ägaren, handlandeänkan Maria Krepelin med barnen Kasimir (f.1856) August (f.1857) Ellen (f.1862) och Olga (f.1863).
År 1888 gick garvaremästaren Wilander i konkurs. Stadens auktionskammare sålde då den bebyggda tomten 144 och högsta budet gavs av den tidigare ägaren Maria Krepelin, som bjöd 5 600 mark. Hon deltog inte själv i auktionen utan hon använde Alfred Carlström som ombud. Wilanders lädergarveri på Östra sidan såldes på samma auktion och det ropades in av sjökaptenen Herman Hjulman, som hade inteckning i garveriet. Den 13 juni 1889 sålde Hjulman garveriet vidare åt Evald Karlsson, som enligt det finskspråkiga köpebrevet var ”Karvari”.
År 1889, den 18 februari avled änkekonsulinnan Maria Krepelin och den bebyggda tomten övertogs då av barnen: a) sonen Karl Lennart Krepelin, notarie bisatt i Stockholm, som avsade sig arvet till förmån för sina syskon i Finland, b) sonen sjökaptenen Karl Casimir, c) sonen medicine licentiat Karl August, d) dottern Sigrid Maria, som var gift med Fredrik Stjernvall i Helsingfors, e) dottern Ellen Maria, f) dottern Olga Krepelin.
År 1890 ägdes gården och tomt 144 av släkten Krepelin och förvaltades av fröken Olga Krepelin (f.1863) och hos henne bodde också drängen Viktor (f.1874) och pigan Wilhelmina (f.1859). På hyra bodde Olgas bror August Krepelin (f.1857) som nu var doktor och snart flyttade till Kuopio. På hyra bodde också garvaren Evald Karlsson (f.1882) med hustrun Eva (f.1867) och en mindre son. Garvaren hade flera lärlingar, bland annat Gustaf Karlsson (f.1873) och Johan Knuuttila (f.1870). Sjömansänkan Maria Ahola (f.1847) bodde också på hyra.
År 1891, den 18 september sålde syskonen Krepelin gården och tomt 144 för 3 300 mark åt sjömannen Anders Lager (f.1847) med hustrun Sofia Susanna (f.1851). De hade tidigare ägt och bott i en av gårdarna på Strandgatan 31. Syskonen Krepelin, som bodde på olika ställen använde Alfred Carlström som ombud vid försäljningen. På hyra bodde skeppareänkan Sofia Gustafva Pettersson (f.1828) och jungfrun Elisabeth ”Betty” Björkroth (f.1849). Skomakaren August W. Lindholm bodde i gården med hustrun Anna (f.1828) och en vuxen dotter.
År 1894 ägdes tomten nr 144 och gården av sjömannen Anders Lager med hustrun Sofia. På hyra bodde stadsfiskalen Ernst Forsberg (f.1863) med hustrun Elin (f.1862) och två barn och en piga. På hyra bodde skeppareänkan Sofia Pettersson (f.1828) och jungfrun Elisabeth ”Betty” Björkroth (f.1849). Garvaren Evald Karlsson bodde kvar, nu med lärlingarna Arvid Marttila (f.1873), Matts Suominen (f.1871) och Matts Törmä (f.1874).
År 1902 ägdes tomten nr 144 och gården av sjömannen Anders Lager med hustrun Sofia. De ser ut att vara barnlösa men hos dem bor pigan Amanda Häggqvist (f.1875). På hyra bor stadsfiskalen Ernst Forsberg med hustrun Elin och svärmor Gustafva Liljestrand (f.1830) med pigorna Maria Kulla (f.1875) och Aurora Alaharju (f.1883). På hyra bor också vävskollärarinnan Maria Friskopp (f.1866). På hyra bor garvareänkan Eva Karlsson med 5 mindre barn. Drängarna Edvard Hilén (f.1885), Edvard Sahlgren (f.1880), Johan Soini (f.1882), Erland Ågren (f.1880), Mauritz Vainio (f.1869) bor med garvareänkan liksom pigorna Maria Nummela (f.1879), Selma Kahlamäki (f.1880) och Emilia Kotokorpi (f.1875).
År 1905 ägdes gården av sjöman Lager och de har en piga Lydia Bergqvist (f.1884). Stadsfiskalen Forsberg bor på hyra, nu med pigan Amanda Hermansson (f.1864). Vävskollärarinnan Friskopp bor kvar på hyra, liksom arbetaren Karl Arvid Karra (f.1884) och arbetaren Erland Ågren (f.1880). Följande år bodde också provisorn Otto Fernström (f.1871) på hyra med hustrun Aina (f.1874) och pigan Hilma Utterström (f.1889).
År 1910 ägdes gården ännu av sjömannen Lager med hustru och pigan Augusta Sjöström (f.1890). På hyra bodde handelsbiträdet Susanna Kuivinen (f.1886), lärarinnan Edit Karström (f.1886), läraren Juho Hollo (f.1885) medan arbetaren Karl Karra hade emigrerat till Amerika.
År 1910 öppnades stadens första poliskammare i Lagers gård. Poliserna hade tidigare arbetat hemifrån men det kommande järnvägsbygget krävde mera poliser och en station där poliserna kunde träffas. Antalet poliser utökades från 6 till 9 på grund av den kommande brottsligheten, som väntades komma med järnvägsarbetarna från olika delar av landet. I februari 1912 flyttades poliskammaren till Strandgatan 49 i fröken Mathilda Bergs utrymmen.
År 1912 ägdes gården ännu av sjömannen Lager. På hyra bor sjökaptenen Otto Wilhelm Boberg (f.1865) och urmakaren Isak Peltonen (f.1871).
År 1914 hade tomten nr 144 och gården övertagits av Axel Forsman (f.1864), med hustrun Selma född Krepelin 1868 och dottern Hilma (f.1896). Axel var handlande med matvaror och han annonserade regelbundet då han ville köpa smör, fick och kött. På hyra bodde arbetaren Johannes Engman (f.1846) som var fattig. Sjökapten Boberg bodde där ännu och det gjorde urmakaren Peltonen också. Skomakaren Konstantin Lahtinen (f.1871) bodde med hustrun Emilia (f.1874) i gården på hyra. Garvaren Johan Mauritz Suominen (f.1871) hade öppnat garveri, sko- och läderhandel i gården i april 1913 och han bodde nu på hyra med hustrun Ida (f.1877) och 6 mindre barn. Redan i slutet av år 1913 flyttade Suominen sin affär till Fremdelings gård på Strandgatan. I augusti år 1916 sålde Axel Forsman gården åt bryggmästaren Sven Skade.
År 1918 hade ju gården förvärvats av bryggmästaren Sven Skade. Denne var född i Sverige år 1882 och var sedan 1909 gift med Elise Irene Dammert (född i Åbo 1887-1939). Skade hade år 1907 köpt Toivo bryggeriet av änkan Lindqvist och denna fortsatte han med ända till sin död 1925. På hyra bodde tidigare ägaren Erik Axel Forsman med hustru och dotter. Slaktaren Juho Luoma (f.1872) bodde med hustrun Hilma (f.1879) på hyra, liksom arbetaren Johannes Wallenius (f.1885) med hustrun Ida (f.1872), timmermannen Juho Pihlaja (f.1870) med hustrun Hilda (f.1870) och skomakaren Pekka Lapveteläinen (f.1888) med hustrun Hilma (f.1888).
År 1920 hade gården för 60 000 mark övertagits av handlanden Viktor Koskinen enligt ett köpebrev uppgjort 19 juli 1919. Han bodde inte i gården men det gjorde timmermannen Juho Pihlaja med sin familj och skomakaren Lapveteläinen. På hyra bodde också änkan Alma Lindberg (f.1882) med 3 mindre barn, arbetaren Ida Ujanen (f.1877) som hade 4 mindre barn och konduktören Juho Kataja (f.1877) med hustrun Anna och 4 söner.
År 1925, den 21 mars sålde handlande Viktor och Helny Koskinen gården år kaféägaren Olga Säilä (f.1884) för 95 000 mark. Köpet finansierades till största delen genom att Olga övertog två skuldsedlar, den ena i Yttermark Sparbank och den andra i Unionbanken. Olga var gift med typografen Akseli Säilä (f. 1882), som i något skede emigrerade till Amerika. Olga hade sedan 1921 innehaft ett kafé i Fallenius gård, nuvarande Cornerhuset. Olga och Akseli hade barnen Oiva (f.1907) Veikko (f.1908) Jalo (f.1910) och Ilmari (f.1911) och kanske en dotter till. I juli 1926 gav fru Olga Säilä det lägsta, godkända budet på 12 000 mark för att sköta skjutshållningen i staden.
År 1930 gjorde gårdsägaren Olga Säilä konkurs och hennes gård såldes i december på auktion för gäldande av en skuld till Yttermark Sparbank. Yttermark Sparbank övertog då den Krepelinska gården. På hyra bodde bagaren Kalle Kustaa Salminen (f.1872) med hustrun Aino (f.1884). Vicehäradshövdingen Erik Dahlström (f.1885) bodde på hyra med hustrun Maija (f.1877) och flera barn och de hade tidigare bott i Cornerhuset. Fotografiateljé Allas hade sin affär och ateljé i gården från början av 30-talet.
År 1937, den 17 november sålde Yttermark Sparbank gården åt Sydösterbottens Handelslag för 150 000 mark.
År 1938, den 18 januari sålde Sydösterbottens Handelslag gården och tomt nr 144 åt Kansalliskauppa Oy Sampo för 160 000 mark. Sampo hade sitt huvudkontor i Vasa och de hade varit verksam i Kristinestad sedan 1911, strax efter Alfred Carlströms konkurs. Till en början verkade de i Parmans gård, nuvarande Corner vid övre torget, för att sedan fortsätta i den gamla byggnaden på övre torget där Pihlajas finns i dag. En månad efter att Kansallis Oy Sampo hade köpt gården på Östra Långgatan 47, så sålde de den tidigare gården vid torget åt Sydösterbottens Handelslag. Sampo bedrev partihandel i gårdens nedre våning och de hade sina kontor i den övre våningen.
År 1939 hade ErikDahlström flyttat bort med sin familj och i stället hade handelsföreståndaren Juho Suomalainen flyttat in. Denne var född år 1879 i Ylistaro och han flyttade år 1911 till Kristinestad via Vasa och blev då chef för den nyinrättade Sampo-filialen. Också arbetaren Johan Felix Sigg bodde i gården med sin familj.
Under 40- och 50-talet är det endast butiksföreståndaren Juho Suomalainen som bodde i gårdens övre våning medan partiaffären fanns i den nedre.
År 1964, den 2 november öppnade partihandeln Granholm från Vasa en affär i Sampos gård och till dess chef utsågs Tor-Erik Bergvik. Efter en tid flyttade Granholm affären till Hämäläinens affärshus på Östra sidan, efter att Alko hade flyttat till nya Forumhuset. Rörelsen var omfattande och som mest hade de nio anställda men i april 1969 minskade de antalet anställda med hälften, då kontorsarbetet flyttade till Vasa. Granholm flyttade efter en tid affären till den affärsbyggnad som Thure Nygren uppförde vid Sjögatan. I början av 1970-talet övertog partiaffären Pohjanmaa i Seinäjoki Granholms partiaffär.
År 1968 gjorde Kansalliskauppa Oy Sampo konkurs. På konkursauktionen den 28 november 1968 gav affärsmannen Seppo Pihlaja det högsta budet 26 000 mark, som inte kunde godkännas. Efter förhandlingar höjdes budet till 30 000 mark. Det budet kunde konkursboet godkänna. Seppo var född 1941 i staden och han hade år 1965 gift sig med Rita Björkbacka från Pörtom. Som Sampos föreståndare fungerade då Henrik Fridell, som efter konkursen flyttade över till Granholms partiaffär, som Pohjanmaa sedan köpte i början av 1970-talet.
År 1971, den 28 april sålde Seppo och Rita Pihlaja gården och tomt 144 åt hårfrisörskan Kerttu Jylli för 30 000 mark. Hon bodde själv på granntomten Västra Långgatan 10 tillsammans med maken, affärsmannen Esko Jylli. Eskos ”Billiga-Hallen hade verkat på hyra i gården sedan 24 februari 1969. Esko hade tidigare drivit en billigbutik på Västra Långgatan 19 mitt emot Glassbarshuset men han kunde i februari 1969 flytta butiken till före detta Sampos gård, där det fanns stora och passliga utrymmen. Esko Jyllis ”Billiga-Hallen” öppnade i februari och hela öppningsveckan hade han ”stollig prissättning”. I augusti 1971 fick Kerttu Jylli rätt att på egen bekostnad dra en vattenledning till sin gård.
Från 1970-talet och framåt har det funnits flera affärer i gården, allt från tygaffär till hundaffär. Gården var dock hela tiden i familjen Jyllis ägo och efter Eskos död år 1977 övertogs den av sonen Pasi och hans hustru Raija, född Alatalo. De bildade då fastighetsbolaget Kiinteistö Oy Krepelin. År 1984 bjöd ägaren Pasi Jylli ut ”den före detta Halpa-Halligården” åt staden, som också beslöt att inköpa den. I staden räknade man med att kunna få statlig finansiering för en renovering där man kunde få 4 – 5 bostadslägenheter. Köpet genomfördes inte, eftersom säljaren Pasi drog sig ur affären.
I stället genomförde ägarna en större renovering av byggnaden år 1986 och de flyttade själva till den övre våningen medan den nedre våningen användes som affärslokal.
År 2002 påbörjades renoveringen av uthusen på gården och i dessa byggdes efterhand 6 lägenheter för uthyrning. Då Pasi drog sig tillbaka övertogs verksamheten och hotellrörelsen i Krepelinska gården av sönerna Esko Jylli och Harri Alatalo. Under år 2021 genomför bröderna en större renovering av nedre våningen i huvudbyggnaden, där 3 högklassiga lägenheter har byggts. Totalt har Hotell Krepelin 9 lägenheter i olika storlekar och kan också ta emot större grupper.
Trots sina 200 år är gården fortfarande i gott skick och är en prydnad i stadens absoluta centrum.
Om du är intresserad av att bo en tid på Hotell Krepelin, så skall du läsa mera HÄR!
Flera foton.
Annonser.
