Sammanställt av Lasse Backlund i mars 2021 med uppgifter tagna ur lagfartsregister, kyrkböcker, mantalslängder och gamla tidningar. Rafael Olins släktutredningar har varit till stor hjälp.
Länkar:
Byggnaderna har försäkrats flera gånger och om du vill läsa mera om försäkringarna och om byggnaderna, så skall du klicka HÄR!
Gårdens historia.
År 1813 ägdes den obebyggda Argilanderska tomten på tomt nr 89 av handlanden Nils Holmström (1770-1824), som var gift andra gången med Maria Rebecka Brunström (1788-1866). De bodde på andra sidan Strandgatan, alltså i den gård som i dag kallas Lebellska köpmansgården. Där bodde också brodern handelsmannen Anders Holmström (1768-1828) som var gift med Anna Melander från Kaskö. Med dem bodde också bokhållaren Gustaf Sandberg, bodbetjänten Anders Nagel, drängarna Nils och Nathael och pigorna Maja, Greta och Lena, som var ”mindre vetande”.
År 1830 ägdes och förvaltades den obebyggda tomten nr 89 i det andra kvarteret av rådmansänkan Anna Holmström. Hon bodde ju själv i den stora gården på västra sidan av Strandgatan. Anna var född Melander i Kaskö år 1788. Hon var änka efter rådman Anders Holmström, som var född i staden år 1768 och som dog 1828. Anders och Anna hade tre barn men det var endast dottern Christina Charlotta som levde till vuxen ålder och fick flera barn.
År 1835, den 22 maj såldes Anders Holmströms tidigare ägda del av den obebyggda Argilanderska tomten nr 89 på konkursauktion och högsta budet på 10 rubel gavs av Carl Magnus Ridderstad. Den 24 november samma år såldes Anna Holmströms del i tomt 89 på konkursauktion och den delen inropades av Carl Magnus Ridderstad, som bjöd 101 rubel. Samma dag såldes ännu en del av den Argilanderska tomten, som också inropades av Ridderstad. Rådhusrätten kunde enas om att Ridderstad genom dessa köp nu ägde hela den obebyggda strandtomten nr 89. Han ägde den tillsammans med hustrun, Christina Charlotta Holmström. Ridderstad var född år 1812 i Björneborgstrakten och han var son till de adliga Per och Maria Ridderstad och han skulle ha kommit till staden redan 1827. Till en början arbetade han som bokhållare åt handlanden Ludwig Wendelin och bodde i dennes gård i nuvarande Rådhusparken, på den södra sidan. Carl Ridderstad och Charlotta bodde ända till 1849 i den gård som numera kallas Lebellska köpmansgården.
År 1847 började handlanden C. M. Ridderstad med hustru Christina bygga en större stadsgård i två våningar på tomt nr 89. De flyttade till den nya gården år 1849, samtidigt som de sålde den gamla Lebells gård åt Gustaf Bäckström. Carl Magnus och Christina fick sju barn men endast döttrarna Eloise (1838-1893) och Emma (1840-1873) fick egna barn.
Året därpå tecknade handlande Ridderstad en brandförsäkring på byggnaderna och om du läsa mera ingående om dem, skall du klicka HÄR!
År 1850, i april dog Charlotta Ridderstad och Carl Magnus blev ensam ägare till den nya gården. Redan i november samma år gifte Carl Magnus om sig med Ida Holmström (1831-1858). Ida var nära släkt med tidigare hustrun Charlotta.
År 1855 ägdes gården av handlanden Ridderstad med hustrun Ida och sönerna Karl (1836-1862) och Alfred (1839-1867). Hos dem bodde också handelsbokhållarna Gustaf Wörstén och Gustaf Boman, två jungfrur, 3 drängar och två pigor.
År 1860 ägdes gården av handlanden Carl Ridderstad som igen hade blivit änkling då Ida dog 1858. Carl Magnus och Ida hann få en dotter men hon dog mycket ung. Carl Magnus bodde med flera av sina barn och åtskilliga pigor och drängar. År 1860 gifte han sig för tredje gången, nu med Emelie Holstius (1835-1920) som var dotter till Johan Wilhelm Holstius (1805-1852) och Christina (f. Holmström 1813-1848) och hon bodde i det som numera kallas Glassbarshuset.
År 1863, i februari ansökte Carl Magnus Ridderstad om konkurs, eftersom han hade hamnat på obestånd. Därför ansökte han hos ”Kejserliga Hofrätten att han till sina borgenärers förnöjande på en gång avstå all sin egendom”.
År 1863, den 10 september dog Carl Magnus Ridderstad och gården övertogs då tillfälligt av änkan Emelie. Vid den här tiden bodde också stadsläkaren G. A. Gråberg i gården på hyra med hustrun Hilda och de hade också piga och dräng. Handlanden P.J. Barkman bodde också på hyra med bokhållare Johan Jansson och pigan Magdalena. Emelies systrar Sofia (1837-1916) och Evelina (1843-1913) bodde också där. En tid bodde också bokhållaren Samuel Konstantin Sjövall i gården. Han var född i Helsingfors 1840 och kom till staden via Kaskö år 1861.
År 1863, den 20 november såldes gården på offentlig, exekutiv auktion, som var utannonserad i Finlands Allmänna Tidning, kungjord i stadens kyrka och utringd i stadens gathörn. Högsta, godkända budet gavs av handlanden Johan Petter Sundström, som bjöd 15 050 mark silver. Han hade varit handlare i den Backmanska gården på Strandgatan 59 sedan mitten av 1850-talet men denna gård sålde han nu åt handlanden Herman West. Sundström var född i staden år 1824 och år 1852 hade han gift sig med Maria Christina (1828-1853), som var änka efter Carl Johan Holmudd. Hon var dotter till Anders Henrik Sundman (1778-1856) och Anna Maria Berg (1782-1837). År 1852 föddes sonen Alexander, som år 1875 flyttade till Stockholm och dog där följande år, ogift och barnlös.
Efter Maria Christinas död 1853 gifte Johan Sundström om sig med Mathilda Henriette Ekman (1837-1925) och de fick 10 barn, varav 9 levde till vuxen ålder.
År 1870 ägdes gården av Johan. P. Sundström, som bodde med hustru och flera barn. Hos dem bodde också drängen Isak Filppula och pigorna Amanda Hartman, Anna Örn, Hilda Bodén, Anna Sten och Anna Lillandt.
År 1875 är det samma ägare. Drängen heter nu Henrik Pellfolk och pigorna har endast förnamnen Fredrika, Amanda, Maria och Anna.
År 1876, i juni avled gårdsägaren Johan Petter Sundström och den bebyggda tomten övertogs då av änkan Mathilda ensam, eftersom makarna år 1871 hade uppgjort ett inbördes testamente.
År 1880 ägdes gården av handlandeänkan Mathilda Sundström, som bodde med barnen Axel (f.1860), Vladimir (f.1861), Olga (f.1862) Eva (f.1863), Thilde (f.1864), Alma (f.1866), Anni (f.1869), Dagmar (f.1871) och Fanny (f.1873). Pigorna Katharina Yrjanen (f.1858) och Ulla Lillåhls (f.1855) bodde också i gården.
År 1883 inträffade en mindre brand i Mathilda Sundströms tvättstuga och om du vill läsa mera om den, så skall du klicka HÄR!
År 1885 ägdes gården av änkan Sundström och med henne bodde flera barn. Handlandeänkan Hilda Barkman (f.1841) bodde på hyra med 3 barn. Arbetskarlen Johan Solfvin (f.1847) bodde på hyra med hustrun Maria och några mindre barn.
År 1890 ägdes gården av änkan Sundström och med henne bodde många barn, pigor och drängar. På hyra bodde ingenjörskan Alma Kjerrström (f.1851) med en liten dotter och pigan Anna Sjögren (f.1874). På hyra bodde också försäljerskan Alma Axelin (f.1856) med en liten son och sin mor Fredrika (f.1821). Arbetskarlen Henrik Sten (f.1822) med hustrun Lena (f.1852) bodde också i gården.
År 1895 ägdes gården av änkan Mathilda Sundström. Med henne bodde barnen Eva (f.1863), Tilda (f.1864), Alma (f.1866), Anni (f.1869), Dagmar (f.1871) och Fanny (f.1873). Hos henne bodde också hennes ogifta systrar Josefina Ekman (f.1835) och Olga Ekman (f.1853). På hyra bodde handelsbiträdet Adelina Rosenback (f.1871) med pigorna Lena Stenman (f.1871) och Josefina Niemi (f.1876). Hos Mathilda bodde också fostersonen Thor Soltin (1881-1901), som i unga år blev föräldralös. Före Thor dog år 1901 så testamenterade han sin egendom åt fostermor Mathilda men nu trädde Thors släktingar fram och klandrade testamentet på tinget, som dock ansåg att det var ett lagligt testamente.
År 1900 ägdes gården av änkan Mathilda Sundström, som bodde med sina många barn. Biträdet Anni Tarkka (1876-1951) bodde också där med två pigor. Sjökaptensänkan Antoinette Skogberg (f.1835) bodde på hyra med barnen Alma (f.1854) och Hildur (d.1860). De hade tidigare ägt gården på Östra Långgatan 58. På hyra bodde också arbetaren Anders Paasto (f.1848) med hustrun Alina (f.1848) och en dotter.
År 1905 är det samma ägare med lika många barn. I gården bodde också handelsbiträdet Elvira Vennerström (f.1886) som var svensk medborgare med pigorna Hulda Tåg (f.1879) och Josefina Vesterback (f.1878). Sjökaptensdottern Alma Skogberg (f.1854) bodde också i gården.
År 1908 upphörde Mathilda med sin affär, som hon hade drivit under namnet ”J.P. Sundströms enka”. År 1909 fortsatte dottern Fanny Sundström (1873-1949) med tygaffären och i sin tjänst hade hon biträdet Elin Malmberg. Fanny var ogift med hade en adoptivson Knut-Erik. I december 1908 gjorde Mathilda ett hyreskontrakt med posten, som skulle vara i kraft från 1910 till 1920. Posten kommer att hyra 4 rum, ett vedlider och ett vindskontor för en årshyra om 2 600 mark. Rummen skall renoveras fullständigt och förses med både nya fönster och vita kakelugnar. Golven i de allmänna utrymmena skall förses med ”asfalt mosaikplattor och de övriga rummen med linoleummattor med genomtryckt mönster”. Samtidigt gjorde Mathilda ett hyreskontrakt med postföreståndaren Arthur Allén om en bostad med 4 rum och kök under samma tid som själva postkontoret.
År 1910 ägdes gården av handlandeänkan Mathilda Sundström. Med henne bodde tre barn och pigorna Josefina Vesterback och Sofia Hermans (f.1889). Från den 1 juni 1910 fanns stadens postkontor inrymt i den Sundströmska gården och det fanns här ända till år 1930 då det flyttades till hörnet av Parmansgatan och Västra Långgatan. Postföreståndaren Arthur Allén bodde på hyra i gården.
År 1912, i november öppnade Mauritz Skogström (1884-1968) en ”Färg-, kemikalie- och parfymeriaffär” i gården och han bodde också där med hustrun Elvira.
Åren 1914 till 1915 ägdes gården fortfarande av handlandeänkan Mathilda Sundström. Med henne bodde döttrarna Eva, Tilda och Alma med pigorna Josefina Vesterback och Amanda Pärus (f.1894). I skild lägenhet bodde dottern Fanny Sundström (f.1873), liksom postförvaltaren Arthur Allén (f.1860) med hustrun Aina (f.1860). I april 1916 fick postförvaltare Allén en fin utmärkelse, då självaste kejsaren gav honom titeln kollegieassessor. Handlanden Mauritz Skogström (f.1884) bodde år 1914 ensam i gården och år 1916 med hustrun Ella (f.1882). Mauritz innehade fortfarande sin färgaffär, dessutom hade han en ”Emigrantagentur”, som sålde resebiljetter till främmande länder.
År 1920 ägdes gården av Mathilda Sundström, som bodde med döttrarna Eva, Tilda och Alma. Pigorna Josefina Vesterback, Josefina Andersson (f.1884) Aili Kortesmäki (f.1904) och Ida Flinkman (f.1895) bodde också i gården. Fröken Fanny bodde i egen lägenhet och det gjorde fröken Elin Malmberg (1882-1669) också . Hon arbetade sedan 1919 i Sundströms garnaffär och stannade där så länge affären var verksam. Postförvaltaren Arthur Allén hade med sin familj bott i staden i 20 års tid, men flyttade i slutet av året till Fredrikshamn där han fick en motsvarande tjänst. I maj 1921 flyttade Fanny sin ”Garn- och Tyghandel” till en lokal som låg bredvid postkontoret.
År 1926 hade gården övertagits av Mathilda Sundströms sterbhus, eftersom Mathilda avled i december 1925. Där bodde systrarna Tilda och Alma med tjänarinnorna Josefina Vesterback (f.i Närpes 1878) och Sofia Niemelä (f.1854). I en skild lägenhet bodde systern Fanny Sundström med adoptivsonen Knut-Erik Sundström (1912-1979).
År 1928, i november förrättades arvskifte efter Mathilda Sundström och där bestämdes att äldsta sonen, direktör Axel Sundström skulle överta gården och han löste därför ut sina syskon. Axel var direktör i bolaget K.H. Renlund, som den tiden var Finlands största järnaffär. Axel hade år 1882 flyttat till Tammerfors och sedan till Helsingfors. I gården bodde Axel Johans systrar Tilda Sundström och banktjänsteman Alma Sundström. Vladimir hade år 1891 flyttat ogift till Helsingfors, Olga hade år 1893 gift sig med kommerserådet Gustaf Hydén, Annie hade år 1896 gift sig med kammarskrivaren vid tullstyrelsen Henry Gustaf Wallin (1869-1936) och hon flyttade då dit och Dagmar hade år 1898 gift sig med bankdirektören Lennart Lundberg och flyttade med honom till Brahestad,
Under hela 1930-talet ägdes gården av direktör Axel Sundström från Helsingfors, medan hans tre systrar bodde i gården. Posten, som sedan 1910 hade haft sitt kontor i gården flyttade nu till Västra Långgatan 25. En tid bodde ingenjör Ihmeth Hannelius (1876-1951) i gården och efter honom bodde assessorn Albert Brunberg där. Han var född i Lappo år 1871 och var gift med Ester (f. Wangel i Villmanstrand år 1883). Med dem bodde barnen Brita Sigrid (f.1911), Elna Hillevi (f.1912), Ulf (f.1914, blev sedan borgmästare i Vasa) och Elsa Ingegärd (f.1916), samtliga födda i Jakobstad.
Under krigsåren ägdes gården av Axel Sundström från Helsingfors. Där bodde systern, banktjänsteman Alma Sundström med sin långvariga tjänarinna Josefina Vesterback, född i Närpes. I gården bodde också sömmerskan Jenny Kankaanpää (f.1901 i Korsbäck i Dagsmark).
Efter kriget bodde Annie Sundströms son Holger Gustav Wallin (1898-1957) från Helsingfors tillfälligt i gården. Han var gift med Margit Elisabeth Sandlund (1907-1964), som var dotter till apotekaren Henrik Sandlund.
År 1945, i januari öppnade Eino Hämäläinen järnaffären Lahdenpohjan Rauta Oy i Axel Sundströms gård. Eino var född 1913 i Uukuniemi i Karelen och han var gift med Helvi Pirhonen, född 1919 i Sordavala i Karelen.
År 1945, den 23 januari sålde direktör Axel Sundström gården åt fiskhandlaren Vilhelm Henriksson för 650 000 mark. Vilhelm var född år 1909 och var sedan 1934 gift med Berta Lindberg, född 1909 i Sideby. I gården fanns då också ”Fanny Sundströms garn- och tyghandel”. I maj 1949 öppnade Gunhild Haka en affär i före detta Sundströms utrymmen, som hon kallade ”Kemikalie & Parfymeri, inneh. G. Haka”. Nu har familjen Wallin med sonen Stig flyttat till apoteksgården på Strandgatan 30.
År 1950, i mars öppnade gårdsägaren, fiskhandlaren Vilhelm Henriksson ”Kristinestads Beklädnadsaffär” i gården men den rörelsen blev inte långvarig. Den här tiden fanns också ”Kristinestads Likkistaffär” inrymd i gården.
År 1950, den 10 augusti sålde Vilhelm och Berta Henriksson gården åt handlanden Axel Nelson för 1,8 miljoner mark och de flyttade då själva till Sverige. På samma gång köpte Axel Nelson hela varulagret och butiksinventarierna. Kort efter överlåtelsen öppnade Axel Nelson klädaffären under samma namn som tidigare.
Axel Nelson var född år 1890 i Lappfjärd och var gift med Ida Alvina Klockars, född 1895 i Lappfjärd. Axel köpte gården tillsammans med sina barn Erik, Albert och Birger Jarl. Hyresgästen Eino Hämäläinen byggde nu ett eget affärshus på Tjärhovsvägen 1 på Östra sidan, dit han flyttade med sin familj. År 1958 öppnade hustrun Helvi en livsmedelsaffär i gårdens ena ända och Alko hade sin affär i den andra. År 1963, september flyttade Ines Hyvönen all sin verksamhet till Strandgatan 44, där hon redan i januari 1958 hade övertagit drogaffären Amo-Rex av Aino Tanskanen. Hon inredde en fotoateljé, en leksaksaffär och en ramaffär i butiksutrymmet. I april 1971 flyttade Hyvönen kemikalieaffären till sin andra kemikalieaffär i Cornerhuset och i samma veva flyttade hon fotoateljén och ramaffären till Strandgatan 45, i resebyrå Kristinas gamla utrymme.
År 1959 avled Axel Nelson och år 1960, den 3 november sålde hans arvingar tomten och gården på Strandgatan 44 åt Elise Björstäkt och Disa Hinds för 4,5 miljoner mark. Elise Björstäkt var född Holmudd år 1920 i staden och år 1942 hade hon gift sig med sparbanksdirektören Valfrid Björstäkt från Tjöck. Disa Hinds var född Nygård i Lappfjärd och år 1946 hade hon gift sig med byggmästaren Erik Hinds. Handlanden Axel Nelson hade avlidit år 1959 och därför såldes gården och det fanns ett stort antal affärer i byggnaden under de kommande åren. Bland annat Anna-Lisa Erickson, som är född i Träskvik öppnade en handarbets- och hemslöjdsaffär i september 1966, som bar hennes eget namn. Den sålde hon sedan åt Evy Nygren, som fortsatte verksamheten i flera år under namnet Kristinestads Hemslöjdsaffär. Under en kort tid fanns där också en affär Bellino som sålde barnkläder.
År 1966, den 12 juli sålde Valfrid och Elise Björstäkt sin halva av gården åt den andra ägaren, Disa Hinds. Köpesumman var 34 000 nymark och Hinds ägde efter det hela tomten och byggnaderna.
Disa Hinds och hennes man Erik försökte i flera repriser på 1960-och 1970-talet få tillstånd att bygga ett flervåningshus på den så kallade Sundströmska tomten, mot Sjögatan och Parmansgatan men stadens myndigheter godkände inte planerna.
År 1970 hade Syd-Österbottens El-byrå sin verksamhet här och de skötte alla möjliga installationer av elektricitet.
År 1971, den 26 juli flyttade posten och postbanken tillbaka till Hinds gård, eftersom deras tidigare ställe på Västra Långgatan skulle rivas för det nya ämbetshuset. År 1972, den 6 april öppnade Keijo Ahlström ”Grill Masurka” vid Strandgatan. Han hade före det vistats en tid i Oslo. År 1975 lade Eino Hämäläinen ned sin järnaffär.
År 1977 i mars sålde gårdsägaren Disa Hinds gården åt byggmästare Thure Nygren, för ett under bildning varande bolag. Då var gården så gott som tom på hyresgäster, då posten, telegrafen och polisen hade fått nya utrymmen i ämbetshuset vid Parmansgatan. I den mindre norra byggnaden fanns modeaffären Boutique Swing. I den lokalen hade ju också Keijo Ahlström drivit grillrestaurang Masurka under en tid. Syd-Österbottens Elbyrå hade sin affär i den norra byggnaden i början av 70-talet. I januari 1977 hade Frälsningsarmén flyttat in i byggnaden och en dag i veckan ordnade de lopptorg. I augusti öppnade Edvin Westerlund en hälsokostaffär i gården, som fick namnet Kristinestads Hälsokost. I september öppnade Rune Sjöström en affär i gården, som fick namnet ”Radio Sjöström Ab”. I november 1977 öppnade Erik Tasanko och Heikki Kivistö ett tvätteri i gården. Det fick namnet Kristinestad Tvätteri och Malinens gamla maskiner installerades men också nya anskaffades.
År 1981, på natten till den 6 mars förstördes den Sundströmska gården i en häftig brand som krävde ett människoliv. Den mindre norra gårdsbyggnaden klarade sig, liksom alla andra byggnader i närheten. I nedre våningen fanns det tre affärslokaler men en råkade vara tom då Radio-Sjöström hade flyttat bort bara någon dag innan. Edvin Westerlunds Kristinestads Hälsokost och Erik Tasankos Kristinestads Tvätteris utrymmen förstördes dock i branden. På övre våningen fanns det 4 bostadslägenheter varav 3 var bebodda, där det bodde flera personer och en av dem avled i branden. På kvällen hade det vistats ungefär 15 personer i byggnaden och det fanns farhågor att det kunde hittas många offer men endast en äldre Teuvabo hittades död i sin säng.
Gården blev totalförstörd och revs inom kort. Den mindre gården i norra ändan tomten revs några år senare. Inom staden hade en arbetsgrupp sedan 1979 planerat ett stadshusbygge men inte hittat någon passande tomt. Nu såg man chansen att genom att köpa Nygrens ”brända tomt” skulle kunna få ett modernt stadshus på centralt ställe. Kommittén förhandlade med Nygren och kom överens om villkoren, som också stadsstyrelsen godkände. Det blev dock många vändningar i denna fråga men något stadshus blev det inte, eftersom stadsfullmäktige i juni 1984 beslöt att bordlägga ärendet.
År 1985 byggde Nygren själv ett 2-vånings kontorshus på den Sundströmska tomten på Sjögatan 47. År 1987 byggde Nygrens bolag Nytac följande hus, ett 2-våningshus i hörnet av Sjögatan och Parmansgatan. I början av 1990-talet byggdes det andra 2-våningshuset i hörnet av Strandgatan och Parmansgatan. Alla husen är i gott skick och till största delen uthyrda.
Foton.
