Sammanställt av Lasse Backlund i mars 2021, med hjälp av gamla mantalslängder, kyrkböcker, av grannen Karin Rusk och av den föregående ägaren Olli Pursiainen. Rafael Olins släktutredningar har varit till stor hjälp, liksom Lily Nysténs utredning om skeppare.
Länkar:
Om du vill läsa mera om själva byggnaderna och se vilka försäkringar ägarna har tagit, skall du klicka HÄR!
Gårdens historia.
År 1778, den 6 juli fick skräddaren Henrik Holmgren fastebrev på den här, så kallade ”Hellgrenska gården”. Efter Henriks död övertogs gården av sönerna, lappskräddaren Johan Henriksson Holmgren och Henrik Henriksson Holmgren. Skräddaren Johan var gift med Brita, som var dotter till Henrich Wahlfors (1757-1797) och Anna Margareta (född Forsström 1723-1806).
År 1810 ägdes den bebyggda tomten 209 av skräddareänkan Brita Holmgren (1757-1824). Hon hade varit gift med skräddaren Henric Holmgren, som dog i början av 1790-talet och med honom hade hon sonen Johan. 
I stadsplanen från 1825 finns gården på tomt nr 209 i det fjärde kvarteret. Under långa tider hade tomterna 207-209 samma ägareÅr 1830 ägdes tomten nr 209 av Brita Holmgrens son, skräddaren Johan Holmgren. Han var född i staden år 1787 och 1812 gifte han sig med Maria Örlund, och följande år fick de sonen Johan Henrik.
År 1835 ägdes tomten 209 och gården av skräddaren Johan Holmgren, med hustru Maria och barnen Johan Henrik och Maria Sofia. På hyra bodde en klockare Johan med otydligt efternamn och studerande Josef Wilhelm Fontell (född i staden 1813, död i Vörå 1880)
År 1840 ägdes tomten 209 och gården av skräddaren Johan Holmgren, med hustru Maria. På hyra bodde sjömannen Carl Häll (1792-1852). Carl Häll hade ju varit gift med Hedvig Maria Melander (1792-1838) och de hade dottern Maria Carolina (1819-1887) som sedan skulle gifta sig med kommerserådet C. E. Carlström. Också handelsmansänkan Margaretha Moliis (f.Nyberg i Munsala år 1804) bodde på hyra med styvdottern Maria. Margaretha hade varit gift med handelsmannen Lars Jonas Moliis (f. i Björneborg år 1803, död i Kristinestad år 1835).
Åren 1842 till 1845 samma skräddare Holmgren som ägare fortfarande. På hyra bodde sjötullvaktmästaren Carl Gustav Svedberg (född 1804 i Åbo, död i staden 1854) med hustrun Eva (f. 1806 i Dragsfjärd). Bagaredottern Sofia Holmudd bodde också där en tid.
År 1848 ägdes tomten 209 och gården av änklingen, förra skräddaren Johan Holmgren. Hustrun Maria hade avlidit året innan. På hyra bodde skomakaren Johan Kaitfors (f.1816 i Alahärmä , död i Kaskö 1857) med hustrun Agatha (född Alcenius i staden år 1815, död i Kaskö 1871), lärlingen Johan och pigan Maria. På hyra bodde också svarvaren och arrendatorn Michel Backlund med hustrun Maria och en lärling Gabriel.
År 1849 hade tomten 209 övertagits av handlandeänkan Elisabeth Åkervall, som ansågs vara ”mindre vetande”. Hon ägde från tidigare tomterna 207 och 208, som finns längs med Skolgatan och hon uppförde då ett saltmagasin på Östra Långgatan 36. Elisabeth var änka efter sjökaptenen och handlanden Nils Henrik Åkervall (f. i staden 1785, d. i staden 1849). Nils Henrik hade varit gift två gånger tidigare men hade inga barn som blev vuxna. Elisabeth som alltså var den tredje hustrun, var dotter till handelsbokhållaren Anders Parman (1762-1838) och Christina Elisabeth (f. Westman 1767-1840) och hon dog barnlös.
Nils Henrik Åkervall hade sedan länge tillbaka ägt tomten nr 208 i hörnet av Skolgatan och Östra Långgatan och runt år 1840 hade han också köpt tomten nr 207 som finns i hörnet av Skolgatan och Strandgatan. Efter skräddaren Johan Holmgren död hade Elisabeth förvärvat också hans tomt nr 209, vilket betydde att Åkervalls då ägde tre centrala tomter i staden. Av mantalslängderna framgår inte om någon då bodde i gården på tomt 209.
År 1851, den 5 november sålde ”mindre vetande” änkan Elisabet Åkervalls förmyndare hälften av de tre bebyggda tomterna för 2 000 rubel silver åt skepparen Carl Jerlström. Denne finansierade köpet med att låna pengarna av Johan Bernhard Sjöberg. Elisabet Åkervalls man Nils Henrik hade just före sin död 6 januari 1849 muntligen testamenterat sin halva av de tre tomterna åt Hilda Lilo, som kort därefter gifte sig med just denne Carl Jerlström. Han var född i Raumo år 1827 och år 1850 gifte han sig med handlandedottern Hilda Lilo (1832-1854) född i Kaskö. De hade en kort tid före det bott på hyra på Strandgatan 35. Carl var skeppare på flera fartyg i staden och år 1853 frös hans fartyg fast i november i Nystad. Han ådrog sig förkylning och lunginflammation och ”dog i hetsig feber” i Kristinestad 1853. Carl och Hilda hade en son som dog i unga år. Hilda själv dog i scharlakansfeber 1854.
År 1855 ägdes de tre tomterna 207, 208 och 209 av skeppareänkan Hilda Jerlströms arvingar, som alltså var Carls syskon. I någon av gårdarna bodde löjtnantsdöttrarna fröken Amanda Jerlström och systern Katarina Jerlström. På hyra bodde handlanden Johan Petter Sundström med betjänten Herman Väst, hushållerskan Anna Sundström och en dräng och två pigor. Johan Petter var född i staden 1824 och år 1852 gifte han sig med Maria Christina Sundman (1828-1853). Efter hennes död bodde han en tid i denna gård tills han gifte sig på nytt med Mathilda Ekman (1837-1925). På hyra bodde också sjömannen Jakob Kronborg med hustrun Josefina och arbetskarlsdottern Maria Österlund.
År 1860 ägdes de tre tomterna av viktualiehandlaren Häggblom. Där bodde också en skeppare Häggblom och stadsläkaren Gustaf Forstén bodde på hyra med hushållerskan Lisette Svalskulla. På hyra bodde också handlanden E. Leván med hustrun Aurora. Guldsmeden Eklund bodde också här med hustrun Emeli. De flyttade sedan till Strandgatan 31. Av mantalslängderna framgår inte om någon då bodde i gården på nr 209.
År 1863 ägdes de tre tomterna 207, 208 och 209 av handlanden Ludvig Wilhelm Wendelin. Han var född år 1834 i staden och han var son till Ludvig (1800-1834) som var bror till kommerserådet Simon Anders Wendelin. Ludvig Wilhelm var gift med Amanda (f. Sjöberg 1843-1867) och fick 4 barn men endast dottern Fanny (1863-1921) levde till vuxen ålder. De tre övriga barnen dog alla under katastrofåret 1868. Det var ju denna Fanny som sedan gifte sig med Casimir Kraepelin (1856-1909).
År 1870 ägdes de tre tomterna 207, 208 och 209 av handlanden Ludvig Wilhelm Wendelin. På hyra bodde demoiselle Mari Berg. År 1871 gifte Ludvig Wilhelm Wendelin om sig med Selma Bremer (1845-1908) och fick med henne 2 barn som blev vuxna. Högst troligt var det ingen som bodde på tomt nr 209, utan byggnaden användes som förråd.
År 1875 ägdes de tre tomterna av Ludvig Wilhelm och Selma Wendelin. På hyra bodde rådmannen Karl Adam Savander med hustrun Aurora. Karl Adam var född i Heinola år 1826 och var gift med Aurora Holmström (1830-1914) från staden. Familjen Savander flyttade sedan till ”Dahlströmska gården” nära Rådhusparken. Karl Adam dog i staden år 1901.
År 1885 bodde handlanden Ludvig Wendelin (1834) och Selma (1845) här med dottern Fanny och 2 yngre döttrar. Plus drängar och pigor.
År 1890 ägdes de 3 tomterna med alla gårdar av Ludvig och Selma, nu med dottern Anna (f.1872) och dräng och pigor. År 1891 byggde Ludvig Vilhelm en sågkvarn i Ragnarsvik i Dagsmark och vill du läsa mera om denna skall du klicka HÄR!
År 1895 samma ägare men nu har Ludvig Wilhelm titeln konsul. Hustrun Selma och dottern Anna bor också där.
År 1900 samma Ludvig Wilhelm Wendelin som ägare men nu bor inga barn här. Ingen bodde heller i gården på tomt nr 209.
År 1906 konsul Ludwig Wendelin och Selma (f.1845) plus 2 pigor. I någon gård bodde också förre stadstjänaren Johan Lehtonen (f.1847).
Den 8.1.1908 skrev Syd-Österbotten att Kristinestad Sparbank har köpt Wendelins gård vid Strandgatan. Ett par månader efter försäljningen avlider Selma Wendelin. Det här året byggs magasinet på Östra Långgatan 36 om till bostad.
År 1910 ägdes de 3 tomterna av Kristinestads Sparbank. Konsul Ludvig Wilhelm bodde där tills han avled år 1913. Sparbankskamreren Anna Lundberg (1849-1919) bodde i någon av gårdarna med en piga. Också distriktsveterinären Carl Henrik Trygg (f.1850) med hustrun Fransiska bor där med sonen Paul (f.1892). I någon av gårdarna fanns Nykterhets kaféet med föreståndarinnan Leontine Boldt (f.1850) plus 3 pigor. Också muddermästaren Gustaf Holmqvist (f.1859, svensk undersåte) bodde här. Kontoristen Birger Blomqvist (f.1879) bodde i någon gård.
År 1916 ägdes de 3 tomterna av Kristinestads Sparbank. Sparbankskamreren Anna Lundberg (f.1849) bor där med en piga. Likaså distriktsveterinären Carl Henrik Trygg (f.1850) med Fransiska. I någon gård bodde lärarinnorna Aina Grönlund(f.1860) och Anna Sundell (f.1869). Nykterhetskaféet med föreståndarinnan änkefru Anni Eklund (f.1875) med 2 barn och 3 pigor. Här bodde också fröken Lizzie Högmark (f.1889), magister Viktor Ferdinand Lindström (f.1884), magister Eino Nieminen (f.1891) och lärarinnan Helmi Wigelius (f.1893).
30.8.1918 sålde Sparbanken de tre tomterna med alla gårdar åt handlanden Henrik Nurmela från Lappfjärd.
År 1920 ägdes de tre tomterna med alla byggnader av handlanden Henrik Nurmela från Lappfjärd, som dock inte bodde där. Det gjorde däremot distriktsveterinären Carl Trygg och hans hustru Fransiska, lärarinnorna Aina Grönlund och Anni Sundell, tjänarinnan Maria Lindell (f.1875), magister Viktor Ferdinand Lindström med hustrun Ester och dotter. Fröken Anni Tötterman (f.1869). Handlanden August Sjöblom (f.1870) med hustrun Vilhelmina (f.1871) med dotter Lilli (f.1900) bodde här.
År 1922, i april köpte handlanden Kaarlo Komsi från Ylikylä i Bötom de tre tomterna 207, 208 och 209 av läderhandlaren K. K. Aho, som kort före hade köpt tomterna och alla gårdar av Nurmela.
År 1922, den 13 maj sålde Komsi tomten nr 209 och en del av tomten nr 208 åt handlanden John Spolander. Han var född år 1877 i Lappfjärd och han var gift med Sigrid (f. Malmberg år 1887). Samtidigt uppgjorde de ett inbördes testamente. De var nu boende i gården och Spolander innehade sedan mars 1916 en delikatessaffär på övre Salutorget. som han hade köpt av handlande Hugo Schmaltz. (om du vill läsa mera om släkten Spolander, så skall du klicka HÄR) Den 17 maj sålde Komsi en stor del av tomten nr 208 i hörnet av Skolgatan och Östra Långgatan åt distriktsveterinären Carl Trygg (f.1850). Han bodde också där med sin Fransiska (f.1860).
I mitten av 1930-talet övertogs hörngården på nr 208 av föreningen ”De gamlas hem i Kristinestad”. År 1936 köpte Kristinestads Sparbank tillbaka tomten i hörnet av Skolgatan och Strandgatan tillsammans med byggnaden längs med Skolgatan av bonden Kaarlo Komsi från Bötom.
På 30-talet ägdes tomten nr 209 och en del av nr 208 av handlanden John Spolander. På hyra bodde magistern Valter Herrgård (f.1905 i Nedervetil) med hustrun, fil.mag Ingegärd (f.1910 i Gamla Karleby).
År 1939 ägdes gården på tomt nr 209, Östra Långgatan 36 av handlanden John Spolander och de bodde också i gården.
Ännu på 1950-talet ägde John Spolander gården. John eller Johan som han hette på riktigt dog år 1951 och gården övertogs då av änkan Sigrid Spolander. En tid bodde en Hilja Esteri Mannermaa (f. 1918 i Kestilä) i gården på hyra.
År 1954 uppgjorde änkan Sigrid ett testamente där hon bestämde att efter hennes död, så skall gården och allt lösöre säljas till högstbjudande och köpeskillingen skall delas så att Johans släkt får hälften och hennes släkt får den andra halvan. Sigrid avled 1955 och gården övertogs då av hennes och Johns syskon. Dessa sökte och fick lagfart till tomten 209 först år 1960.
År 1960, den 29 april sålde Spolanders arvingar gården på Östra Långgatan 36 åt poliskonstapel Carl Erik Schadewitz för 1,165 miljoner mark. Denne var född 1904 i Tammerfors och 1954 hade han gift sig med Sylvia Andelin, som var född 1902 i Helsingfors. De flyttade redan 1955 till Kristinestad. Carl-Erik hade gift sig första gången år 1928 med Greta Johansson (1906-1942) och med henne fick han dottern Kate (f.1932). År 1943 gifte han sig andra gången med Irja Lauttanen (1915-1953) från Ekenäs men de fick inga barn. Äktenskapet med Sylvia Andelin var alltså hans tredje. Efter Spolander bodde också bagaren Otto Kyyny i gården till år 1962.
År 1965, den 13 januari avled Sylvia Schadewitz. Hon hade tre barn från ett tidigare äktenskap men på grund av ett äktenskapsförord hade hon ingen andel i gården, som alltså ägdes av hennes man Carl-Erik.
År 1965, den 26 december avled länsmannen Carl-Erik Schadewitz, då bosatt i Koskeby i Vörå. Gården övertogs då av hans enda dotter från sitt första äktenskap Kate. Hon var född år 1932 i Helsingfors men nu bosatt i Villmanstrand med sin man Eero Sairanen (f.1915 i Orivesi). På hyra i Sairanens gård bodde bland annat blomsterhandlaren Pekka Santala. Santala hade en blomsterhandel och begravningsbyrå i Handelslagets gård vid torget och från 1966 i Föreningsbanken gård på Strandgatan 38. Polismästare Markkanen bodde en tid på hyra i gården.
År 1973, den 12 december sålde Kate och Eero Sairanen gården på Östra Långgatan 36 för 40 000 mark åt byggmästaren Unto Fieandt (f.1937 i Jakobstad) och hans hustru Agnes (f.Kull i Petalax år 1940). På 1980-talet gjorde byggmästaren Unto Fieandt och hustrun Agnes en större renovering av gården.
År 2002, alltså efter Untos död, sålde änkan Agnes gården åt Olli och Johanna Pursiainen. Olli är född i Lieksa och via omvägar flyttade han till hustrun Johannas födelsestad Kristinestad. Olli satt i stadsfullmäktige under en period och under åren 2007 och 2019 var han chefredaktör på tidningen Suupohjan Sanomat.
År 2022 flyttade Olli och Johanna Pursiainen till Tavastehus och de sålde då gården åt de nuvarande ägarna. De använder gården som stadigvarande bostad och den är i gott skick.
