Sammanställt av Lasse Backlund i mars 2021, med hjälp av Karin Rusk. Rafael Olins släktutredningar har varit till stor hjälp.
Länkar.
Om du vill läsa om den första brandförsäkringen som togs på denna gård, skall du klicka HÄR!
Om du vill läsa mera om Johan Gustafssons släkt, skall du klicka HÄR!
Gårdens historia.
Gården och tomt nr 210 har enligt böckerna ha haft följande ägare och inneboare.
År 1809 finns antecknat att sjömannen Michell Bergendahl skulle vara innehavare av gården och tomt nr 11 i det fjärde kvarteret. År 1813 hade den övertagits av änkan Anna Bergendahl.
År 1815 hade gården övertagits av Österlunds arvingar.
År 1825 ägdes gården av fiskarehustrun Greta Österlund, som bodde med sin bräckliga man Anders.
Åren 1830 till 1836 ägdes tomten och gården på tomt nr 210 av sjömanshustrun Greta Österlund. Där bodde också hennes man Anders, som var bräcklig.
År 1837 ägdes gården av Greta Österlund, som nu var sjömansänka. Hon bodde med dottern Anna Maria, som var född i staden år 1821.
År 1838 uppfördes den gård, som fortfarande står kvar.
År 1840 – 1843 innehades gården av svarvaregesällen Anders Finnberg och år 1840 bodde med honom styvdottern Maria Österlund. År 1843 bodde stadstjänaren Anders Gabriel Strandman i gården på hyra, liksom sjömansänkan Lena Kullberg.
År 1845 innehades gården av arbetskarlen Jakob Törnqvist, men han bodde inte där själv. Han var förmyndare för sjömansdottern Maria Österlund som bodde där, liksom systern Greta. Arbetskarlen Johan Wester med hustrun Anna bodde också i gården.
Åren 1848-1850 innehades gården av arbetskarlen Jakob Törnqvist, som förmyndare för sjömansdottern Maria Österlund. På hyra bodde arbetskarlen Johan Häggström med hustrun Beata. Där bodde också borgareänkan Gustafa Lind och sjömännen Josef Lind och Carl Lind.
År 1855 ägdes gården av sjömansdottern Maria Österlund men några hyresgäster finns inte antecknade. Maria ser inte ut att ha varit gift men år 1848 fick hon sonen Carl Emil och 1855 sonen Johan Wilhelm, som dog redan år 1860.
År 1860 ägdes gården fortfarande av sjömansdottern Maria Österlund. På hyra bodde matrosen Adolf Boman med hustrun Fredrika. Där bodde också arbetskarlen Johan Martens med hustrun Greta, och sjömannen Karl Martens. Maria Österlund dog ungefär år 1861 och gården övertogs då av Anna Forsström.
År 1863 ägdes gården av sjömansänkan Anna Forsström. På hyra bodde sjömannen Adolf Boman med hustrun Fredrika.
År 1865 ägdes gården av sjömansänkan Anna Forsström, som bodde med sonen Karl. På hyra bodde brandvakten Johan Storås. Följande år bodde sjömannen Daniel Westerholm på hyra. Han bodde med hustrun Maria, sönerna Karl och Johan, och minderåriga dottern Anna. Då bodde också postiljonsänkan Margreta Sundström i gården. År 1868 bodde hyresgästen matrosen E. A. Häggqvist där med hustrun Maria och lilla sonen Karl.
År 1870 ägdes gården av sjömannen Anders Häggqvist med hustrun Johanna och två unga söner.
År 1875 ägdes gården av matrosen Karl Bernas med hustrun Johanna. På hyra bodde sjömannen Anders Forsman med hustrun Vilhelmina.
År 1880 ägdes gården av matrosen Karl Bernas med hustrun Johanna. Inga hyresgäster finns antecknade.
Åren 1885 – 1890 ägdes gården av matrosänkan Johanna Bernas (f.1820). På hyra bodde sjömannen Anders Forsman (f.1849), och hustrun Mina (f.1849) och 4 barn.
År 1895 bodde matrosänkan Johanna Bernas ensam i gården. År 1897 har tydligen Johanna avlidit då hennes arvingar ägde gården. Där bodde då arbetaren Matts Andersson (f.1856) med hustrun Henrika (f.1861) och två barn. I gården bodde också arbetaren Arvid Karlsson (f.1873) med hustrun Sofia (f.1870) och två söner.
År 1898, den 16 mars sålde sjömannen Karl och Johanna Bernas arvingar gården på tomt 210 åt slaktaren Johan Gustafsson för 2 000 mark. Då denne skulle söka lagfart så visade det sig att säljaren inte kunde styrka äganderätten till gården. Gustafsson måste då annonsera 3 gånger i allmänna tidningen och det var först år 1900 som han kunde erhålla lagfart och då hade han titeln bleckslagare.
År 1900 fick bleckslagare Gustafsson äganderätten till den bebyggda tomten men det finns inga anteckningar om hyresgäster. Gustafsson bodde inte där och inte någon annan heller, så han hade bara sitt bleckslageri inrymt i gården. Själv bodde Johan Gustafsson på hyra i kapellmästare August Hammars gård nr 140 vid Skolgatan, på adressen Östra Långgatan 41. Johan Gustafsson var också köttrökare och han hade sitt rökeri i en liten byggnad bakom Rådhusberget. (Om du vill läsa mera om bleckslagaren Gustafssons släkt, så skall du klicka HÄR!)
År 1905 ägdes gården av bleckslagaren och affärsmannen Johan Gustafsson men ingen bodde i gården. År 1905, den 17 april förvärvade bleckslagaren också den norra gårdshalvan på tomt nr 211, den som har adressen Östra Långgatan 32. Denna granngård köpte han för 2 300 mark av handlanden K. L. Saari, som i sin tur hade förvärvat den år 1903. I den här gården på tomt nr 211 bodde ägaren själv, bleckslagaren Johan Gustafsson (f.1851) och hans hustru Justiina (f.1865) med två barn. Där bodde också arbetaren Anton Rantala (f.1879) med en dotter. Också arbetaren Frans Henrik Myllyviita bodde den gården. I september 1905 förstörs Gustafssons köttrökeri i en brand som han påstår skulle vara anlagd. 10 skinkor förstördes liksom en byggnad bredvid kallrökeriet. I oktober 1905 annonserar Johan Gustafsson att han flyttar sin affär till den nyinköpta gården, som han kallar ”Björks gård mittemot Arbetets Vänner”.
I november år 1906 öppnade Johan Gustafsson en affär i Frans Henriksons affärshus vid torget, där han sålde sina rökta produkter, kött och fisk.
År 1908 ägdes gården på nr 210 av bleckslagaren, korvmakaren och handelsmannen Johan Gustafsson, där han hade sin verkstad. Själv bodde han med Justiina i granngården, och dottern Johanna Lehtimäki (f.1887) bodde hos dem, liksom pigan Elina Grangård (1879). I april 1909 fick han tillstånd att bygga en rökugn i den obebodda gården på tomt nr 210 och högst troligt så byggde han den också och den byggdes i det sydvästra hörnet av gården.
År 1910, den 14 mars köpte bleckslagaren Johan Gustafsson också den södra gården på tomt nr 211. Också den har i dag adressen Östra Långgatan 32 och han köpte gården av arbetarna Oskar och Maria Kenttä för 5 000 mark. I den norra gården bodde bleckslagaren själv med hustru och tre mindre barn och med dottern Johanna Lehtimäki. Med dem bodde också pigan Laina Piippo (f.1892). Arbetaren Oskar Kenttä (f.1870), hustrun Maria (1872) och tre mindre barn bodde nu på hyra i den södra gården, som de hade sålt åt bleckslagaren för 5 000 mark.
År 1911, den 23 februari tecknade bleckslagaren Johan Gustafsson en brandförsäkring på samtliga byggnader på tomten. Läs mera om den och om byggnaderna genom att klicka HÄR!
År 1912 var läget oförändrat men nu hade hela familjen Kenttä emigrerat till Amerika.
År 1914 ägde Johan Gustafsson fortfarande båda tomterna 210 och 211 med totalt tre gårdar. Nu bodde också glasmästaren Gabriel Lindholm (1846-1925) i den norra gården med hustrun Karolina (f.1838). Gabriel var född i Karlå i Närpes och han flyttade snart till Lebellska gården med hustrun Karolina. Bleckslagaren och korvmakaren Johan Gustafsson avled i juni 1916.
År 1918 hade bleckslagaren och affärsmannen Johan Gustafsson avlidit och de tre gårdarna på tomterna 210 och 211 hade övertagits av änkan Justiina Gustafsson och det ser ut som att all affärsverksamhet har upphört. Familjen Kenttä var fortfarande skrivna här trots att de befann sig i Amerika. Arbetaren Agda Lassfolk (f.1884) bodde här med en minderårig dotter.
År 1920 ägdes alla gårdar av änkan Justina Gustafsson, men hon bodde själv i granngården på nr 211 med tre mindre barn. På hyra bodde Hulda Maria Lassfolk (f.1884) med två barn. Där bodde också arbetaren Lisa Vilhelmsson (f.1880) med en yngre son. Familjen Kenttä är kvar i Amerika.
År 1922, den 26 juni hade Justiina, som nu har förfinskat släktnamnet till Nortamo sålt gården på nr 210 åt bonden Emil Båsk från Dagsmark för 15 000 mark. Vill du läsa mera om Emil Båsk och hans familj i Dagsmark, så klicka HÄR!
År 1923, den 3 september sålde bonden Emil Båsk gården vidare åt fiskareänkan Vilhelmina Friske (f.1851) för 17 000 mark och hon bodde också där. I samma veva köpte Emil Båsk kapten Hagens gård på Varvsgatan 5 i söderstan av kauhajokibon Latvakokko. Justiina själv hade behållit de båda gårdarna på nr 211.
År 1927 i november sålde fiskareänkan Vilhelmina Friske gården på nr 210 åt härkmerifiskaren August Sjökvist (f.1853) med hustrun Edla (f.1867). August Sjökvist gjorde i början av 1930-talet en större renovering, då han byggde om bleckslageriet till bostad. Justiina Nortamo (f.1865) bodde i den södra gården på nr 211 och den norra hade förvärvats av murmästaren Karl Vilhelm Järvinen (f.1862).
År 1937 i mars köpte Amanda Nelson från Dagsmark gården på nr 210 på auktion för 19 500 mark av makarna Sjökvist, som levde i boskillnad. Amanda, som var född Gröndahl hade i Amerika gift sig med sjökaptenen Nils Nelson, som var född i Skåne i Sverige. År 1930 byggde Nelson en speciell gård i Dagsmark, där han bodde med Amanda. Vill du läsa mera om Nils Nelson, så skall du klicka HÄR!
År 1939 är sjökapten Nils Nelson från Dagsmark skriven som gårdsägare men några hyresgäster ser inte ut att finnas. Här bör påpekas att det i Dagsmark också fanns en handlande Nils Nelson men dessa två var inte släkt med varandra.
I början var 1940-talet var det Amanda och sjökaptenen Nils Nelson som var ägare. I augusti 1944 avled Amanda och gården övertogs då av änklingen Nils Nelson. På hyra bodde poleraren, senare agenten Osvald Rusk med sin familj. ”Ossi” var född i staden år 1911 och han var sedan 1941 gift med Alma (f. Träsk i Oravais år 1918). Osvald var född och uppväxt i lillstugan i ”Lundis gårdin” på Östra Långgatan 33.
År 1952, den 8 juli sålde Nils Nelson och hans nya hustru Elvira gården på tomt 210 för 250 000 mark åt agenten Osvald Rusk. Denne bodde sedan där med hustru och de tre barnen så länge han levde. Osvald, som kallades Ossi gjorde på 1950-talet en större renovering av gården. Gården som är i gott skick har sedan övertagits av dottern, som använder den som stadigvarande bostad.
Foton och annat intressant.
