Sammanställt av Lasse Backlund. Uppgifterna är tagna ur lagfartsregister, mantalslängder, kyrkböcker och gamla tidningar. Rafael Olins släktutredningar har varit till stor hjälp.
Länkar:
-Om du vill läsa mera om själva byggnaderna och hur de försäkrades, så skall du klicka HÄR!
Gårdens historia:
År 1765 ägdes tomten nr 27 av Jonas Hallman (1737-1817) som var gift med Helena (1742-1816), som var dotter till Jacob Engman. Denne Jacob bodde fortfarande kvar i gården.
År 1770 ägdes tomten som då hade nummer 27 av Jonas Hallman med hustrun Helena.
Åren 1775 till 1780 ägdes tomten som då hade nummer 18 av handelsmannen Jonas Hallman.
År 1809 ägdes tomten och gården som då hade nr 17 i det fjärde kvarteret av handelsmannen Jonas Hallman, som bodde med sonen Adolf Fredrik. Med dem bodde också postmästaren Erik Hägglund (1778-1827), som var gift med Jonas Hallmans dotter Lovisa Ulrika (1779-1843). Erik Hägglund var född i Kvevlax, som son till adjunkten Erik Hägglund.
År 1811, den 11 januari såldes Jonas Hallmans gård på offentlig exekutiv auktion och den inropades då av handlanden Karl Magnus Collander. Rådhusrätten behandlade denna affär och den 22 april 1811 beslöt rätten att upphäva auktionen och genom lagen om bördsrätt bestämdes det att gården skall tillhöra Hallmans måg, postmästaren Erik Hägglund.
År 1815 ägdes tomten och gården nr 17 av postmästaren Erik Hägglund med hustrun Lovisa Ulrika, som kallades Ulla. Med dem bodde förre handlandesonen Fredrik Hallman.
År 1820 byggdes första delen av den gård som fortfarande står kvar på tomten nr 17 av postmästare Hägglund, som bodde med hustrun Ulla. Hägglunds fick åtminstone 8 barn:
a). Maria (f. 1805, gift med Carl Fredrik Engman).
b). Sofia (f.1808, flyttade bort 1827).
c). Johan Gabriel (f.1811, flyttade till Korsholm1827).
d). Josefina Elisabeth (f.1813, gift med handlanden Anders Johan Lund från Kalvola).
e). Fredrik Wilhelm (f. 1817). Bosatt i Vasa.
f). Amalia Lovisa (f.1819, död ogift 1832).
g). Ebba (f.1822, gift med Anders Johan Lundgren).
h). Constantin (f. 1825). Skeppare på flera stora fartyg. Ogift och barnlös.
År 1827, den 11 mars avled postmästare Hägglund och gården övertogs då av änkan Lovisa ”Ulla” Ulrika (1779-1843).
År 1830 ägdes gården och tomten nr 230 av postförvaltareänkan Lovisa Ulrika Hägglund, som bodde med dottern Maria och drängen Ludvig. Lovisa Ulrika (1779-1843) var född i staden och hon var dotter till handelsmannen Jonas Hallman (1737-1817). Hon hade tidigare varit gift med postförvaltaren Eric Hägglund (1778-1827), som var prästson från Kvevlax. I gården bodde också förra handelsbetjänten Adolph Hallman och sjötullvaktmästaren Carl Engman. Där bodde också handelsmansdottern Klara Hallman, som var ”utfattig”.
År 1833 bodde på hyra dessutom sjömannen Ludvig Hallman och skomakaren Carl Gustaf Brännlund med lärlingen Johan och hushållerskan Rebecka Söderberg.
År 1835 ägdes tomten och gården av postmästareänkan Lovisa som kallades Lisa Hägglund, som bodde med sonen Fredrik (f.1817) och dottern Maria (f.1805). På hyra bodde handlandedottern Clara Hallman och sjömannen Ludvig Hallman.
År 1840 ägdes tomten 230 av postmästareänkan Lovisa Ulrika Hägglund, som bodde med sin dotter Ebba (född 1822 och som flyttade från staden år 1853 med sin familj). På hyra bodde sjötullsvaktmästareänkan Maria Engman, handelsmansdottern Clara Hallman och förra handlanden Anders Johan Lund. Det ser ut som om avlidne postmästaren Hägglunds arvingar också skulle ha ägt tomten nr 220, ungefär på Östra Långgatan 15.
År 1843, den 17 november avled Lovisa Ulrika Hägglund och gården och tomten nr 230 övertogs av barnen. Till boet hörde hela den bebyggda tomten 230 och hälften av den obebyggda tomten nr 220, ängar i Badstugugärdet och på stadens marker i Solvängen. I gården bodde lärarinnan i Lancasterskolan Maria Engman, handelsmansdottern Clara Hallman och arbetarkarlsdottern Catharina Häggström. Där bodde också postmästare Hägglunds dotter Josefina Elisabeth (1813-1883) med sin man, förra handlanden Anders Johan Lund (1808-1851). Paret Lund flyttade snart till handlande Wennerstrands gård på Östra Långgatan 53, alltså den gård, där den stora branden 1859 började. Men före det, runt 1853 hade änkan Elisabeth Lund köpt gården på Strandgatan 53 av Johan Felén, den gård som med nöd och näppe klarade sig i branden 1859.
År 1844 avstod flera av syskonen sin ärvda andel i gården, eftersom den var högt intecknad för en skuld till Handelskassan i Kristinestad. Gården och skulderna övertogs av systrarna Maria Engman och Sofia Hägglund.
År 1850 ägdes gården och tomten nr 230 i det fjärde kvarteret av sjötullsvaktmästareänkan Maria Charlotta Engman (1805-1870) och hennes syster Sofia Hägglund (1808-1870). Maria var dotter till postmästaren Erik Hägglund och Lovisa Ulrika och hon hade varit gift med sjötullsvaktmästaren Carl Fredrik Engman (född i Lappfjärd 1805, död i staden 1834). Maria Engman bodde med sin dotter Wendla Charlotta (f.1835) och med pigan Catharina. Maria Engman hade ju tidigare bott i gården med sin mor men hade nu övertagit den tillsammans med systern Sofia. Med dem bodde också en fosterson Ernst Joh. Hägglund (född 1841 i Vasa därifrån han kom till staden 1855). På hyra bodde hennes bror sjömannen Constantin Hägglund (f.1825, d. 1861) och hennes kusin, före detta handelsbetjänten Adolf Hallman (1786-1859). Också skräddaregesällen Bernt Stenman bodde där med hustrun Cajsa.
År 1855 ägdes gården och tomten nr 230 i det fjärde kvarteret av sjötullsvaktmästareänkan Maria Engman och hennes syster, postmästaredottern Sofia Wilhelmina Hägglund. I gården bodde också Marias dotter Wendla och pigan Kajsa. På hyra bodde Constantin Hägglund som nu är skeppare och där bor också sjömannen Karl Holmberg med hustrun Ulla.
År 1860 ägdes gården och tomten 230 av Maria Engman som nu benämns lärarinna och hon bor med dottern Wendla och pigan Katharina. På hyra bor stabskaptenen Severin Tengström (1828-1895) och hans piga hette Karolina. Marias bror Constantin har nu blivit skeppare på ”Telegraf”, som gjorde långa resor till Amerika och Australien. Trots att han var mycket borta, så var han skriven i gården.
År 1862, den 26 mars sålde Sofia Hägglund sin ägande halva tomt och gård åt sin syster Maria Engman för 75 rubel silver. Detta betydde att Maria nu ägde hela gården och tomten ensam och med henne bodde dottern Wendla.
År 1865 ägdes gården fortfarande av lärarinnan Maria Engman, systern Sofia Hägglund bodde med henne liksom Marias dotter Wendla. Deras piga hette nu Maria Böling. På hyra bodde skeppareänkan Johanna Samulin med en dotter Sofie och där bodde också stadstjänaren Karl Sundholm med hustrun Alexandra.
År 1870 avled Maria Engman och dottern Wendla Engman tog som enda arvinge över gården. Wendla var född år 1831 och dog ogift och barnlös i staden år 1904. Hon benämns demoiselle och med henne bodde mostern Sofia Hägglund (född i staden 1808, flyttade härifrån 1827 men återvände tydligen på äldre dar). På hyra bodde skeppareänkan Josefina Samulin och sjötullsvaktmästaren Karl Sundholm med hustrun Adolfina.
År 1872 tecknade Wendla Engman en brandförsäkring på byggnaderna på hennes tomt och vill du läsa mera om den och om de byggnader, som skulle försäkras, så skall du klicka HÄR!
År 1880 ägdes gården av fröken Wendla Engman (1831-1904), där också hennes moster Sofia Hägglund bodde. Wendlas moster, handlandeänkan Josefina Elisabeth Lund hade 1875 flyttat tillbaka till barndomshemmet, efter att ha bott i Felénska gården sedan 1852 och hon bodde med sin dotter Josefine (f.1847) och sjömansänkan Henrika Heickell (1822) bodde där tillsammans med systern Katharina Högström (1828).
År 1885 ägdes gården och tomten av Wendla Engman, som nu är folkskollärarinna vid den lägre folkskolan. På hyra bor hennes kusin Josefine Lund och systrarna Heickell och Högström.
Ännu år 1900 ägdes gården av skollärarinnan Wendla Engman (f.1831). På hyra bodde folkskollärarinnan Josefine Lund (1847-1929), som var Wendlas kusin. Josefine var dotter till Josefina Elisabeth Lund, som i sin tur var dotter till postmästaren Erik Hägglund. År 1843 hade Josefina Elisabeth gift sig med handlanden Anders Johan Lund (1808-1851) och de fick år 1847 dottern Josefine Lund. På hyra bodde också sjömansdottern Katarina Högström (f.1828).
År 1904, den 27 maj avled den pensionerade folkskollärarinnan Wendla Engman och gården övertogs då av sterbhuset. Trots att Wendla inte hade några egna barn, så hade hon flera nära släktingar som arvingar.
År 1905, den 13 februari förrättades arvsskiftet efter Wendla Engman och där kom de överens om att gården på tomt 230 skall övertas av Wendlas kusin, folkskollärarinnan Josefine Lund (1847-1929), mot att hon också övertar den skuld som finns på gården. Josefine övertog också markerna i Badstugugärden och i Solvängen. Det är efter Josefine som gården i långa tider kallas ”Lundis gårdin”. Hos henne bodde också pigan Vilhelmina Klockars (f.1885 i Lappfjärd), som hade arbetat åt Josefine sedan år 1903.
År 1910 ägdes gården av folkskollärarinnan Josefine Lund och med henne bodde pigan Vilhelmina Klockars. På hyra bodde sjömansdottern Katarina Högström och i lillstugan uppe på backen bodde bagaregesällen Karl Oskar Rusk (f.1879) med hustrun Ida (f.1880) och 3 barn.
År 1913, på midsommardagen fick Vilhelmina Klockars ett hederstecken i silver av Kejserliga Finska Hushållningssällskapet för att hon under 10 års tid varit i trogen tjänst hos Josefina Lund.
År 1914 är läget oförändrat med samma ägare och samma Vilhelmina Klockars som piga. Paret Rusk i lillstugan hade nu 4 barn och på tomten bodde också sömmerskan Rakel Björklund (f.1896) på hyra, liksom telefonbiträdet Elin Björklund (f.1893).
År 1916, den 1 april sålde Josefine Lund tomten nr 230 med gården åt sin trotjänarinna Vilhelmina Klockars (född i Lappfjärd 1885) för 5 000 mark. Köpet finansierades genom att nya gårdsägarinnan Vilhelmina övertog en skuldsedel på 5 000 mark av Carlströms Donationsfond. Efter detta så kallades den här gården också ”Klåckas gårdin”. Den tidigare ägaren Josefine Lund hade förbehållit sig fri boenderätt och hon bodde där till död dag år 1929. Paret Rusk, som bodde i lillstugan hade nu 5 barn.
År 1926 var det gårdsägarinnan Mina Klockars som ägde gården och med henne bodde också Sofia Klockars (f.1852) och hennes son Emil (f.1882). På hyra i lillstugan i den västra rån bodde bagargesällen Karl Oskar Rusk (f.1879) med hustrun Ida (f.1880) och barnen Hugo (f.1904), Edith (f.1906), Bruno (f.1908), Osvald (f.1911) och Bertel (f.1913). I gården bodde också tidigare ägaren Josefine Lund.
År 1929, i augusti avled Josefine Lund och hon begravdes på gamla begravningsplatsen på Östra sidan.
Ännu under kriget var det Vilhelmina Klockars, som också kallades ”moster Mina” som var ägare till gården och mantalslängderna nämner ingenting om eventuella hyresgäster. Hos sig hade hon regelbundet flera skolelever som inneboende.
År 1955, den 10 oktober sålde Vilhelmina Klockars gården åt systersonen Tor-Erik Bergvik (1927-1989) som i juni 1955 hade gift sig med Nanny (f. Lillqvist i Munsala 1931) för 300 000 mark. Förutom köpeskillingen skulle köparna varje månad betala 5 000 mark åt säljaren Mina Klockars, som en sorts sytning. Säljaren och hennes bror Johan Emil Klockars fick också livstids rätt att bo i 2 rum och kök i gårdens södra ända. ”Moster Mina” bodde sedan där till sin död år 1961. Gården är fortfarande i släkten Bergviks ägo.
Tor-Erik hade i början av 40-talet flyttat från Lappfjärd via Härkmeri med sin bror Olof och föräldrarna Sigfrid och Elsa och de bodde då på hyra i apotekare Sandlunds gård på Strandgatan 30. År 1951, den 10 maj kunde Sigfrid och Elsa köpa en egen gård på Östra Långgatan 25, där de sedan bodde så länge de levde. Säljare då var folkskollärarinnan Ida Åkerbergs arvingar.
Foton och annat.
