Sammanställt av Lasse Backlund. Uppgifterna är tagna ur gamla mantalslängder, lagfartsregister, kyrkböcker, brandförsäkringsbrev och gamla tidningar.
Länkar:
Om du vill läsa mera om själva byggnaderna, så finns det mycket att läsa i försäkringsbreven. Kolla själv HÄR!
Gårdens historia.
Borgare Nordströms gård
Från och med 1815 ägdes den här tomten, som den tiden hade nummer 11 i det första kvarteret av fiskaren, sedermera borgaren Carl Henrik Nordström (1786-1848). Han hade år 1811 gift sig med Rebecka Österlund (1784-1858) från Kristinestad. Han fick fastebrev på den här tomten 25 augusti 1817.
År 1815 byggde borgaren Carl Nordström en gård, på samma plats där den nuvarande gården står. Den var lika lång som den nuvarande men inte lika bred och det var den här gården som förstördes i en brand år 1862.
År 1830 ägdes gården och tomt nr 14 av borgaren Carl Nordström med hustrun Rebecka. I gården bodde också deras son, sjömannen Johan Nordström (1812-1856) och styrmannen Carl Fredrik Hackman (1807-1851) med hustrun Beata.
År 1840 ägdes gården och tomten nr 14 av borgaren Carl Nordström med hustrun Rebecka och dottern Sofia (1821-1886). I gården bodde också sonen, styrmannen Carl Petter Nordström (f.1817 och som rymde under en utrikes resa och försvann), sonen, styrmannen Wilhelm Nordström (f.1824) och en skeppare med otydligt namn.
År 1845 ägdes gården och tomten nr 14 av borgaren Carl Nordström med hustrun Rebecka och dottern Sofia. I gården bodde också styrmannen Carl Nordström, styrmannen Wilhelm Nordström, stadsnotarien Lundgren med hustrun Ebba med en piga Rebecka.
År 1848, den 25 april avled borgaren Carl Nordström och gården övertogs då av änkan Rebecka Nordström, som bodde med dottern Sofia.
År 1850 ägdes tomten och gården av borgareänkan Rebecka Nordström, och med henne bodde dottern Sofia. Där bodde också hennes son, skepparen Johan Henric Nordström (1812-1856) och sonen, styrman Wilhelm Nordström. Skepparen Carl Henric Berg (1812-1854) bodde på hyra med hustrun Sofia (f. Argilander 1823-1882) och deras piga Lena.
År 1855 ägdes tomten och gården av borgareänkan Rebecka Nordström med sin dotter Sofia. På hyra bodde fiskarhustrun Maria Sundman och sjömanshustrun Maria Öman.
År 1858 avled borgareänkan Rebecka Nordström och gården övertogs då av arvingarna.
År 1860 ägdes tomten av borgareänkan Rebecka Nordströms arvingar. På hyra bodde styrmansänkan Wilhelmina Lillqvist med sin dotter Hilma. Kopparslagaren Adam Stenroos bodde också här med hustrun Maria med en dotter som också hette Maria. En borgaredotter Sofia Nordström bodde också här.
Snickare Matts Theirs eller sjökapten Hjulmans gård.
År 1860, den 15 februari sålde Carl och Rebecka Nordströms arvingar gården på tomt nr 14 åt snickarmästaren Matts Their för 700 rubel silver och han fick lagfart på den 28 september 1863. Matts Their finansierade köpet med att låna hela köpeskillingen av apotekare Jurvelius.
År 1861 lät snickarmästaren Matts Their brandförsäkra gården för 930 rubel och något lösöre gick inte att försäkra den här tiden. Om du vill läsa mera om denna försäkring och om hur byggnaden var uppförd, så skall du klicka HÄR!
År 1862, den 27 april förstördes huvudbyggnaden och den snickeriverkstad som fanns där i en brand. I gården bodde då snickarmästaren Matts Their med hustrun Sofia, pigan Lovisa Back, snickargesällerna Otto Nyman, Johan Wallin och Anders Andersson. Där bodde också snickarlärlingarna Erik Sandberg och Wilhelm Löf. Branden fick sin början i den snickarverkstad, som fanns i gården lite efter klockan tolv på natten. På kvällen hade gesällerna sopat ihop spånorna i verkstaden och lagt dem i en hög bredvid kakelugnen. Av någon orsak fattade denna spånhop eld och så gott som hela gården förstördes. Gesällerna och lärlingarna bodde i en kammare bredvid verkstaden och ett par av dem räddade sig genom att hoppa ut genom fönstret. I den utredning som magistraten gjorde efter branden, finns ingenting nämnt om att någon annan byggnad skulle ha brandskadats.
År 1863 byggde snickaren Matts Their den gård vid Strandgatan, som fortfarande står kvar. Han bodde då för tillfället i granngården på nr 13, som just då ägdes av Maria Kjellberg, som var änka efter kofferdiskepparen Josef Kjellberg. Högst troligt arbetade Matts Teir som snickare på skeppsbyggen på varvet i närheten.
År 1865 ägdes den bebyggda tomten av snickarmästaren Matts Their med hustrun Sofia. Med dem bodde också lärlingarna Gustaf och Wilhelm och pigan Johanna. På hyra bodde sjötullvaktmästaren Edvard Bäckman med hustrun Katharina. En annan sjötullvaktmästare som hette K. Hägglund bodde också där med hustrun Sofia.
År 1870 ägdes tomten av snickaren Matts Their med hustrun Sofia med 4 mindre barn. I gården bodde också lärlingen Edvard Neuman och pigan Sofia Till.
År 1873 gick snickaremästaren Matts Their i konkurs och den 28 februari såldes gården på offentlig auktion. Högsta godkända budet på 3 030 mark silver gavs av sjökapten Alexander Sundqvist (1840-1904) och hustrun Anna Sofia.
År 1874, den 14 september fick Matts Theirs omyndiga barn Karl, Otto, Ernst, Fanny och Ellen lagfart på tomten 14.
År 1875 ägdes tomten och gården av snickaren Matts och hustrun Sofia Theirs 5 omyndiga barn. I gården bodde på hyra sjökapten Karl Reinhold Cavonius med sin hustru Sofia. På hyra bodde också sjökaptenen Johan Edvard Hjulman med hustrun Johanna.
År 1876, den 8 juli sålde Matts och Sofia Their, som var förmyndare för sina 5 barn gården på tomt 14 åt sjökaptenen Johan Edvard Hjulman (1839-1896) för 4 500 mark finskt mynt. Han var son till Johan och Ulrika Hjulman i Bötom och år 1871 hade han gift sig med Johanna ”Hanna” Asplund (1843-1919) från Närpes.
År 1880 ägdes gården och tomten nr 14 av sjökapten Johan Edvard och Johanna Hjulman. Johan Edvard var både styrman och kapten på ett par segelfartyg och efter att han gick i land arbetade han som disponent på Storfors Såg i Dagsmark. Han dog i maj 1896 i Kristinestad och hustrun Johanna dog i Björneborg år 1919. I gården bodde också sjökaptensänkan Agatha Ekström (1839) och fröken Elisabeth Holmström (1822).
År 1885 ägdes gården och tomten nr 14 av sjökapten Johan Edvard Hjulman med hustrun Johanna och 3 barn. På hyra bodde sjökaptenen Leonard Ceder (1843-1915). Denne var född i Elimä och var kapten på flera fartyg och år 1875 blev han befälhavare på barkskeppet Telegraf från Kristinestad. Han gick i land år 1886 och flyttade då till Vasa, där han sysslade med affärer. Leonard var gift med Kate Cook-Martin från Skottland (1846-1935). Där bodde också doktorinnan Mathilda Linsén (f.1842) med barnen Johan (f. 1864) och 3 till.
År 1890 ägdes gården och tomten nr 14 av sjökapten Johan Edvard Hjulman med hustrun Johanna och en dotter och med dem bodde två pigor. På hyra bodde magister Kristoffer Kronström (1838) och uppsyningsmannen J. Kronberg (1834) med hustrun Maria (1828) och sonen Johan som hade emigrerat till Amerika.
År 1896 avled sjökaptenen Johan Edvard Hjulman, och gården övertogs då av hustrun Johanna, som kallades Hanna. På hyra bodde uppsyningsmannen Johan Kronberg (1834).
År 1900 ägdes gården av skeppareänkan Johanna Hjulman, som bodde med dottern Ester (f.1877). Ester gifte sig år 1904 med handlanden Edvard Stenroth i Björneborg och hon flyttade dit. På hyra bodde orgelnisten Selim Eskelin (f.1867) och uppsyningsmannaänkan Josefina Holmberg (f.1830) med dottern Augusta (f.1858) och sonen Arthur (f.1866). Också orgelnisten Arne Wegelius (f.1875) bodde i den här gården.
År 1905 ägdes gården av skeppareänkan Johanna Hjulman. På hyra bodde kontoristen Gustaf Ekman (f.1870) med hustrun Anna (f.1872) och två mindre barn. Med dem bodde också pigan Elvira Vainionpää (f.1884). i gården bodde också sjökaptenen Gustaf Stenberg (f.1875) ned hustrun Josefina (f.1876) och en mindre dotter. Gustafs mor Amalia Stenberg (f.1838) bodde också i gården.
År 1910 ägdes gården av skeppareänkan Johanna Hjulman. På hyra bodde kontoristen Gustaf Ekman (f.1870) med hustrun Anna (f.1872) och två mindre barn.
År 1916 ägdes gården av skeppareänkan Johanna Hjulman men hon var själv bosatt i Björneborg hos dottern Ester Stenroth. På hyra bodde stadsfiskalen Ernst Forsberg (f.1863) med hustrun Elin (f.1862) med dottern Helfrid (f.1892) och Kasimir (f.1897). Också handlandeänkan Matilda Hartman (f.1863) bodde i gården med sonen Fredrik (f.1892).
År 1918, den 4 september sålde änkan Johanna Hjulman gården åt arkitekten Matti Olin (1888-1948 i Helsingfors) och hans hustru Elsa för 54 000 mark men desa bodde inte där själva. Efter ett par veckor så sålde de gården vidare åt tandläkare Frans Norrback.
År 1920 ägdes gården och tomten nr 14 av tandläkare Norrback från Jakobstad men han bodde inte där själv. På hyra bodde stadsfiskalen Ernst Forsberg (1863) med hustrun Elin (1862) med dottern Helfrid (1892) och Kasimir (1897) som var i krigstjänst. Också handlandeänkan Matilda Hartman (1863) bodde i gården med sonen Holger (1901). Någon tid bodde där också fröken lärarinnan Vera Holmudd (1872).
År 1922, den 25 februari sålde tandläkaren Frans och Lotti Norrback gården åt magister Mauritz och hustrun Berta Öhrnberg för 60 000 mark. I köpet ingick inte de linoleummattor och elektriska ledningar, som hyresgästerna hade satt in.
År 1924, den 26 april sålde Berta och Mauritz Öhrnberg gården med alla linoleummattor och elektriska ledningar åt bagareänkan Matilda Alho (f.1879) för 120 000 mark. Matilda, som kallades Tilda hade varit gift med bagaren Matti Emil Alho, som dog 27.9.1920. De hade barnen, dottern Taimi (1908-1932), ogift och barnlös och sonen Vesa, som var född 1910 och hade rest till Amerika.
Åren 1924 till 1953 ägdes gården av änkan Matilda Alho. Familjen Helenefors från Tjöck bodde här en tid före kriget. Från år 1945 fanns det en finsk barnträdgård i gården och den fanns där ända in på 50-talet.
År 1953, den 11 maj sålde bagareänkan Matilda Alho gården åt Toivo och Gerda Kaivo-oja för 900 000 mark. Matilda tog åt sig fri bostadsrätt till sin död. (Om du vill läsa mera om Gerdas släkt och hur hon gifte sig med Toivo, så skall du klicka HÄR!)
År 1961, den 2 maj sålde Toivo och Gerda Kaivo-oja gården i 3 delar åt Gerdas barn från ett tidigare gifte. Sonen Olavi Kuusikorpi köpte hälften för 450 000 mark, dottern Lansi Kuusikorpi köpte en fjärdedel för 225 000 mk och den andra dottern Sally Birgitta Kuusikorpi köpte en fjärdedel, också för 225 000 mark.
År 1961, den 27 december sålde Sally och hennes man Göte Sjölund i Mariehamn sin fjärdedel av gården åt Sallys syster Lansi Kaivo-oja för 300 000 gamla mark, som då ägde halva gården. Lansi var född år 1938 i Sideby och år 1957 hade hon gift sig med Raimo Kaivo-oja, som var född 1934 i Bötom.
År 1975, den 18 juli sålde Raimo och Lensi Kaivo-oja sin ägande halva gård åt gårdskarlen Olavi och Sisko Helena Kuusikorpi för 20 000 nymark, som efter den affären ägde hela gården. Olavi var född 1936 i Sideby och år 1954 hade han gift sig med Sisko Helena Kankaanpää, som var född år 1935 i Kurikka.
Gården har sedan ägts av bland annat av postchefen Jorma Helanen och chefen på Pohjolan Voima Veijo Kujanpää. Denne sålde gården åt den nuvarande ägaren år 2007.
Annonser.
