Artikel skriven av Walter Sjöblom och publicerad i Syd-Österbotten i mars 1911. Renskriven av Lasse Backlund i december 2020.
Rätt intressant är det att ta kännedom om de anspråkslösa förhållanden, i vilka till och med »spetsarna» av Kristinestads invånare levde och kände sig tillfreds under de första årtiondena av stadens tillvaro. Vår tid med sina stora fordringar på yppighet och komfort kan knappast ens förstå hur man i dåtidens hem kunde komma till rätta.
Med hjälp av några bouppteckningsprotokoll, som ännu finns bevarade i stadens arkiv, ger vi oss i tillfälle att rekonstruera ett par av dessa hem. Vi besöker då först stadens »huvud» och borgmästare åren 1664—1690, Johan Hansson och tar hans gård och egendom i betraktande.
Han bor vid torget, sannolikt på den nuvarande Töttermanska tomten (vid nuvarande apotek). Genom den bastanta porten träder vi in på gården. Byggnadskomplexet består av en mängd bonings- och uthus, de flesta rödmålade, alla torvtäckta. Ingen symetri har vid deras uppförande iakttagits. Huller om buller har de placerats på gårdstomten. Fönstren i boningsrummen är små och består vart och ett av fyra i grönt skiftande glasrutor, genom vilka dagen med svårighet silar in.
Utan någon ordning uppräknas i handlingarna dessa byggnader:
1 badstuga,
1 d:o med farstuga,
1 Iiten bod,
1 lider,
1 stall,
1 fähus,
1 bod,
1 d:o,
1 byggning med kammare,
1 framstuga med en kammare i farstugan,
1 storstuga med kammare i farstugan (gammal),
1 kök med en kammare,
1 källare med bod ovanpå,
1 brunn,
1 pravet,
1 väderkvarn och en ria.
1 sjöbod, på den tiden sköljde Norrfjärdens vågor upp mot nuvarande Strandgatan.
Gästfriheten var redan då en dygd i Kristinestad. Alltså bjuder borgmästaren oss in till sig samt undfägnar oss med gott och starkt hembryggt öl. Under tiden tillfredsställer vi vår nyfikenhet.
I det Hanssonska huset finns för närvarande av guld endast en ked. Däremot äger borgmästaren en och annan silverpjäs:
en kanna som väger 48 lod,
en »silverkrona» om 20 lod,
en bägare om 6 lod
7 st. skedar om sammanlagt 20 lod
samt utan angiven vikt 6 kannor och 5 bägare.
Föremål utav annan metall är av tenn:
21 bräckeliga fat,
11 st. fat och tallrikar, stött och obrukeligit ,
samt 4 st. gamla ljusstakar
Ännu därtill 5 nya ljusstakar och en stor tennflaska av koppar; en gammal brännvinspanna med »pannhatt och pipor» ävensom »en söndrig skinkkittel:
Av mässing: en skruv.
Av malm:
en skiva och en ljuskrona.
Av järn: 9 skeppund järn,
två stycken musköter,
en stålbåga,
en yxa,
en gjuten järnskiva,
diverse skutjärn, ett ankare, två lastportstängslar.
Följande »träpersedlar» finns i huset:
en långkista,
en d:o hög svart med 4 knappar under,
5 stycken ölträ,
ett ekskåp i morsstuga,
en handklädsrulla,
en fållbänk med gångjärn,
3 skutdörrar med järn,
en brödkorg,
14 stolar,
4 danzigerstolar,
68 timmerstockar,
3,500 läkter,
9 tolfter plankor
en brännvinsfjäling,
3 dussin tallrikar.
Vidare uppräknar vi av Hanssons egendom »5 st. konterfej». Ytterligare: 600 st. tegel, 3 tunnor tjära, något hampa, 11 st. fårhudar, 35 lispund kött, 3/4 tunnor ärter, 5 lispund salt lax, 1 lispund och 5 marker smör samt ½ tunna salt.
Därtill ännu: ett björnskinn, ett björnnät, »skutetyg »12 sängar, 4 träbord, lås och nycklar och en stenskiva med träfot, en brudkrona och en bärkrona.
Nu är det husmoderns tur att redogöra för det som i kläder och vävnader finns i gården:
Av sidentyg en blomerad brukad under kjortel,
1 st. svart d:o,
1 st. skörtjacka av sammet,
sparlakan: 1 st. rött, 2 st. grönt, 1 st. vitt och svart cattun».
Diverse väggbonader och bordkläder av tyskt och flamskt tyg förevisas oss. Naturligtvis ägde mor Hansson även en mängd linnekläder, vilka dock tyvärr inte specificeras, samt »27 bolster och dynor».
Borgmästaren berättar för oss att han på lediga stunder driver jordbruk. I Tjöck har han ett hemman, som föder 10 kor, 4 hästar samt några kalvar och får. Under detta hemman står följande hus: en gammal stuga med farstuga och kammare, ett gammalt vedlider, ett loft, ett fähus, ett foderhus, en ria och loa, en lada, en d:o, en bod, en liten d:o, en ny byggnad på gården av tvenne stycken stugor med farstuga emellan.
Vid Skrattnäset har Hansson dessutom en äng och vid Lillträsket en.
Av döttrarna har nyligen två blivit bortgifta. En del utstyre har de fört med sig bort från hemmet. Däribland uppräknas: en fyrkantig kopparpanna, 2 tennfat, 2 grytor om 6 – 7 kannor, ett stop, en kopparkittel, 2 täljyxor, 2 ryor, 2 dussin och 10 tennfat, kläder till 8 sängar, 2 pärlekronor, 3 guldkeder, en av 4 slag 2 av 2 slag om halsen, schatuller, konterfejer, en hattlåda, diverse skåp och en kassakista. Ytterligare matvaror och något penningar. Allt detta har således stadens borgmästare ägt. Detta var enligt den tidens förhållanden mycket och liktydigt med stor rikedom. I våra dagar är ett jämförelsevis fattigt hem mycket rikare.
När borgmästare Hansson mot slutet av1600 talet bjuder rådmännen och de förnämsta av borgerskapet på gille hem till sig framdukas trätallrikar och trästånkor på bordet. Det finns inga gafflar och knivar. Sådana, d. v. s. knivar och gafflar brukas alls inte i dåtidens K:stad. Om gästerna inte vill begagna sig av fingrarna, skulle de föra bestick med sig. Bröd och smör, kött och fisk finns i ymnighet på bordet. Hembryggt öl och hemma bränt brännvin flyter i strömmar. Detta är hela välfägnaden. Möjligen äras någon av de mest ansedda bland gästerna särskilt genom att åt honom i fylls en silverbägare med ”kirsedrank”. Men sådan utmärkelse kommer nog inte mången till del.