Sammanställt av Lasse Backlund i december 2020. Uppgifterna är tagna ur gamla lagfartsregister, mantalslängder, kyrkböcker och tidningar.
Gårdens historia
Huvudbyggnaden längs Västra Långgatan skall enligt gamla försäkringsbrev vara byggd år 1824.
Enligt de gamla mantalslängderna ägdes tomten nr 153 av följande personer:
År 1830 ägdes gården och tomten nr 153 av handelsmansänkan Brita Sundman (1778-1863). Hon hade varit gift med Johan Erik Sundman (1776-1820) och med honom hade hon dottern Elisabeth (1808-1858), som kallades Lisa och dottern Rebecka (1811-1907). Där bodde också handelsbetjänten, Britas son Erik Sundman (1806-1889) och Britas döttrar Lisa och Rebecka. Drängen Samuel bodde också i gården, liksom pigan Sophia.
År 1838, den 10 oktober gjorde handelsmansänkan Brita Sundman en bytesaffär med skeppareänkan Anna Lind (1797-1843), som då ägde gården på Västra Långgatan 16. Båda gårdarna värderades till 1 000 rubel silver och de bytte gårdar med varandra helt utan pengar. Anna hade varit gift med skepparen Johan Lind (1800-1831) och de hade dottern Maria Wilhelmina (1821-1890). Johan avled i bröstsjuka 1831 ombord på sitt eget fartyg, briggen Emma någonstans i Nordsjön. I gården bodde också stadsfiskalen Jonas Sohlberg med hustrun Catharina. Också arbetskarlen Matts Bergman bodde i gården med hustrun Alma.
År 1842 övertogs gården av skeppareänkan Anna Linds dotter Maria Wilhelmina. Hon hade i december 1841 gift sig med handlanden Gustaf Wilhelm Lindqvist, som var född i Raumo men som i flera års tid hade bott i Kristinestad. I gården bodde också Gustaf Wilhelms mor Eva, född Lockberg och pigan Margaretha. Enligt de gamla försäkringsbreven så byggdes vinkeln på gården år 1842 och det var handlanden Lindqvist som gjorde det.
År 1843 hade handlanden G. W. Lindqvist gjort konkurs och gården övertogs den 10 november samma år av handlanden Josef Lind för 1 200 rubel silver. Denne var halvbror till skepparen Johan Lind (1800-1831) och han verkar ha varit ogift.
År 1844 ägdes gården av handlanden Josef Lind (f.1826). I gården bodde också tidigare ägaren, handelsmannen G. W. Lindqvist med hustrun Maria, med två drängar och två pigor. Vid den här tiden bodde handelsbetjänten Otto Axelin i gården och han var född 1827 i Bötom. Där bodde också långvarige handelsbetjänten Isak Helenius, som var född 1806 i Euraåminne.
År 1845 ägdes gården av viktualiehandlanden Josef Lind. Där bodde handelsmannen G. W. Lindqvist med både hustru, mor och barn. Där bodde också guldsmedsänkan Fredrika Sofia Hällgren och stadsbetjänten Strandman. Tulluppsyningsmannen Barkström bodde också i gården.
År 1846, den 1 oktober sålde handlande Josef Lind gården för 1 200 rubel silver åt den tidigare ägaren, sin halvbrorsdotter Maria Lind (f.1821), som var gift med handlanden Gustaf Wilhelm Lindqvist. Hos dem bodde flera drängar, pigor och betjänter och på hans lädergarveri Mariefors vid Tjöckån bodde bokhållaren Georg Wasastjerna .
År 1850 ägdes gården och tomten nr 153 av handelsmannen G. W. Lindqvist, som bodde där med hustrun Maria, som kallades Mari. Gustaf Wilhelms mor, borgareänkan Eva Maria (f. Lockberg 1792-1850) bodde också hos dem, liksom betjänten Johan Backman och därtill två drängar och två pigor. På hyra bodde garvaregesällen Nestor Lindqvist med hustrun Sofia. Runt 10 garveridrängar bodde också i den stora gården.
År 1851, den 12 juni sålde handlanden G. W. Lindqvist gården åt repslagaren Anders Reinhold Åkerberg för 1 000 rubel silver. Åkerberg hade tidigare ägt gården på tomt nr 161, där staden byggde det nya rådhuset. I köpet ingick hela tomten och alla byggnader. Lindqvist ville dock för en tid behålla 2 skiften, som hörde till gården. Det ena som kallades ”uppodlingsskiftet” ville han hålla ända till oktober1856, det andra som låg vid landsvägen till Tjöck ville han hålla till oktober 1855 och det var troligtvis på det som lädergarveriet Mariefors fanns. Köparen Åkerberg hade sitt repslageri bredvid nuvarande svenska lågstadieskolan, se karta nedan. Anders Reinhold var född år 1814 i Jakobstad och han flyttade till staden år 1832. Han var gift med Lovisa (f. Ekberg i Bygdeå i Västerbotten 1808) och de hade flera barn, bland annat sonen, färgaremästaren Reinhold Emil, som var född 1842. Denne färgare gifte sig 1867 med Selma Augusta Fontell (f.1837 i Helsingfors, till staden via Sideby år 1854).
Åren 1855 och 1860 ägdes gården av repslagaren Anders Reinhold Åkerberg och han bodde där med sin familj. Hos dem bodde också lärlingen Karl, drängen Johan och pigan Johanna. På hyra bodde råd- och handelsmannen Johan Felén med hustrun Anna. Det var ju denna Felén, som år 1842 hade byggt gården på Strandgatan 53, som numera bär hans namn.
År 1865 var det fortfarande repslagaren A. R. Åkerberg och hustrun Lovisa som ägde gården och tomten och de bodde där med dottern Ida (f.1844). På hyra bodde krono- och stadskassören Johan Felén, hustrun Anna och döttrarna Johanna och Helena. Också sjömannen Henrik Berlin bodde där med hustrun Anna, likaså bodde på hyra änkefrun Karolina Fontell med dottern Selma.
År 1867 avled repslagaren Åkerberg och gården övertogs då av änkan Lovisa Åkerberg, som stod som ensam ägare. På hyra bodde viktualiehandlaren G. A. Cairenius med hustrun Maria. Också sjömannen Johan Berlin bodde i gården med hustrun Katharina. Änkeprostinnan Charlotte Hällfors bodde också här på hyra.
År 1870, den 6 och 12 juli sålde repslagareänkan Lovisa Åkerberg och hennes son, färgaren Emil Åkerberg gården åt prostinnan, änkefrun Maria Alcenius för 3 000 finska mark.
Åren 1875 och 1880 ägdes gården av prostinnan Maria Lovisa Alcenius. Hon bodde inte själv i gården utan där bodde familjens arvingar. På hyra bodde handlaren Johan Reinhold Fontell (f.1822) med hustrun Lovisa Mathilda (f. Alcenius 1827). Kaptenskan Sofia Levón bodde här liksom Marias syster Olivia Alcenius (f.1832). Arbetskarlen Josef Öist (1844) bodde här med hustrun Lovisa (f.1838).
År 1885 ägdes gården av prostinnan Maria Alcenius´ arvingar. På hyra bodde handlanden Johan Reinhold Fontell (1822) med hustrun Mathilda (1827) och svägerskan Olivia Alcenius. Arbetaren Johan Öist (1844) bodde också där med hustrun Lovisa (1838).
År 1890 ägdes gården fortfarande av prostinnan Maria Alcenius´ arvingar. På hyra bodde handlaren J. R. Fontell med sin familj. Änkan Maria Skogberg (1835) bodde här, sjuk o fattig med dottern Hildur (1861). Arbetaren Josef Erik Öist bodde också kvar med familjen.
År 1895 var läget oförändrat men nu bodde också folkskolläraren Gustaf Stenberg i gården.
År 1899, den 27 januari sålde prostinnan Alcenius´ arvingar Ernst Adolf Solin och hans hustru Maria Sofia (f. Fontell) gården för 7 300 mark åt sjömansänkan Maria Westerback (1871-1952). Maria Johanna, född Långvik hade år 1897 gift sig med sjömannen Josef Westerback. Denne var född i staden år 1873 och ett år efter giftermålet avled Josef och efterlämnade änkan Maria med sonen Bernhard Valdemar, född 1898.
År 1900 ägdes gården av sjömansänkan Maria Westerback och hon bodde med minderårige sonen Bernhard. Arbetaren Edvin Långvik (f.1869) bodde på hyra, liksom kaptenskan O. L. Holmström (f.1838) med dottern Aina (f.1868). På hyra bodde också lärarinnan Elin Backman (f.1873) och Herman Lind (f.1866) med hustrun Hilma (f.1878) och två barn. Snickareänkan Helena Neuman (f.1850) bodde också i gården med sin dotter Ida Josefina (f.1883). I bagarstugans kammare bodde arbetaren Isak Granfors och där inträffade en mindre brand den 11 januari år 1900.
År 1904 ägdes gården av änkan Maria Westerback och hon bodde där med sonen Bernhard. På hyra bodde sjökaptensänkan Karolina Sjögren (1854) med en fosterson. Arbetaren Edvin Långvik (1869) var också skriven här men har utvandrat till Amerika. Snickaredottern Josefina Neuman (1883) hade också emigrerat. Musikidkaren Valter Holmgren (1876) var också skriven här med bodde i Helsingfors.
År 1906 bodde också poliskonstapeln Josef Långvik (1874) på hyra, liksom skräddaregesällen Anders Mattila (1881) med hustrun Maria (1882) och en son. Ännu bodde här tulluppsyningsmansänkan Josefina Holmberg (1830) här med dottern Augusta (1858). En stor mängd hyresgäster, med andra ord.
År 1910 ägdes gården av sjömansänkan Maria Westerback och minderåriga sonen Bernhard. På hyra bodde poliskonstapeln Josef Långvik (1874), sadelmakaren Emil Lagerström (1866), arbetarhustrun Karolina Eriksson (1860) med barnen Leonard (1884) och Edit (1886) och fyra yngre döttrar. Arbetaren Vilhelm Laurila (1854) bodde här med hustrun Johanna (1856) med dottern Olga (1889) och tre yngre barn. Snickaredottern Josefina Neuman (1883) var skriven här men hade emigrerat och musikidkaren Valter Holmberg var skriven här men bodde i Helsingfors. Men urmakaren Juho Alanko (1878) ser ut att ha bott här med hustrun Stiina (1880) och 3 mindre barn.
År 1914 är läget i stort sett oförändrat, men nu bor också sjömannen Anders Lager (1847) där med sin hustru Sofia (1851). De hade ju under en lång tid ägt gården på Östra Långgatan 47, som han hade köpt av Olga Krepelin i slutet av 1800-talet men som han nu sålde vidare åt Erik Axel Forsman (1864) och hans hustru Selma (1868).
År 1920 ägdes gården och tomten nr 153 av sjömansänkan Maria Westerback, som bodde tillsammans med sonen Bernhard Valdemar. Flera hyresgäster var skrivna i gården. Snickaredottern Josefina Neuman (f.1883), som hade emigrerat var en och urmakaren Juho Alanka (f.1878) med hustrun Stina (f.1880) med fyra barn hade bott här länge. Albertina Nordman (f.1850) som var fattig bodde här med sin sjukliga dotter Ingeborg (f.1897). Sofia Lager (1851-1926) som blivit änka för några år sedan bodde fortfarande här. Det gjorde också tvätterskan Maria Honkaniemi (f.1853) och före detta poliskonstapeln Josef Långvik (f.1874) som nu var vaktmästare. Postexpeditören Kaarlo Mustonen (f.1888) bodde här. liksom banktjänstemannen Aune Järvinen (f.1900).
År 1924 gifte sig Maria Westerbacks son Bernhard Valdemar sig med Elisabeth Emma Niepoth (1899-1926). Tillsammans med dottern Inga-Lene (1925-2000) flyttade de till Närpes 1925 där Bernhard blev veterinär. Efter hustruns död gifte änklingen om sig år 1929 med Anni Forsberg (född 1902 i Kaskö-1987). Veterinären Bernhard Wilhelm avled år 1945 och efterlämnade änkan Anni och deras gemensamma son Ralf, född 1933. Anni och sonen Ralf flyttade till Vasa 1946.
År 1952, den 30 maj avled sjömansänkan Maria Westerback och hon lämnade efter sig arvingarna, barnbarnen Inga-Lene och Ralf. Inga-Lene var då gift med Karl Gunnar Blomqvist (1921-2003) från Jakobstad medan halvbrodern Ralf var ogift.
År 1952, den 27 augusti sålde arvingarna tomten nr 153 och gården på Västra Långgatan åt chauffören Helge Ulfves och sjömannen, senare chauffören Holger Ulfves för 550 000 mark. Helge hade år 1951 gift sig med Anni Mattsson (f.1930 i Lappfjärd) och Holger hade år 1952 gift sig med Aune Esteri Aaltonen (f.1928 i Bötom).
I början av 1950-talet bodde Olga Kivelä (f.1890 i Storå) på hyra med sin son, skomakaren Toivo Jaakko (f.1929). Kontoristen Maj-Lis Nedergård, som var född 1928 i Sideby bodde här och det gjorde också arbetaren Albertina Koivisto-Kokko, född 1876 i Kauhajoki. Snickaren Aukusti Pohjonen, som var född 1906 i Lappo bodde också här med 4 barn. Alma Anni Skans, född Jansson i Storå år 1882 bodde här och hit flyttade också familjen Lindström från Sideby. Arbetaren Nils Runar Lindström var född år 1915 i Sideby och därifrån var också hustrun Helli Maria (f. Juhola 1918) och med sig hade de sönerna Max Leander (f.1942) och Kaj Gustav (1943-2022).
I mitten av 1950-talet ägdes gården av Holger och Helge Ulfves och på hyra i deras gård bodde bland annat chauffören Paavo Juusela med sin familj. Paavo (f.1922) var gift med Alice Dagmar Vesterholm, som var född i Sideby 1927. De hade kommit från Sideby och hade med sig 3 barn. En tid bodde också tvätterskan Kirsti Tanskanen på hyra med flera barn men hon flyttade sedan till Staketgatan 35 och till Staketgatan 30. Sedan bodde pensionären Reino Olavi Laaksonen på hyra en tid, han var född år 1905 i Seinäjoki. Mauri Antero Kallio (f.1936) bodde också en tid på hyra med hustrun Märta Irene (född Appelö i Sideby år 1939).
I början av 1960-talet ägdes gården av chaufförerna Holger och Helge Ulfves och de bodde där med sina familjer. Riktigt många hyresgäster hade de inte längre, då Laaksonen hade flyttat bort till Östra Långgatan 25 och paret Kallio år 1960 hade flyttat till Sverige. Städaren Elvira Wilhelmina Kallioja (f.1898) flyttade dit, hon hade tidigare bott på Strandgatan 23 och hon var född Stenberg i Lappfjärd.
I mitten av 1960-talet ägdes gården av Holger och Helge Ulfves, ända tills Helge med sin familj flyttade till Jyväskylä. Möbeltapetseraren Alf Tåg (f.1933) flyttade då dit med hustrun, telefonisten Birgit Ingalill, som var född Lärka i Närpes år 1939. Alf hade tidigare bott i Granskog-Antila. Efter dem bodde arbetaren Väinö Juhani Kallio i gården. Han var född 1939 i Kankaanpää och var gift med Kaisu Kaarina från Storå och de hade med sig två barn, som var födda i Tammerfors.
I slutet av 1960-talet ägdes gården av bröderna Holger och Helge Ulfves, men det var endast chauffören Holger, som bodde där med sin familj. Familjen Kallio bodde kvar medan paret Tåg hade flyttat bort. Eftersom gården var i dåligt skick, så ville Ulfves riva den och bygga en ny på samma ställe. I centrumområdet rådde det dock rivningsförbud.
År 1971, den 15 oktober sålde Helge Ulfves sin halva gård åt sin bror Holger Ulfves för 8 000 mark och efter det ägde Holger och Aune hela gården ensamma.
År 1972, den 22 juni sålde Holger Ulfves gården för 40 000 mark åt arbetsledaren Juhani Sairanen, som efter köpet lovade att behålla gårdens exteriör. Juhani var född år 1929 i Gamlakarleby och år 1960 hade han gift sig med Auli Kuikka, som var född år 1926 i karelska Impilahti. Paret var då bosatta i Landskrona i Sverige.
År 1975 sålde Sairanen gården åt folkpensionsombudsmannen och rådmannen Lars Axén (f.1919) och Annel (född Bodman 1922 i Skaftung). Efter mellanskolan i staden fick Lars tjänst som polis i staden år 1940 och mellan åren 1950 och 1964 var han överkonstapel. Han satt i stadsfullmäktige, var med i både turistnämnden och -föreningen, satt i Kilens styrelse, ordförande i fotoklubben Focus, stiftande medlem i Unitas och aktiv i stadens Lionsklubb.
Efter Lars och Annels död har gården sålts vidare till den nuvarande ägaren, som använder den som stadigvarande bostad.
Foton och annonser.
I ett senare nummer avslöjas att ”Drottning Viola” är en speciell växt som importeras från Palestina. Växten vissnar inte och kräver ingen skötsel och har i Sverige sålts i 100-tusental. Den tål både köld och värme och kostar bara 3 mk. En dagspeng för en järnvägsbyggare denna tid var 2,90.
