Sammanställt av Lasse Backlund i december 2020. Uppgifterna är tagna ur gamla mantalslängder, lagfartsregister, kyrkböcker och tidningar.
Länkar.
Om du vill läsa mer om själva byggnaderna på tomten, så skall du klicka HÄR, så får du se vad som står i de gamla försäkringsbreven.
Gårdens historia
År 1835 ägdes den gamla gården på tomt nr 54 av skeppareänkan Magdalena Höök (1785-1852), som var dotter till ”Rika Bergen”. Hon hade varit gift med skepparen Gustaf Erik Höök (1777-1822) och de hade fått 5 barn. Gustaf Erik var son till handelsbetjänten Abraham Höök och Anna Greta (f.1756), som hade bott i gården på samma tomt, som också hade haft nummer 52.
År 1850 ägdes den gamla gården av skeppareänkan Magdalena Höök, med döttrarna Anna, Maria och Johanna.
År 1852 ägdes gården av skepparen Abraham Lagerstam (1811-1884). Han var född i Pernå , blev sjökapten år 1839, samma år som han flyttade till staden. Han hade år 1838 gift sig med Christina Wilhelmina (1818-1874), som var dotter till Gustaf Erik och Magdalena Höök. Boende också svägerskan Anna Höök.
År 1859, i januari förstördes Lagerstams gård i den stora stadsbranden och staden löste då in den obebodda tomten för 700 mark.
År 1860 arrenderades den brända, obebyggda tomten nr 54 av kofferdiskepparen Matts Ekman (1803-1898). Han var född i staden och han var sedan år 1830 gift med Greta Åman (1806-1878).
År 1865 arrenderades tomten av skepparen Matts Ekman och hustrun Margaretha, som kallades Greta och pigan Kajsa. Kapten Ekman som som hade fört befäl på flera fartyg gick i land för gott år 1860 och efter det sysslade han med fiske och han bodde under långa tider i sin fiskestuga i Skatan.
Ännu år 1880 arrenderade Matts Ekman, som hade blivit änkling ett par år tidigare den obebyggda tomten och han bodde troligtvis efter det ute i stugan i Skatan fram till sin död år 1898.
År 1883 i maj kunde stadstjänaren Matts Lindberg lösa in den obebyggda tomten av staden för 400 mark och han byggde då den gård, som fortfarande står kvar och han sökte och fick lagfart på tomten 7 april 1884. I november 1883 tecknade han en brandförsäkring på den nya gården och den värderades då till 5 500 mark. Om du vill läsa mera om försäkringarna och om husen, så skall du klicka HÄR!
År 1885 ägdes gården av stadstjänaren Matts Lindberg, men han bodde inte själv i gården. Där bodde sjötullvaktmästaren Bäckman (1859) och hustrun Maria (1858). Också Maria Teresia Lindström (1835) med sonen Karl (1867) bodde här, likaså sjömannen H. A. Backman (1859) och hustrun Maria (1858). Justeraren Rodas från Vasa brukade regelbundet besöka staden för att granska och justera handlarnas mått och han bodde då i stadstjänare Lindbergs gård.
År 1890 gjorde stadstjänaren Matts Lindberg konkurs och gården såldes på offentlig auktion den 18 november 1890. Auktionen kungjordes i stadens kyrka och genom utringning i gathörnen. Högsta och godkända budet gavs av ölbryggareänkan Aurora Båge, som bjöd 4 999 mark.
År 1895 ägdes gården av ölbryggareänkan Aurora Båge. Aurora var född år 1837 i staden och hon var dotter till Christian Olin. Hon var änka efter ölbryggaren Petter Henrik Båge (1836-1880). Aurora bodde inte här utan hon bodde själv i gården nr 26, på Strandgatan 59. Däremot bodde Alfred Carlströms kontorist Wilhelm Martens och hustrun Hulda i Granlunds gård. Wilhelm och Hulda köpte i början av 1900-talet Parmans gård på Strandgatan 55, nuvarande finska församlingshemmet. Däremellan hann de också bo en tid på Hållfastgatan 14. I februari 1897 utbröt eld i uthuset på Båges gård men tack vare god tillgång på vatten kunde huvudbyggnaden räddas och skadorna på uthuset blev relativt små.
År 1897, den 26 maj avled bryggeriänkan Aurora Båge och gården övertogs då av hennes barn bryggerimästaren Johan Henrik Båge och Hulda Elisabeth, som var gift med apotekaren i Pudasjärvi Karl Arrhenius.
År 1899, den 17 januari sålde Hulda Elisabeth Arrhenius sina arvedelar åt sin bror Johan Henrik Båge för 11 500 mark. I det köpet ingick hälften av Västra Långgatan 27, hälften av gården på Västra Långgatan 25, hälften av Turha bryggeri på Östra sidan och en del av gården på Strandgatan 59. Johan Henrik hade ju fått de andra hälfterna i arv efter sina föräldrar, så nu ägde han ensam de här gårdarna.
År 1900 ägdes gården på Västra Långgatan 27av ölbryggaren Henrik Båge (1865-1944) Han var född i staden men han bodde inte här, eftersom han själv bodde på Strandgatan 59. Han bodde där med hustrun Aina (f. Demeseur i Sideby 1863-1942).
År 1900, den 30 oktober sålde Henrik och Aina Båge gården på Västra Långgatan 27 åt guldsmeden Alexander Sandelin för 10 000 mark. Alexander var född år 1871 i Kurikka och år 1893 gifte han sig i Vasa med Vilhelmina Holtti, som var född 1862. De fick totalt 7 barn, varav 6 levde till vuxen ålder. Sandelin både bodde och hade sin guldsmedsaffär i systrarna Wahlfors gård i hörnet av Östra Långgatan och Parmansgatan. På Västra Långgatan 27 bodde då fröken Selma Holmström (1829) och hennes syster Ingeborg (1833). Där bodde också folkskolläraren Karl Lindberg (1871) och hustrun Lydia.
År 1904 ägdes gården av guldsmed Sandelin och nu har han själv också flyttat dit från Östra Långgatan 50. Han bodde där med hustrun Wilhelmina och 5 barn och hos dem bodde också pigan Ida Aittamäki (f.1884). På hyra bodde systrarna fröken Selma Holmström (f.1829) och Ingeborg Holmström (f.1833) och deras piga Henrika Berg (f.1853).
I augusti 1908 var det nära att gården hade fattat eld, då lärlingen Juho Kannisto med blotta händerna skulle bära ut en gaslampa, som fattat eld i reservoiren. Då han släppte lampan i golvet, slog elden vitt omkring sig men den släcktes av de andra gesällerna (S-Ö 22.8.1908)
År 1910 ägdes gården av guldsmeden Alexander Sandelin och Vilhelmina och de bodde själva i gården. Detta år hade de pigan Hulda Hellman (f.1892). Enda hyresgästen var fröken Selma Holmström. År 1912 bodde också sjökaptenänkan Adelina Sundqvist (f.1852) på hyra med barnen Herman (f.1890) och Helga (f.1892)
År 1914 bodde lantmätaren Ihmet Hannelius (1876-1951) på hyra i Sandelins gård. Han var född i Honkajoki och han var gift med Thyra Aminoff, som var född 1872 i Lappfjärd. De hade med sig 3 barn, plus pigan Hilma Lähdesmäki. På hyra bodde också handelsbiträdet Signe Suominen (1893). Guldsmeden Alexander Sandelin hade nu förvärvat gården på Östra Långgatan 50, där han hade haft sin affär sedan 1897 och han flyttade genast dit med sin familj.
År 1914, den 7 september sålde guldsmeden Alexander Sandelin gården åt sjökapten Gustaf Granlund (1883-1955) och hans hustru Fanny för 24 000 mark. Gustaf Granlund var son till Herman Hermansson Nuttura eller Svartti (1846-1901) från Storå, som senare tog släktnamnet Granlund. Herman flyttade till Kristinestad år 1868 och år 1871 gifte han sig första gången med Karolina Henrika Silfvernagel från Lappfjärd, som hade flyttat till staden 1866. Hon var född år 1848 och hon avled i december 1873 som barnlös. Karolina Henrika var dotter till bonden Anders Silfvernagel, född i Påskmark år 1805 men i sitt äktenskap med Anna Björmans (1809-1851) flyttade han till Lappfjärd.
Herman Granlund gifte sig på nytt år 1874 och denna gång med Karolina Henrikas äldre syster Maria Sofia Silfvernagel. Hon var född i Lappfjärd år 1847 och flyttade till staden år 1875, där hon sedan dog år 1909. Herman och Maria Sofia fick fyra barn men endast sonen Gustaf (1883-1955) levde till vuxen ålder.
Gustaf Granlund var alltså född i staden och gifte sig första gången år 1912 med Fanny (f. Berg 1861-1938), som var dotter till sjökaptenen Gerhard Berg i Norrstan. Gustaf Granlund och hans Fanny bodde före köpet på Östra Långgatan 17 i Norrstan. Efter genomgången navigationsskola var Granlund befälhavare på flera fartyg men efter några gick han i land. Han fick anställning i olika trävarubolag och han var en tid chef för Nobel-Standard i staden. Han var också politiskt aktiv och satt i perioder i olika nämnder. Sjökapten Granlund var så pass språkkunnig att han privat kunde ge lektioner i det engelska språket åt sådana elever som behövde det.
År 1916 ägdes gården av sjökapten Gustaf Granlund och hustrun Fanny. Före giftermålet 1912 var Fanny Berg föreståndare för det Norra Barnhemmet på Strandgatan. År 1916 bodde också affärsbiträdet Ingrid Johansson 1892 i gården.
År 1920 ägdes gården av kapten Gustaf Granlund och hustrun Fanny. Där bodde också sjökaptenen Artur Berg (1886), änkefru Ida Sundholm (1847) med pigan Elna Henriksdal (1899) som var sjuklig. Också lärarinnan Anna Sundholm (1883) bodde här, liksom handlanden Axel Dahl (1853).
År 1922 ägdes gården av kapten Gustaf Granlund med hustrun Fanny. På hyra bodde justitierådinnan Eva Stenbäck (f.1862). År 1924 bodde här änkefrun Olga Blomberg (f.1874).
Ännu år 1930 ägdes gården av sjökapten Gustaf Granlund. Efter en tid som sjökapten, så gick Gustaf i land och han var under en lång tid föreståndare för Nobel-Standards kontor i staden. Han innehade också flera kommunala uppdrag, han var bland annat ledamot i taxeringsnämnden och i hamnkommittén och han var också styrelsemedlem i Kristinestads sparbank. I slutet av 30-talet bodde pensionerade folkskollärarinnan Hilda Hasselblatt (f. 1876) på hyra i gården.
År 1938 avled Fanny Granlund och genom ett testamente från 1913 ärvde maken Gustaf gården och all annan egendom. Makarna hade inga barn men Fanny hade flera syskon, som alltså inte ärvde något.
År 1939, den 7 augusti gifte Gustaf om sig med ingenjörsänkan Martha Porkka, född Lundqvist (1887-1966) i Närpes. Hon ägde en lägenhet i Kilpihuset på Östra sidan men före giftermålet gjorde de ett äktenskapsförord, som bestämde att den andra parten inte har någon giftorätt i den andras egendomar. Samma dag skrev Gustaf Granlund ett testamente som bestämde att om han avlider före Martha, så skall hon få besittningsrätten till alla egendomar och bo i orubbat bo till sin död. Martha skulle på samma gång få äganderätten till en tjugondedel av hans tillgångar.
I början av 1940-talet ägdes gården av Gustaf Granlund, som år 1939 hade gift om sig med Martha Maria, f. Lundqvist (f.1887) från Närpes. Hon hade varit gift Porkka och ägde en lägenhet i Kilpihuset på Östra sidan. Gustaf Granlund bodde i gården ända tills han dog i år 1955.
År 1955, den 29 januari avled Gustaf Granlund och änkan Martha fick genom testamentet bo kvar i gården och fick också en tjugondedel av tillgångarna. Också detta äktenskap var barnlöst.
År 1966, den 20 december avled änkan Martha Granlund och gården och all egendom övertogs av dödsboet.
År 1968, den 28 juni sålde Granlunds dödsbo gården på Västra Långgatan år bankdirektör Juhani Kaprio (f.1916 i Pieksämäki) för 24 600 mark. Juhani hade år 1941 gift sig med Lea Porkka, som var född 1920 i Kristinestad. Antalet säljare var stort och det krävdes hela 67 ämbetsbetyg och därtill flera långa släktutredningar för att klarlägga att säljarna hade rätt att sälja gården.
Foton
