Nedtecknat av Lasse Backlund i maj 2020:
I Syd-Österbotten den 5 maj 1970 skrev en utflyttad Pjelaxbo om händelserna i nejden under 1808-1809 års krig. Han hade forskat i Uppsala och läst igenom rikssvenska krigshistoriska dokument och han har hittat ett problem. Så här skrev han i förkortad form:
”Som känt landsteg ju general Vegesack med 2 000 man och med honom den legendariske Wilhelm von Schwerin. Det heter att en del av de av stormen skingrade roslagsskutorna kunde samlas och landstigningen skedde i skärgården väster om Kristinestad, närmare bestämt vid ”Raskö”. Krigshistorien berättar, att det var en svensk mils vandring från landstigningen till Kristinestad. Namnet ”Raskö” återkommer i flera sammanhang. Landstigningsstyrkan hann ju vara med om slaget i Lappfjärd och von Schwerins berömda strid i Sideby.”
Pjelaxbon hade talat om denna märkliga Raskö med överkonstapel Axén men de hittade ingen lösning, så därför efterlyste han nu ett svar på denna gåta.
I Syd-Österbotten den 21 maj svarade en Margaretha Ultvedt på pjelaxbons fråga ungefär så här:
”Jag undrar om det inte helt enkelt är begynnelsebokstaven som är feltolkad. Det är ett K som avses, inte R. Här stöder jag mig på uppgifter i en gammal tvåhundraårig bok, som heter ”Geographie öfwer Sweriger Rike” som är tryckt i Stockholm 1773. Där finns flera exempel på att bokstaven K kan skrivas på två olika vis. En stor mängd andra ortsnamn såsom Korsholm och Kuortane har samma första bokstav som Kaskö. Så det är nog till Kaskö som Vegesack kom.
När generalmajor K. G. von Vegesack i augusti 1808 med sin flotta, örlogsskeppet Vladislaff, fregatten Fröja och fyra galärer, efter en seglats på omkring två veckor från Grisslehamn, närmade sig Bottenhavets skärgård, kunde man inte landstiga i Björneborg som det var tänkt. Kursen ställdes då längre norrut och de sex svenska bataljonerna landsattes i stället i Kaskö, därifrån man sedan tågade till Lappfjärd.
I min gamla trevliga geografi läsa följande om Kaskö: Kaskön, en ö nära vid inloppet ifrån havet, till Österbottens skärgård, har en makalöst läge och härlig hamn, läglig att kunna med fästning förses. Dit blir nu Wasa stad flyttad och där får sin stapel, enligt R. H. Ständers anordnade på Rikad,år 1765.
Inte långt från Kaskön i Närpes socken, har fordom varit genom det så Silmar- eller Skålmans Sundet en så stor segelled, att där till sjöfarares tjänst varit uppbyggd och invigd kyrka och kyrkogård, varefter synes lämningar men nu är samma sund igen grundat.”
Den 29 september 1970 skrev ”En utflyttad Pjelaxbo” igen i tidningen, eftersom han hade träffat på Margaretha Ultvedt på hennes sommarställe i Alesundet. Hennes söner hade betvivlat mammans funderingar på Raskö eller Kaskö och efter moget övervägande kom personerna överens om att denna fråga nog blir olöst. Enligt dem är det fortfarande oklart var den svenska flottan lade till i augusti 1808.