Sammanställt av Lasse Backlund i september 2024. Uppgifterna är tagna ur gamla lagfarter, mantalslängder, brandförsäkringsbrev, kyrkböcker och tidningar. Rafael Olins släktutredningar har varit till stor hjälp.
Gårdens historia.
År 1751 togs en ny stadsplan i bruk och tomten nr 8 i det första kvarteret ägdes av Elias Backmans arvingar. Denna hade år 1727 gift sig med Catharina Matsdotter Carlberg och hade med henne sönerna Mårten (1728-1761) och Elias Backman d.y.(1730-1777). Elias Backman d.ä. hade tydligen avlidit före 1751, eftersom gården ägdes av hans arvingar.
År 1760 ägdes tomten nr 8 av sonen Mårten Backman, som avled följande år och gården övertogs då av änkan Margareta Andersdotter.
År 1772 ägdes tomten och gården av den andra sonen Elias Backman d.y. (1730-1777). Elias var gift med Beata Mattsdotter Soli (1726-1777) från Lappfjärd. De fick fyra barn, bland annat dottern Anna Maria (f.1762).
År 1773 fick tomten numret 38 i det första kvarteret och den ägdes då av handlanden Elias Backman.
År 1774 ägdes tomten nr 38 av handlanden Elias Backman. På hyra bodde stadens nya borgmästare Daniel Mattens (1747-1822). Han var stadens borgmästare under åren 1774-1882. År 1776 hade borgmästare Mattens flyttat till gård nr 3 i det andra kvarteret.
År 1777 avled handlanden Elias Backman och gården övertogs då av änkan, som bodde i gården med två barn, bland annat dottern Anna Maria.
År 1786 gifte sig Backmans dotter Anna Maria med handlanden Petter Brunström (1763-1837) och de övertog då den Backmanska gården på tomt nr 38. Brunström var född i Jakobstad och han tituleras både borgare eller handelsman men senare också som sjökapten.
Petter och Anna Maria Brunström fick 4 barn men endast två döttrar levde till vuxen ålder:
-Maria Rebecka (1788-1866) som år 1810 gifte sig med handlanden Nils Holmström (1770-1824).
-Elisabeth, som kallades Lisa (1791-1830), som år 1813 gifte sig med handlanden och rådmannen Gustaf Sandberg (1788-1846).
År 1788 byggde Petter Brunström en ny gård längs med den norra rån, med gaveln mot Strandgatan. Den var byggd i en våning, brädfodrad och rödmålad. Där fanns en förstuga, en sal, ett kök och fyra kammare. Avstånd till stranden var ca 48 meter.
Ca 1797 avled Anna Maria Backman och år 1798 gifte Petter om sig med färgaredottern Clara Charlotta Bultz (1779-1799) från Kristinestad. Då Clara Charlotta avled gifte Petter om sig med hennes äldre syster Anna Elisabeth Bultz (1767-1838). Några barn med systrarna Bultz blev det inte.
År 1810 gifte sig Petter Brunströms äldre dotter Maria Rebecka med handlanden Nils Holmström (1770-1824) från Kristinestad. Holmströms släkt ägde flera stora gårdar i staden.
År 1813 gifte sig Petter Brunströms yngre dotter Elisabeth med handlanden Gustaf Sandberg (1788-1846) och de övertog efter en tid den Backmanska gården på tomt nr 38. Brunström förvärvade sedan tomterna 190 och 195 i Norrstan. Tomt 195 på nuvarande Strandgatan 15 var obebodd medan Brunström själv bodde på tomt 190, nuvarande Östra Långgatan 6. Det är efter denne Petter Brunström som tvärgatan Brunströmsgatan i Norrstan har fått sitt namn.
År 1820 ägdes den Backmanska gården av handlanden Gustaf och Elisabeth Sandberg och de bodde där med fem små barn.
År 1828 uppförde handlanden Gustaf Sandberg en ny bostadsbyggnad längs med Strandgatan och mellan denna och den gamla byggnaden byggdes en överbyggd inkörsport.
År 1830 hade den nya stadsplanen från 1825 tagits i bruk och tomten fick då numret 26 och den fanns i det första kvarteret. Det här året avled också Elisabeth ”Lisa” Sandberg och gården övertogs då av änklingen Gustaf Sandberg. I gården bodde både pigor och drängar och handelsbetjänten Petter Högman. År 1833 bodde apotekaren Jakob Olander i gården med sin hustru Augusta och det gjorde länsmansänkan Sophia Forssell också.
År 1834 tecknade handlanden, rådmannen Gustaf Sandberg en brandförsäkring på alla byggnader på den Backmanska tomten nr 26. Bostadsbyggnaden nr 1 i den norra rån var byggd av Sandbergs svärfar år 1788 medan den andra längs med Strandgatan var byggd av Sandberg själv år 1828. Härbret nr 2 var byggt år 1826, liksom magasinet nr 3, lidret nr 4 och uthusbyggnaden nr 5. Byggnaden nr 7 byggdes också år 1828 och användes som bostad, den var rödmålad, taket var lagt med näver och den saknade stenfot. Den lilla byggnaden nr 6 var ett vedlider av bräder.
År 1835 ägdes gården av rådmannen Gustaf Sandberg, som bodde med sin ogifta dotter Maria och deras två pigor. Dottern Maria gifte sig 1837 med apotekaren Thodén, som dock dog samma år. Maria gifte då om sig med kyrkoherden Jakob Henrik Roos (1818-1885) från Kristinestad och fick med honom 3 barn.
Omkring 1837 övertog handlanden Claes Fredrik Dahl (1810-1891) från Kristinestad den Backmanska gården på tomt nr 26 men rådmannen Gustaf Sandberg fick bo kvar i gården en tid med ännu ogifta dottern Maria. Claes Fredrik var son till Beata Solberg (1771-1851), som var född i Malax. Han hade år 1835 gift sig med Magdalena Christina Holmudd (1811-1837) och de fick år 1835 en dotter Helena. År 1838 gifte han om sig med Catharina Rebecka Engström (1816-1856) från Kristinestad och de fick många barn.
År 1856 hade gården på tomten nr 26 övertagits av handlanden Johan Petter Sundström. Sundström var född i staden år 1824 och år 1852 hade han gift sig med Maria Christina (1828-1853), som var änka efter Carl Johan Holmudd. Hon var dotter till Anders Henrik Sundman (1778-1856) och Anna Maria Berg (1782-1837). År 1852 föddes sonen Alexander, som år 1875 flyttade till Stockholm och dog där följande år, ogift och barnlös.
Efter Maria Christinas död 1853 gifte Johan Sundström om sig med Mathilda Henriette Ekman (1837-1925) och de fick 10 barn, varav 9 levde till vuxen ålder.
Det här året grundade Sundström ölbryggeriet Turha på Östra sidan tillsammans med handlanden Johan Gustaf Ramstedt. Det här bryggeriet sålde Sundström vidare år 1869 åt tysken Friedrich Grützmacher och Petter Henrik Båge.
Den tidigare ägaren Claes Fredrik Dahl flyttade nu till skeppare Dahlbergs gård på Strandgatan 54, där han bodde ett par år före han köpte en tomt söder om Nytorget på Staketgatan 46 och flyttade dit.
År 1857 ägdes den Backmanska gården av handlanden Johan P. Sundström och i gården bodde hans svåger, handelsbokhållare Herman West, en hushållerska och pigor och drängar.
År 1860 ägdes gården av handlanden Sundström, som bodde där med hustrun Mathilda och flera barn. Hos dem bodde bokhållaren Karl Åkervall, en dräng och 3 pigor.
År 1864 sålde handlande Sundström gården åt sin systers man, Herman West, som började driva handel i gården. Sundström hade samma år köpt Ridderstads gård på Strandgatan 44 på konkursauktion och flyttade dit.
Herman West (1834-1905) från Korsholm hade år 1863 gift sig med Petter Sundströms syster Anna (1821-1864). Efter Annas död gifte Herman om sig med Josefina Charlotta Twarjansky (1826-1895) från Helsingfors och efter hennes död gifte Herman sig en tredje gång, nu med Adelina Sundqvist (1851-1904). Herman fick aldrig några barn men han hade år 1869 tagit en Eliel (1863-1906) från Vasa som adoptivson.
År 1875 uppförde handlanden Herman West ett uthus med vedlider och förråd vid Östra Långgatan. Det var byggt av bräder och korsvirke, och det var 9 meter långt och 3,85 meter brett.
År 1878 gjorde handlande Herman West konkurs och gården såldes på auktion åt ölbryggaren Petter Henrik Båge (1836-1880) för 8 500 mark. Han var född i Kristinestad och år 1864 hade han gift sig med Aurora Olin (1837-1897), som var dotter till tjärvräkaren Christian Olin i Norrstan. Petter var sjuklig och han sökte läkarhjälp i Tyskland.
År 1880 i augusti avled Petter Båge på en vårdsanstalt i Tyskland och gården övertogs då av änkan Aurora. Hos henne bodde barnen Johan Henrik August (1865-1944) och Hulda Elisabeth (1867-1955).
År 1885 ägdes den Backmanska gården av bryggmästareänkan Aurora Båge, som bodde med de vuxna barnen Henrik och Hulda. Hos dem bodde pigorna Sofia Björs och Kaisa Pikkarainen. På hyra bodde jungfrun Sofia Siljander (f.1835) och fröken Charlott Finström (f.1860).
År 1890 bodde arbetaren Gustaf Wahlberg (f.1825) på hyra hos Aurora Båge och han bodde med hustrun Anna och två barn. På hyra bodde också fröken Mina Berg (f.1823) och fröken Dagmar Berg (f.1867). Auroras son Henrik Båge hade år 1887 gift sig med Aina Demeseur (1863-1942) från Sideby. Det här året köpte änkan Aurora Båge gården Västra Långgatan 27 på konkursauktion och den ägde hon ända till sin död år 1897 men hon bodde aldrig där.
År 1895 ägdes gården och hela tomten nr 26 av bryggmästareänkan Aurora Båge. Nu hade hennes dotter Hulda gift sig med apotekaren Karl Arrhenius (1862-1930) från Åbo. På hyra bodde sjömannen Johan Alfred Kullberg (f.1834) med hustrun Kaisa. Där bodde också kontorsskrivareänkan Ida Sundholm (f.1847) med två döttrar och där bodde också arbetaren Karl Viktor Brusi (f.1859).
År 1897, i januari utbröt en brand i Aurora Båges uthusbyggnad, där tvättstugan fanns. Brandkåren lyckades dock släcka branden, före hela byggnaden förstördes. Försäkringarna täckte skadorna.
År 1897, den 26 maj avled änkan Aurora Båge och gården övertogs via arv och köp av hennes son, bryggaren Henrik Båge, som fick lagfart år 1900. Vid den här tiden bodde Auroras fosterdotter Tyra Ulfves i gården och det gjorde pigan Johanna Kankaanpää (f.1839) också. På hyra bodde änkan Ida Sundholm (f.1846) med dottern Edith (f.1877) och en minderårig dotter. Arbetaren Herman Panula (f.1864) bodde på hyra med hustrun Tilda (f.1871) och 3 barn. Förre sjömannen Johan Kullberg bodde med sin hustru Kaisa.
År 1899, den 4 juli, klockan ett på dagen inträffade en brand i vinkelbyggnaden vid Strandgatan. Gnistor från skorstenen hade antänt pärttaket på den västra vinkeln, som delvis skadades. Mellantaket i salen föll in och golvet och dess fyllning förstördes. Byggnaden var försäkrad för 7 800 mark och skadorna kunde repareras för 418 mark.
År 1900 hade ju gården övertagits av bryggaren Henrik Båge och hans hustru Aina. Hennes bror Gustaf Demeseur (f.1866) bodde i gården och det gjorde också pigorna Edith (f.1882) och Alina Mannila, liksom drängen Anders Mattila (f.1877). På hyra bodde lärarinnan Aina Grönlund (f.1860) med sin mor Emma (f.1831). Fröken Hilda Salin (f.1844) bodde också i gården på hyra och det gjorde också handlandedottern Anna Demeseur (f.1857).
År 1904 hade fröken Hilda Salin flyttat till Västra Långgatan 10 och i stället bodde telegrafrevisorn Johan Forsman (f.1938) på hyra i Båges gård med sin hustru Sofia (f.1853) och 2 barn. År 1908 bodde arbeterskan Anna Sjö (f.1842) på hyra, liksom Isak Kortesmäki (f.1879) med hustrun Maria (f.1879) och två barn. Fiskaren Herman Höijer (f.1852) bodde också i gården med hustrun Maria (f.1864) och en mindre son.
År 1910 ägdes gården av bryggmästaren Henrik Båge, som bodde med Aina och flera vuxna barn och Ainas bror Gustaf Demeseur. På hyra bodde arbetaränkan Greta Järvinen (f.1836) med barnen Maria och Johannes. Bokbindaren Hjalmar Ekman (f.1863) bodde på hyra med sin Julia (f.1883) och två barn och det gjorde också arbetaränkan Justina Ojala (f.1851) med sonen Antti. Mekanikern Oskar Aho (f.1874) och hustrun Katarina (f.1869) bodde på hyra och det gjorde också bokhållareänkan Hilma Lind (f.1878), som bodde med sex barn och pigan Alvina Virtanen (f.1892), liksom magister Ernst Hentunen (f.1885).
Byggnad nr 1: boningshuset från 1828, brädfodrat och målat med oljefärg, 26 meter lång i norr och 17 meter mot Strandgatan.
Byggnad nr 2: boningshuset från 1850, brädfodrat och målat med oljefärg, 12,5 meter lång och 6,5 meter brett.
Byggnad nr 3: uthusrad uppförd år 1823, 40 meter lång och 5 meter bred
Byggnad nr 4: uthus med vedlider och förråd, uppfört 1875, 9 meter långt och 3,85 meter brett.
År 1914 bodde handelsbiträdet Johan Holmudd på hyra och det gjorde fröken Anna Demeseur också i Henrik Båges gård. År 1916 bodde ingenjören och redaktören Evald Konrad Holmqvist (f.1874) på hyra med hustrun Fanny (f.1879) och tre barn. I slutet av 1910-talet byggde Henrik Båge en veranda på 6 x 3 meter på gården nr 2 vid Östra Långgatan.
År 1918, den 30 augusti sålde Henrik och Aina Båge gården på tomt nr 26 åt ”Axel Lillträsks Trävaruhandel” för 55 000 mark. Axel Lillträsk (1877-1932) var född i Uttermossa år 1877 och började redan i unga år idka virkeshandel och blev snabbt en förmögen affärsman. Han var gift med Fanny Porander (f.1882) från Lappfjärd. På hyra denna tid bodde målaren August Kopisto (f.1885) med hustrun Selma (f.1887) och två söner.
År 1921 delade handlanden Axel Lillträsk tomten på tvären och den västra delen sålde han den 18 maj åt målaren August Kopisto för 27 000 mark. Den östra delen sålde han 10 september åt bonden Mikko Skyttä från Kauhajoki för 30 000 mark. Efter detta har tomten varit delad och vi följer här endast den östra tomthalvan.
År 1922, den 1 september bytte bonden Mikko Skyttä bort gården mot en lastbil med registernumret 53. Bytesaffären gjorde han med affärsmannen Matti och Hedvig Ojala.
År 1922, den 16 oktober sålde affärsmannen Matti Ojala gården åt Juhani och Naimi Hemmi från Paavola i Riihimäki för 100 000 mark.
År 1922, den 12 december sålde Juhani och Naimi Hemmi gården för 100 000 mark åt Kustaa Raivo från Hausjärvi. Denne var född år 1871 och år 1891 hade han gift sig med Aina Bohm (f.1871).
År 1925, den 19 maj sålde Kustaa och Aina Raivo gården åt Erland Grankull på Aktiebolaget Bobergs Såg i Skaftung. Köpeskillingen var 65 000 mark och Erland betalade den kontant. Erland var född Bodman på Teirfolk hemman i Skaftung år 1868 och han gifte sig med Adelina Mathilda Geisor (1868-1932) från Lappfjärd. Erland handlade med virke och ägde flera sågar i Skaftung och i Kronvik.
I slutet av 1930-talet ägdes gården vid Strandgatan av affärsmannen Erland Grankull som aldrig bodde där själv. På hyra bodde till exempel kontoristen Gustaf Appel (f.1899) med hustrun Fanny (f.1900), kontoristen Bertha Appel (f.1902), Hjördis Förnäs (f.1909), arbetaren Pekka Puskala (f.1871) och hushållerskan Hilda Peltonen (f.1887), som bodde där med sex barn. Skomakaren Pekka Lapveteläinen (f.1888) bodde också där med hustrun Hilma (f.1888) och 3 barn.
År 1932, den 31 maj sålde Erland Grankull gården åt chaufförshustrun Irene Bodman. Irene var född Råholm i Sideby år 1897. Irene var gift med chauffören Elis Bodman (1897- 1957) men på grund av att Elis hamnat på obestånd hade Irene fått boskillnad i april 1931. Elis Bodman var nära släkt med Erland, eftersom hans far ”Bod Job” var halvbror till Erland. Köpeskillingen på 40 000 mark betalades med en skuldsedel, med 9 % ränta. Bodmans hade sedan 1931 bott i Anna Mangs gård på Strandgatan 43, där Elis arbetade som agent för Bocks Bryggeri i Vasa. Irene och Elis hade fem barn, som var födda i Skaftung, i det så kallade Jumppunas huse:
a). Elis Irving, f.1920, gift 1945 med Maila Kaarina Vainio (f.1921) från Lahtis och de flyttade i mitten av 1950-talet till Västeråstrakten i Sverige.
b). Ruth Annel Maria, f. 1922 gift år 1944 med Lars Axén, f. 1922.
c). Elsbeth Margareta, f. 1927, flyttade till Helsingfors 1951, gift där samma år med reklamläraren Håkan Sjöblad, som var född i Kauhajoki år 1927.
d). Brita Irene, f. 1930, gifte sig år 1952 med bilmontören och lagerchefen Jarl Elis Nohr, f. 1928 i Västerfärnebo i Sala.
e). Yngve Mikael, f. 1930, gift 1953 med Berit Marita Hintz, f. 1933, bosatt i Kristinestad. Flyttade som nygifta till Krimo-huset på Östra sidan, där de bodde till år 1963, då de flyttade till gården Östra Långgatan 60.
Arbetaränkan Ida Sofia Hägg (f.1879) bodde i gården i mitten av 1930-talet med barnen Artur Vilhelm (f.1913), Elmer Alfred (f.1916) och Lilja Elvira (f.1912).
I slutet av 1930-talet ägdes gården av Irene och Elis Bodman, På hyra bodde chauffören Selim Bodman (f.1903 i Skaftung) med hustrun Edit Maria (f.1908 i Sideby) med sonen Göte Erik Gunnar (f.1929). I gården bodde också chauffören Evert Bodman (f.1894 i Skaftung).
I mitten av 1940-talet bodde nygifta Bertel Lillhannus (f.1915) och Adele Linnea (f. Sjuls 1916) på hyra i Bodmans gård i vinkeln på gården men då de flyttade till Lindqvists gård, så flyttade poliskonstapeln Lars Axén dit, han som var gift med Bodmans dotter Annel.
År 1957, den 27 juni avled Elis Bodman och barnen kom överens att deras mor Irene får bo kvar i oskiftat bo till död dag.
År 1962, i oktober flyttade Lars och Annel Axén till Åkerfelts gård på Västra Långgatan 4 och i stället flyttade Bengt Mattfolk dit med sin familj. Bengt föddes i Lappfjärd år 1931 och var gift med Asta Ann-Lis Nygård. Mattfolks hade tidigare bott på Österbottens Kötts tomt på Västra Långgatan 45, i gårdsbyggnaden.
År 1965, den 23 mars avled gårdsägaren Irene Bodman och gården övertogs då av dödsboet. Bengt Mattfolk och hans familj flyttade då till en egen lägenhet i det nya våningshuset på Sjögatan 37.
År 1967, den 29 april sålde Bodmans dödsbo gården vid Strandgatan för 13 000 mark åt Ralf och Svea Key. Telefonmontören Ralf var född i Kristinestad år 1931 och 1952 hade han gift sig med Svea Djupbäck (f.1931) från Kristinestad. Ralf och Svea hade före det bott i gården Östra Långgatan 65, som de i samma veva sålde åt Aulis Uusitalo.
År 1975, den 28 april sålde Ralf och Svea Key gården och tomten åt servicestationsägaren Bengt Nordström (1950-2004) och redaktören Rita Gullans (1950-1998) för 25 000 mark. Bengt var född i Kristinestad som son till poliskonstapel Gunnar Nordström och Saimi, f. Kivimäki medan Rita Gullans var född i Övermark. Bengt rev sedan ner den långa vinkelbyggnaden inne på gården och byggde i stället en ny och kortare vinkel.
I slutet av år 2009 sålde Bengt och Rita Nordströms dödsbo gården åt den nuvarande ägaren, som använder den som stadigvarande bostad.
Foton.
