Sammanställt av Lasse Backlund i juli 2024.
År 1911, den 16 oktober tecknade gårdsägaren Johan Remahl en brandförsäkring i ”Städernas allmänna brandstodsbolag i Finland” på byggnaderna på tomt 199, Strandgatan 23. Han uppgav då att tomten var 826 m² stor och gränsade mot Strandgatan, som på detta ställe var 6,68 meter bred. Avståndet till stranden var 80 meter och på tomten fanns alla nödvändiga brandredskap, såsom 2 brandstegar, två brandhakar, två brandämbare och en slangspruta.
På tomten fanns det två byggnader och båda blev brandförsäkrade:
Byggnad nr 1:
Ett bostadshus av timmer, uppfört år 1910, brädfodrat och målat med oljefärg och taket var lagt med galvaniserad järnplåt. Huset var 12,30 m långt och 7,95 m brett, i en våning och där fanns sex boningsrum. I dessa rum fanns det tre kakelugnar och två kokkaminer. På gårdssidan fanns det en veranda uppförd av korsvirke och bräder.
Remahl ville försäkra gården för 10 500 mark, en summa som brandstodsbolaget godkände.
Byggnad nr 2:
En uthusbyggnad av stock och delvis av korsvirke och bräder, i gott skick och uppförd år 1910. Uthuset var brädfodrat och målat med oljefärg och taket var av järnplåt. Uthuset var 15 meter långt och 5,15 meter brett. Där fanns ett vedlider, foderlada, fähus samt latrin med spillningskast.
Uthuset värderades till 1 500 mark.
Förutom de här byggnaderna försäkrades inkörsporten för 200 mark och planket, som var 39 meter lång och 2,10 meter högt försäkrades för 150 mark, så hela försäkringsvärdet uppgick till totalt 12 350 mark. Gustafsson uppgav att det inte fanns några fler byggnader på tomten och några träd eller trädgård fanns inte heller.
Före försäkringen kunde godkännas skulle byggnaderna och brandredskapen granskas. Granskningen utfördes av brandstodsbolagets agent Wilhelm Hagen och till sin hjälp hade han J. W. Olin och Konrad Sundman. Försäkringspremien uppgick till 68 mark 75 penni per år.