Järnkorset vid hjältegravarna

Sammanställt av Lasse Backlund i juli 2024.

Då Kristinestad år 1949 fyllde 300 år så beslöt fullmäktige på ett extra möte i juli att det skall uppföras ett minnesmärke vid de så kallade hjältegravarna vid Ulrika Eleonorakyrkan. Med det skulle staden hedra de som gav sitt liv för landets frihet i krigen 1939-1940 och 1941-1944 och fullmäktige beslöt att anslå 100 000 mark för minnesmärket.

Någon tidtabell beslöts det inte om och planeringen av minnesmärket drog ut på tiden. I början av år 1957 skickades en förfrågan och en modellritning av ett minnesmärke till den välkända monumentkonstruktören Ilmari Wirkkala i Helsingfors. Wirkkala hade lång erfarenhet av dylika monument och hade arbetat som planerare på Ab Granit i Hangö redan på 1920-talet. Där var han bland annat involverad i planerandet och byggandet av det minnesmärke av granitsten som restes vid kyrkan i Lappfjärd i augusti 1920. Järnkorset skulle vara 5,72 meter högt från marken och korsarmens längd nästan 3 meter.

Troligtvis var det en lokal designer som ritade upp järnkorset och bestämde dess storlek. Det bifogades sedan till offertförfrågan som skickades åt Ilmari Wirkkala i Helsingfors.

I mars 1957 svarade Wirkkala på stadens förfrågan och beräknade kostnaderna för ett kors i metall till 490 000 mark. Inflationen efter de två krigen var hög varje år och den summa som fullmäktige hade anslagit 1949 räckte inte långt. Ilmari meddelade att järnkorset skall ”hitsas ihop” av 2 U-balkar och sedan förses med en 1 ½ mm kopparhyding. Kopparn skulle patineras mörk med svavel. Järnet kommer att väga 1 380 kg och kopparplåten 140 kg och enbart materialet skulle kosta 180 000 mark.

Beställaren skulle i god tid före uppförandet gjuta en sockel av armerad betong och den skulle göras mycket robust för att kunna ”stå emot vindens stötar”.

I brevet som var riktat till Alvar Utter meddelade Ilmari Wirkkala att det är hans on Tauno Wirkkala, som kommer att ha ansvaret för planeringen, utförandet och uppresandet av korset. Tauno hade en verkstad i Utti i närheten av Kouvola, där han också bodde.

Den 19 maj begav sig en del av medlemmarna i kommittén ner till Helsingfors för att där träffa både Ilmari och Tauno Wirkkala. Ilmari påpekade i ett brev att vissa detaljer i avtalet borde finslipas. Sonen Tauno hade meddelat att det måste sättas någon typ av isolering mellan metallstommen och kopparplåten.

Ilmari Wirkkala skickade denna ritning åt Alvar Utter i Kristinestad och där beskrevs hur järnkorsets fundament skall konstrueras. Fundamentets storlek 3,90 x 3,90 cm har tydligen räckt till, eftersom korset fortfarande står rakt.

I augusti meddelade Ilmari Wirkkala att hade besökt sonen i Utti och märkte att arbetet var lite försenat på grund av att ett par kopparplåtar var felaktiga och nya måste beställas. Kopparplåtarna löddes ihop med silver, vilket konstateras vara det bästa sättet. Det var tänkt att korset skulle levereras i tre delar med tåg men Tauno ändrade sig så att det levererades från Utti med lastbil i stället. Transporten skulle ske en lördagsnatt då det var lite trafik på vägarna.

I slutet av augusti var järnkorset på plats och där har det stått sedan dess.

Öster om gravarna skall det på samma gång sättas en sten med gjutna eller smidda bokstäver och siffror. Själva stenen beställdes av Tervajoen Kiviveistämö och tillsammans med kantstenar skulle den kosta 58 600 mark. Stenen skall vara 45 cm hög, 180 cm lång och 30 cm bred. Den skall levereras inom september månad till Kristinestad. 28 bokstäver och emblemet med frihetskorset beställdes av Ilmari Wirkkalas firma i Helsingfors och de blev att kosta över 25 000 mark.

Det här metallkorset restes på sin plats i augusti 1957 och eftersom det är nästan sex meter högt, så var det då synligt åt alla håll. Numera skymmer trädens lövkronor korset, så att det inte längre är lika synligt. Fotot från sommaren 2024.
Tervajoen Kiviveistämö levererade den här stenen till Kristinestad i september 1957 och Tauno Wirkkala tillverkade bokstäverna, siffrorna och emblemen med frihetskorset. Fotot från sommaren 2024.