Sammanställt av Lasse Backlund i maj 2024. Uppgifterna är tagna ur gamla mantalslängder, lagfartsregister, kyrkböcker och gamla Syd-Österbotten. Fotografier kan vara lånade från SLS:s arkiv, stadens museum Carlsro, Jyllis och Juhani Saaris samlingar och Lasses egna foton.
Tomtens gamla historia.
Åren 1800 till 1813 ägdes den här tomten nr 2 av skomakaren Johan H. Västerman, som bodde där med hustrun Cajsa och en piga.
År 1825 ägdes den här tomten nr 2 av rådman Fontell, som inte bodde där och det gjorde ingen annan heller.
År 1830 ägdes den obebodda tomten nr 2 av handlanden Anton Herman Hasselblatt (1803-1857). Han var son till den första Hasselblattaren i Kristinestad, Isak Reinhold Hasselblatt. Anton var gift med Maria Wilhelmina Berggren (1810-1883) och de hade åtminstone 5 barn.
År 1834, den 4 december sålde Anton Hasselblatt tomten nr 2 med alla åbyggnaden åt sin storebror, viktualiahandlaren Isak Ulric Hasselblatt (1798-1854). Isak Ulric var gift med Johanna Sofia Hollfast (1803-1844). För att finansiera affären lånade han pengar av Johan Bernhard Sjöberg.
I slutet av 1830-talet sålde Isak Ulric Hasselblatt gården på tomt nr 2 åt rådmannen Salomon Wilhelm Fremdeling och hans hustru Katarina. De bodde själva i gården på Strandgatan 42.
År 1839 uppförde Fremdeling ett magasin ute i vattnet, som stod på stenar och stockar. Det byggdes av nytt virke och det var 7 meter långt och 6 meter högt
År 1840 uppförde Fremdeling en magasinbyggnad på tomten i dess södra rå och han använde både gammalt och nytt timmer. Det var 5 meter högt och lika brett och långt, och det var byggt endast på knutstenar och det hade ett brädtak.
År 1845, den 23 mars avled rådmannen Fremdeling och den obebodda gården övertogs då av änkan Katarina Fremdeling, som hela tiden bodde på Strandgatan 42.
År 1845, den 15 maj sålde änkan Katarina Fremdeling den obebodda men bebyggda tomten nr 2 åt skepparen Erik Henrik Sjöholm (1807-1862) för 200 rubel silver. Erik Henrik var född i Sideby och åt 1847 gifte han sig med Catharina Sofia Östman (född i Kaskö1823-1868). Erik Henrik och Catharina fick sex barn men det ser ut som att det endast är döttrarna Rosa (1853-1935) och Olga (f.1860) som lever till vuxen ålder. Henrik Sjöholm var skeppare på flera fartyg, bland annat Delphin, Tre Söner, Neptunus, Toivo, Alexander, Jakob och Vilhelmina. Han dog i lungsot 1862.
År 1846 uppförde skepparen Sjöholm en ny gård vid hörnet av Varvsgatan och Nytorgsgränden. Den här gården stod kvar ända tills den revs år 1970 och det är oklart vart han flyttade den tidigare bostadsbyggnaden. Den nya gården hade 8 rum, nämligen ett kök, en förstuga, en sal och fem kamrar. Den var byggd i en våning och dess längd var 16,8 meter. Inkörsporten fanns mot Varvsgatan och tomten var ingärdad med ett högt plank.
År 1850 ägdes den nya gården och tomt nr 2 av skepparen Henrik Sjöholm, som bodde med hustrun Catharina, som kallades Cajsa. På hyra i deras gård bodde skepparen Johan Gustav Lundblad med sin hustru Sofia.
Detta år uppförde skeppare Sjöholm en kombinerad bagarstuga och uthus, som var närmare 30 meter långt. Det placerades längst söderut på tomten och med gaveln fast i Varvsgatan. I byggnaden fanns det 8 rum, nämligen en bagarstuga, en kammare, en förstuga, en fruktkammare, en hushållsbod, en foderlada, ett fähus, och ett vagnslider. Det här uthuset uppfördes nära uthuset och smedjan, som fanns på granntomten.
År 1854 var ju Vasa navigationsskola evakuerad till Kristinestad efter Vasa brand år 1852 och då bodde navigationsläraren Ernst Filip Selin och hans hustru Mathilda på hyra i gården på tomt 2.
År 1862, den 28 januari avled skepparen Henrik Sjöholm och gården övertogs då av änkan Catharina och sonen Henrik Edvard (1851-1862) dottern Rosa, som då var 9 år och Olga, som var 2 år. Deras rätt vid faderns dödsfall bevakades av förmyndaren, hattmakaren Henrik Johan Rosenberg.
År 1863 ägdes gården av skeppareänkan Sjöholm och hennes två döttrar och de hyrde ut ett par lägenheter. Den ena hyrdes åt gjelbgjutaren Ananias Silander med hustru och i den andra bodde före detta stadsfiskalen Carl Werner Ingman (1803-1879) som var född i Orivesi. Han hade år 1841 gift sig med Ulrika (f. Lindbom 1812-1873). Ulrika hade från tidigare dottern Ida (1840-1917) som Carl Werner adopterade vid giftermålet. Carl Werner och Ulrika fick åtminstone tre gemensamma barn. De hade tidigare bott i änkan Ramströms gård på Västra Långgatan 32.
År 1865 ägdes gården på tomt nr 2 av änkan Sjöholm, som bodde med de två döttrarna. På hyra bodde tobaksfabrikanten Vilhelm Lilja, som var född år 1822 i Kaskö men släkten kom från Gamlakarleby. Han var gift med Maria Margareta, som var född 1817 i Kaskö.
År 1868, den 3 maj avled modern Catharina Sjöholm och gården övertogs då av döttrarna Rosa och Olga.
År 1870 ägdes gården av skeppareänkan Sjöholms arvingar Rosa och Olga men de ser inte ut bo där. På hyra bodde matrosen Tobias Korell med hustrun Katharina, smeden Anders Högman och Sofia Sjölund.
År 1871 gifte sig Rosa Sjöholm med handlanden Vilho Parmanen (1844-1913). Denne var född som Wilhelm Parman men år 1864 hade han förfinskat sitt namn.
År 1875 ägdes gården av skeppareänkan Sjöholms arvingar Rosa och Olga men de ser inte ut bo där. På hyra bodde sjömannen Johan Högholm med hustrun Fredrika och skräddargesällen August Lagerqvist med hustrun Maria.
År 1878, den 28 juni sålde handlanden Vilho Parmanen hustrun Rosas andel av gården medan Olga Sjöholm för egen del sålde sin halva åt skepparen Matts Herman Lacke för 6 000 mark. Olga Sjöholms förmyndare, bagaren Mathias Österberg godkände försäljningen för Olgas del. Köpebrevet var skrivet på finska av Vilho Parmanen och sällan har det funnits så många skriv- och grammatikfel i något köpebrev som i detta. Vid den efterföljande tomtmätningen uppgavs att den norra sidan av tomten stötte mot Södra Qvarngränden, den östra mot kvarnen, den södra mot tomt 1 och i väster mot Östra Långgatan.
Matts Herman Lacke (1833-1925) var född i Pyhäjoki och år 1864 gifte han sig med Brita Sofia Palm (1849-1883) från Kristinestad men hennes släkt kom från Gamlakarleby. De fick 4 barn men det ser ut som att endast dottern Annie (1869-1950) levde till vuxen ålder. Matts Herman var kapten på flera fartyg från Kristinestad, bland annat Ulrika under en tid av 14 år. Han gick i land år 1889.
År 1880 ägdes gården på tomt nr 2 av sjökaptenen Matts Herman Lacke med hustrun Sofia. Hos dem bodde också Sofias mor Sofia Palm och pigan Maria Holm (f.1861). På hyra bodde sjökaptenen Carl Hjulman (1842-1882), hustrun Johanna (f. Huchtelin i Gamlakarleby1845-1933) och deras två mindre barn.
År 1883 avled Sofia Lacke och gården övertogs då av änklingen Matts Herman Lacke och dottern Annie, som då var 14 år gammal.
År 1885 ägdes gården av sjökaptenen Matts Herman Lacke, som bodde med dottern Annie, hushållerskan Lovisa Ekström (f.1839) och pigan Maria Lassila (f.1860). På hyra bodde timmermannen Karl Silverström (f.1832) och hans hustru Sofia (f.1853) med två små barn.
År 1889 gifte sig Lackes dotter Annie med sjökaptenen Johan Gerhard Vilhelm Snellman (1861-1916), som flyttade till Kristinestad från Uleåborg 1889. Han var född i Jorois och var son till Georg Vilhelm Snellman (1838-1870) i Varkaus och Emma Fredrika (f. Oxman 1838-1914) från Jorois. Makarna Snellman fick fem barn mellan åren 1890 och 1899, varav ett dog i späd ålder. De övriga barnen flyttade som vuxna till andra orter i landet.
År 1889, den 21 oktober utbröt en brand i grannen, smeden Lindfors uthus och en uthusbyggnad förstördes och den andra brandskadades. Elden spred sig också till Lackes uthusbyggnader, som brandskadades. De kunde dock räddas eftersom det fanns en bra brunn på gården. Skadan kunde repareras med försäkringsersättningen men Lacke ansåg att den största skadan på hans tomt var den nedrivna överbyggnaden på brunnen och att allt var nedtrampad i hans trädgård.
År 1890 ägdes gården av Matts Herman Lacke. Dottern Annie bodde också där med sin man, som för det mesta var ute till sjöss som sjökapten. Annies svåger, styrmannen Gustaf Theodor Snellman (1863-1896) bodde också en tid i gården. På hyra bodde änkan Lovisa Ekström (f.1831) och handlandedottern Amanda Starck (f.1830).
År 1894 förvärvade sjökapten Lacke gården på tomt 37, alltså Östra Långgatan 61 och han flyttade då dit ensam. Följande år bodde barnmorskan Rosa Rosendahl på hyra hos Lacke.
År 1895, så ägdes gården enligt mantalslängden av sjökaptenen Gerhard Snellman, som bodde där med hustrun Annie och 4 mindre barn. Hos dem bodde också pigorna Maria Österholm (f.1850) och Maria Koskenniemi (f.1853).
År 1897, den 15 juli sålde Matts Herman Lacke sin gård och tomt nr 2 åt sin dotter Annie och hennes man Gerhard Snellman för 8 000 finska mark. Gerhard hade fått styrmansexamen 1882, blev kapten år 1885 och mellan åren 1887 och 1892 förde han befäl på fregatten Imatra. År 1893 blev han delägare i bolaget Heros och förde befäl på dess ångfartyg Heros. År 1900 gick han i land och blev verkställande direktör för det nybildade bolaget Navigator i Kristinestad. Gerhard flyttade till Helsingfors år 1912 som VD för Navigator och han avled där år 1916. Läs mera om dödsfallet HÄR!
År 1899 byggde Gerhard Snellman till gården vid Varvsgatan med en lång vinkel längs med Nytorgsgränden. Själva arbetet utfördes av byggmästaren Henry Häggblad, som hade många andra intressanta byggprojekt på gång samtidigt. Den nya delen fick brädfodring år 1902, då också den gamla delens brädfodring förnyades. Wilhelm Hagen skrev en kommentar i ett brandförsäkringsdokument att gården är helt färdig, både ut- och invändigt ”elegant och stilenligt” renoverad. I juni 1899 flyttade provincialläkaren, änklingen Torsten Munsterhjelm (1856-1939) till Snellmans gård men han flyttade efter en kort tid till Kyrkogatan 4.
År 1900 ägdes gården och tomt nr 2 av sjökaptenen Gerhard Snellman, som bodde där med hustrun Annie, tre söner och en dotter.
År 1905 hade sjökaptenen Gerhard lämnat livet till sjöss och gått i land för gott. Han bodde i gården på tomt nr 2 med hustru och 4 barn. Hos dem bodde också pigorna Hilda Vahlberg (f.1887) och Fina Vesterlund (f.1881). Pigorna byttes årligen, till exempel året innan var Olga Theslöf (f.1885) piga och år 1906 var Ida Granfors (f.1887) och Adolfina Österberg (f.1883) pigor i Snellmans hem.
År 1910 ägdes gården av Gerhard Snellman, som bodde med hustrun Annie och barnen Ernst (1890-1947), Gej (1892-1940), Gunnar (1893-1918) och Annie Dolores (1897-1924). Äldsta sonen Ernst var sjuklig och vistades på ”nervsjukhuset i Nickby och i augusti 1947 blev han rånmördad i Sibbo. Mellansonen Gej var läkare i Uleåborgstrakten och han avled 1940, i en ålder av 48 år. Yngsta sonen Gunnar blev för övrigt avrättad i Helsingfors av rödgardister den 15 februari 1918, han var just då VD för rederiet Navigator och han hörde till skyddskåren.
Hos Snellmans bodde pigorna Henrika Cederström (f.1855), Anna Johansson (f.1887) och Hulda Theslöf (f.1888).
År 1912 flyttade Gerhard Snellman med sin familj till Helsingfors, där han blev direktör för det Kristinestadsbaserade företaget Navigator. Gården blev då obebodd fram till 1 juni 1914. De hade redan år 1913 försökt sälja gården men de hittade ingen köpare den gången. I maj 1914 sålde de husgerådssaker och diverse möbler på auktion, sådant de inte hade kunnat ta med sig till Helsingfors.
År 1913, den 3 december undertecknade Gerhard Snellman och en direktör Nyberg från Telegrafstyrelsen ett hyresavtal, där Gerhard hyrde ut hela gården med alla uthus åt Post- och telegrafstyrelsens telegrafkontor i Kristinestad. Avtalet skulle träda i kraft den 1 juni 1914 och gälla i fem års tid. Årshyran bestämdes till 500 ryska rubel eller 2 000 finska mark och den skulle betalas halvårsvis i förskott. Telegrafens tjänstemän hade rätt att bo i gården, som då hade 8 rum, vindsrum, två kök och de magasin som fanns på gården fick användas för kronans varor.
År 1916 ägdes gården av Gerhard Snellman, bosatt i Helsingfors. I gården fanns telegrafens kontor, vaktmästarens bostad, telegrafchefens bostad och en bostad till åt en tjänsteman.
År 1916, den 11 oktober avled Gerhard Snellman oväntat i Helsingfors och gården i Kristinestad övertogs då av sterbhuset. Den var fortfarande uthyrd åt Kristinestads telegrafkontor och där bodde telegrafchefen Andreas Wuori (f.1885) med hustrun Tyra (f.1885) och telegrafisten Selma Ellfolk (f.1893). Där bodde också gårdskarlarna Aarno och Armas Kahila. Läs mera om Snellman dödsfall HÄR!
År 1919 ägdes gården av Gerhard Snellmans sterbhus men i början året förvärvade Gerhards Snellman son, fil.mag. Ernst (1890-1947) gården och tomten. Telegrafen hade nu flyttat bort och följande år bodde handlanden Johan Fogelberg (f.1866) på hyra med hustrun Maria (f.1876) och sex minderåriga barn. Hos dem bodde också pigan Elvira Asplund (1885-1956), som var hemma från Dagsmark. Lärarinnan Ester Larsson (f.1872) bodde i gården på hyra.
År 1919, den 1 september sålde Ernst Snellman gården och tomt nr 2 med alla byggnader år vicekonsul Eskil Carlström för 70 000 mark. Eskil var yngsta son till kommerserådet Alfred Carlström och Agnes, född Wendelin.
År 1921, den 11 mars sålde vicekonsul Eskil och hustrun Ingeborg Carlström gården och tomten nr 2 åt vicekonsul August Wilhelm Starck (1857-1928) för 70 000 mark. Denne bodde inte själv i gården, utan han bodde på Strandgatan 58.
År 1921, den 15 augusti sålde vicekonsul Starck gården och tomt nr 2 åt affärsmannen Johan Valfrid Härkönen för 95 000 mark. L. Backman hade haft ett Café i denna byggnad men verksamheten avslutades i juni 1921.
År 1921, den 30 augusti sålde affärsmannen Härkönen gården och tomt nr 2 åt handlanden Frans Wuorinen (f.1882) och hans hustru Fiina (f.1885) från Storå för 95 000 mark. Wuorinen idkade läder- och skohandel i gården under en kortare tid. Ett stort antal hyresgäster bodde i gården, längre eller kortare tid. Där bodde till exempel filaren Juho Koskinen (f.1879) med sin hushållerska Elna Haavisto (f.1902), skräddaren Anselm Niemi, handlanden Harjula och många till.
År 1923, den 8 november sålde affärsmannen Frans och Josefiina Wuorinen gården och tomt nr 2 åt före detta bonden Mauritz Laakkonen (f.1864) från Joutsa för 130 000 mark. Köpet finansierades med att Laakkonen tog över ett inteckningslån på 80 000 mark i Teuvan Säästöpankki och ett annat lån på 40 000 i Unionbanken och kontant skulle han betala 10 000 mark. Wuorinen tog åt sig fri rätt att bo i gården till 1 juni 1924. I köpet ingick 14 plankor, korkmattorna och i gården befintliga värmekaminer. Också nu fanns det en stor mängd hyresgäster.
År 1929 övertogs gården av Kristiinankaupungin metodistiseurakunta.
År 1932, den 11 januari såldes gården på exekutiv auktion på grund av en skuld till Närpes Sparbank. Sparbanken tvingades att ta över den intecknade gården av den finska metodistföreningen och de satte den genast till försäljning.
År 1934 i september sålde Närpes Sparbank gården för 107 000 mark åt pensionerade banmästaren Karl Anton Gabrielsson, som med familj hade flyttat till Kristinestad år 1913. Karl Anton var född 1868 i Kaskö och år 1895 gifte han sig med Margaretha Bergman, som var född 1870 i Sverige. Köpebrevet skrevs den 11 september 1934 och i köpet ingick alla byggnader men inget lösöre.
K. A. Gabrielsson hade gått i Industriskolan i Vasa 1893 och han blev då ritare på Väg- och vattenverket där. Efter en tid fick han tjänst som yngre banmästare på järnvägen i Vasa och år 1905 flyttades han till stationen i Töysä och blev banmästare där. År 1913 fick han samma tjänst i Kristinestad och han flyttade då dit med sin familj och bodde då på stationen på Östra sidan. Därifrån gick han i pension år 1934, alltså samma år som han köpte snellmanska gården i söderstan.
K. A. Gabrielsson var mycket aktiv i metodistförsamlingen och höll mindre tillställningar också i sitt hem men för det mesta deltog han på möten i Betlehemskyrkan i Kristinestad. Också i övrigt var han aktiv i stadens föreningsliv, främst i Senapskornet och i skyddskåren. Också inom stadens förvaltning var han delaktig, bland annat som byggnadssakkunnig på magistraten.
Under 1930-talet bodde det flera hyresgäster i Gabrielssons gård. Kantor Bertil Blomberg (f.1891) bodde där en tid med hustrun Aili (f.1901), arbetaränkan Vendla Stenroos (f.1877) bodde där med flera barn och chauffören Siltanen (f.1902) bodde också där med hustrun Aune Susanna (f.1904). Vägmästare Nils Hugo Nyman (f.1900) bodde i början av 1930-talet där med hustrun Judit Alice (f.1905) men efter 1936 ersattes han av vägmästare Einar Viking Nylund (f.1907 i Pedersöre) som bodde där med hustrun Signe (f.1910 i Uleåborg) och sönerna Bjarne Olof (f.1936 i Jääski) och Jarl Erik (f.1937 i Seinäjoki). Hos dem bodde också kontoristen Märtha Dagmar Andtfolk (f.1911 i Sideby). Arbetaren Karl Viktor Prosi (1859-1938) från Bötom bodde där tills han dog.
I slutet av 1940-talet bodde före detta stationschefen Johan Lennart Latvala (f. 1878 i Vasa) på hyra med hustrun Kerttu Vilhelmina (f.1891 i Kuopio) och två barn som var födda i Punkaharju.
År 1949, den 25 oktober avled före detta banmästaren Karl Anton Gabrielsson och genom ett inbördes testamente från 1931 övertog änkan Margareta gården och tomten nr 2.
I början av 1950-talet bodde fiskaren och maskinisten Axel Evald Ekholm (f.1898 i Sideby) i änkan Gabrielsson gård med sin familj. Målaren Viljo Markus Koivistoinen (f.1911 i Ruokolahti) bodde på hyra en tid med hustrun Olga Maria och sonen Kari Kullervo.
År 1963, den 16 maj avled banmästareänkan Margareta Gabrielsson och gården och tomen nr 2 övertogs av sterbhusdelägarna:
-dottern, sjuksköterskan Ester Alina Lönnberg i Helsingfors. Hon var född i Vasa och flyttade med föräldrarna till Kristinestad år 1913 och sedan till Helsingfors år 1930. Gift 1930 i Helsingfors med affärsmannen Karl Erik Edvard Lönnberg (1896-1965) och de fick dottern Karin Margareta, gift Maijanen år 1933
-avlidna sonen, fänriken Karl Artur Gabrielssons (1897-1961) barn Kaarlo Kaj och Eine Marita. Karl Artur flyttade till Helsingfors år 1927. Gift 1928 med Ruth Eine Maria Ekholm, frånskilda 1937 men de gifte sig på nytt år 1941
-dottern, sjuksköterskan Maria ”Maja” Gabrielsson, bosatt i Kristinestad. Född i Töysä 1899, flyttade med föräldrarna till Kristinestad år 1913.
-sonen, fänrik Johan Rudolf i Helsingfors, född i Töysä 1904, flyttade till Helsingfors år 1930. År 1937 gift med Martta Savolainen, frånskilda 1949.
-sonen, löjtnant Birger Eugen Napoleon i Helsingfors, född i Töysä 1905, flyttade till Viborg år 1930. Gift år 1930 med Irja Aino Lehto från Bötom
-dottern Ebba Teresa Gabrielsson i Vasa, född i Töysä år 1908, flyttade till Vasa år 1935 och sedan till Jakobstad.
År 1966, den 2 juli sålde Maja Gabrielsson för egen del och som ombud för sterbhusets andra delägare gården och tomt nr 2 för 25 000 nymark åt Byggnadsbyrå Konte från Vasa. Sterbhusdelägarna hade före det bjudit ut gården åt staden Kristinestad men de meddelade i juni 1966 att de inte hade något intresse av gården. Nybildade konstföreningen Spectra kunde ha en ateljé och hålla utställningar i gården före de flyttade till nuvarande gård på Västra Långgatan.
År 1970, i oktober påbörjade Byggnadsbyrå Konte rivningen av Gabrielssons gård och de anlitade Aaro Järvenpää rivningsgäng från Bötom för uppdraget. Per-Erik Backlund, som var född och uppvuxen i Dagsmark rev ner bagarstugan, för att använda det gamla virket från år1850 i en ny gård som han uppförde i Veikars by i Korsholm.
År 1971 i juni påbörjades bygget av den 3-våningsbyggnad, som fortfarande står kvar på tomten och inom ett år kunde den tas i bruk.
Foton.
