Sammanställt av Lasse Backlund i juni 2023. Uppgifterna är tagna ur gamla tidningar, mantalslängder och kyrkböcker. Rafael Olin och Leif Sjöqvist har bidragit med uppgifter om släkten Brandt.
Carl Gustaf Brandt (1843-1875 i Kristinestad) föddes i Åbo och år 1870 flyttade han till Kristinestad, där han öppnade en bokhandel samma år. Detta år gifte han sig med Maria Åkervall (1837-1919), som var dotter till Johan Åkervall (f.1799) och Carolina Sofia Persdotter (1802-1876). Då Carl Gustaf Brandt flyttade till Kristinestad hade han med sig sin brors dotter Elin Brandt (f.1861 i Åbo, d.1918 i Kristinestad). Elin var dotter till styrmannen Erik Johan Brandt (f.1834) och Amanda Lovisa Moberg, båda från Åbo.
Carl Gustaf och Maria Brandt fick två döttrar i Kristinestad:
–Ellen Maria (1872-1929), gift med bokhållaren Axel Palin (1872-1950). De hade inga barn. Ellen och Axel bodde i gården ända tills Ellen dog år 1929 och änklingen Axel flyttade då till Strandgatan.
–Augusta (1875-1949), ogift och barnlös. Hon arbetade så gott som hela livet med siffror och pengar, till att börja med som stadskassör på stadens Drätselkontor. Från år 1906 blev hon kassör på Kristinestads Sparbank och från 1918 var hon dess kamrer. Augusta var aktiv i flera föreningar, bland annat kassaförvaltare på ”De Gamlas Hem”, medlem i Svenska folkpartiets lokalavdelning och i Fruntimmersföreningen. Hon satt i styrelsen för ”Svenska Gården A. B.” och var revisor för den kyrkliga församlingen.
Carl Gustaf och Maria fick också sonen Gustaf år 1873 men han dog redan följande år.
Mera om handlande Elin Brandt:
Elin Brandt (1861-1918) var dotter till styrmannen Erik Johan Brandt, som var bror till bokhandlare Carl Gustaf Brandt i Kristinestad. Carl Gustaf hade flyttat från Åbo till Kristinestad år 1870, då han gifte sig med Johan Åkervalls dotter Maria.
Några år efter att Elin hade kommit till staden år 1870 eller 1871, så började hon arbeta som affärsbiträde i handlandeänkan Rosina Ekmans affär i granngården, på Västra Långgatan 12. Hon bodde också där i flera år, åtminstone till år 1900. År 1899 ordnade Rosina slutförsäljning och i mars samma år köpte Elin Brandt det resterande varulagret.
År 1901 i juni flyttade handlande Elin Brandt till gården på Östra Långgatan 49 och på samma gång flyttade hon också sin affär till samma gård. Ingången till affären gick från Rådhusgatan. Den gården ägdes då av Josef Wilhelm Åkervalls anhöriga och där bodde också Josef Wilhelms syster, handlandeänkan Maria Brandt med sina två döttrar.
I sin affär sålde Elin Brandt främst kläder och skor men också öl, mjöd och andra säsongvaror hörde till sortimentet.
Elin Brandt var aktivt med i föreningslivet i staden. Hon var i flera år styrelsemedlem i Arbetets Vänners syförening och i fruntimmersföreningens verksamhet deltog hon ofta. Till exempel år 1913 ordnade Elin en pappersinsamling i fruntimmersföreningens namn och det är möjligtvis den första insamlingen i stadens historia. År 1908 invaldes hon i Svenska Folkpartiets lokalavdelningsstyrelse i Kristinestad. Hon var också ledamot i den lokala brandstodskommittén i ”Städernas i Finland Brandstodsbolag för lösegendom”. Hon var också med i bildandet av föreningen ”De gamlas hem” och samlade år 1911 in pengar till den fond som doktor Ernst Wendelin hade bildat just före sin död.
Elin bodde sedan i den här gården ända tills hon dog år 1918, ogift och barnlös.
Elin Brandts begravning.
Stoftet av fröken Elin Brandt invegs till griftero söndagen den 27 oktober under stor anslutning från vänners och bekantas sida. Jordfästningen förrättades av kyrkoherden Tranchant, som i varma ord framhöll den avlidnas kärleksfulla strävan att lindra likars nöd, samt betonade den stora förlust, ej allenast de egna utan även samhället lidit genom hennes bortgång.
En sångkör sjöng ”Jag går mot döden, var jag går”, ”Ljuvt är att hamna efter färd på haven” och andra sånger. En rik minnesgärd i blommor nedlades av anhöriga, tjänstepersonal och vänner, bland annat familjerna Ekman, Cederwall och Åkerman, Martens, Wijkberg, Stenfors, Blomberg, Anna Lundberg, Olga Holm och Alfhild Castrén, syskonen Cairenius, Holmberg och Sundell.
Magister W. Martens talade varmt och högstämt till den hänsovdes minne, tolkande den stora saknad hon efterlämnat.
Kommerserådinnan Olga Hydén nedlade en krans från Fruntimmersföreningen, samt lärarinnan Aina Grönlund från Arbetets Vänner, därvid yttrande:
”Arbetsdagen är slut, det verksamma sinnet, det glada modet har stelnat i döden. Vi minns med saknad den hurtiga, oförtrutna föreningsmedlemmen, som under en lång följd av år sedan föreningen Arbetets Vänners stiftande arbetat på skilda området inom densamma, samt offrat tid och krafter för befrämjande av dess strävanden. Ännu sedan en tilltagande sjuklighet lade hämsko på arbetet för föreningens bästa, var dock intresset för dess fortbestånd lika varmt. Tack Elin, för din insats i arbetet för den svenska stammen!
Föreningen Arbetets Vänner nedlägger denna krans som en gärd av aktning, tacksamhet och saknad. Sov gott kamrat! Din plats ibland oss är tom, men minnet av din gärning lever.”
Minnesord i Syd-Österbotten, skrivna av signaturen ”A. G”:
Lidandets dagar äro ändade, livets natt har inbrutit, ty ”döden kan ej störtas, kan ej skona och hans lie rostar ej”, säger skalden.
Men längre sträcker sig ej heller dödens makt. Bortom den mörka övergångsbron strålar det oförvanskliga ljuset och för dem, som stå vid den öppnade graven, lyser minnet av trofast livsgärning, hugsvalande sorgen.
Elin Brandts liv har ej förrunnit spårlöst, ty det har varit medborgarinnans vakna, intresserade arbete för hemortens bästa. Fördelat på skilda områden, har detta arbete städse utförts med sällspord energi och omtanke och ännu under sjukdomens dagar har denna energi ej svikit. Som ett exempel bland många minns vi alla den avlidnas insats i frihetskriget sistlidna vår. Bruten av sjukdom stod hon dock varje dag på sin post, ordnande och utförande arbete för krigarnas utrustning, till dess den förlamade handen nekade längre tjänstgöra.
Elin Brandt, du var stor i ditt arbete för fosterlandet och ehuru intet yttre utmärkelsetecken blivit dig beskärt, har du vunnit ett värdefullare i dina medborgares aktning.
Tack för det ljusa minne, du efterlämnar! Vila från möda och kval, till dess den nya morgonen bräcker! A. G.
Foton och annonser:
