Sammanställt av Lasse Backlund. Uppgifterna är tagna ur gamla försäkringsbrev, som finns på Riksarkivet.
Brandförsäkringen år 1881.
År 1832 bildades ”Allmänna Brandstodsbolaget i Finland” i Helsingfors men det var först i augusti1881, som gården försäkrades för första gången. Carolina Wickman, som var Ludvig Friskes arvinge ansökte att gården skulle försäkras mot eldskada. Försäkringsansökan skulle göras till bolaget och Wickman uppgav då att på tomten fanns det nödiga brandredskap, nämligen 2 brandstegar, 2 brandhakar och 2 brandämbare, alla märkta med tomtens nummer i oljefärg.
Wickman uppgav att det på tomten fanns en brunn, som kunde användas vid en eventuell eldsvåda.
Wickman uppgav att tomten var 2 156 ”Qvadrat alnar i areal vidd” (770 m²).
Det fanns tre byggnader på tomten år 1881, som Wickman ville försäkra:
Byggnad nr 1:
Ett boningshus av timmer i gott skick, uppfört år 1827, brädfodrat och målat med slamfärg och hade ett tak av pärtor. Byggnaden var 18 ½ alnar (11,1 m) långt, 10 alnar brett och höjden från marken till takkammen 12 alnar. Byggnaden hade en våning och där fanns fyra boningsrum, och i dessa fanns det 2 kakelugnar och en köksspis med hälla. På vinden fanns det också ett boningsrum med en egen kakelugn. På gårdssidan fanns det en överbyggd uppgångstrappa, byggd av trä-
Den här huvudbyggnaden försäkrades för 1 400 mark.
Byggnad nr 2:
En bagarstugubyggnad i försvarligt skick uppförd år 1824, inte brädfodrad men nog målad med slamfärg och det hade ett tak av pärtor. Bagarstugan var 14 ¾ alnar (8,8 m) lång, hade en våning och där fanns en bagarstuga med matbod.
Bagarstugan försäkrades för 250 mark.
Byggnad nr 3:
En uthusbyggnad av stock i försvarligt skick, uppförd år 1824, målad och hade ett tak av bräder och näver. Uthuset var 33 ½ alnar (20 meter) långt och där fanns en foderlada, fähus, spillningskast med latrin och ett vedlider.
Uthuset försäkrades för 150 mark.
Hela försäkringsbeloppet blev alltså 1 800 mark och den årliga inträdesavgiften beräknades till 14, 03 mark. Den här avgiften eller premien gällde i 5 års tid och premien skulle då justeras i samband med att byggnaderna och brandredskapen granskades.
Brandförsäkringen år 1895:
Den nya ägaren, sjömannen Wilhelm Melander satte ett nytt tak av asfaltfilt på huvudbyggnaden och gjorde en större renovering och han ville då ta en ny och större försäkring på 2 000 mark.
Också de andra byggnaderna hade han reparerat och de försäkrades nu för 500 mark vardera. Den nya inkörsporten försäkrades för 50 mark och där ingick gångjärnen och en klinka.
Hela försäkringen gick alltså på 3 050 mark och den årliga inträdesavgiften beräknades till 22,32 mark. Denna avgift eller premie skulle granskas och justeras vart femte år, på samma gång som byggnaderna granskades.
Brandförsäkringen år 1905.
I december 1905 ville sjömannen Wilhelm Melander teckna en ny brandförsäkring, eftersom han hade gjort flera förbättringar på byggnaderna och de hade således fått ett högre värde.
Byggnad nr 1:
Ett boningshus av timmer i gott skick, uppfört år 1827, brädfodrat och målat med oljefärg och hade ett tak av asfaltfilt. Huset var 10,9 m långt och 6 m brett och där fanns 4 rum, varav ett fanns uppe på vinden. I rummen fanns det tre kakelugnar och i köket en kökshällspis. På gårdssidan fanns det en veranda uppförd av korsvirke och bräder.
Huvudbyggnaden försäkrades för 4 000 mark.
Byggnad nr 2:
Ett boningshus av timmer i gott skick, uppfört år 1824, brädfodrat och målat med kompositionsfärg och ett tak lagt med asfaltfilt. Huset var 8,7 m långt och 4,6 m brett och där fanns två rum men endast en eldstad och det var en köksspis med bakugn. På denna byggnad fanns det också en veranda uppförd av korsvirke och bräder.
Byggnaden försäkrades för 1 000 mark.
Byggnad nr 3:
En uthusbyggnad i vinkel, byggt av stockoch delvis av korsvirke och bräder, uppförd år 1824, i gott skick. Den var brädfodrad och målad med kompositionsfärg och hade ett tak av bräder och delvis av asfaltfilt. Det var 18,8 m långt på östra sidan och 7,75 m på den norra sidan. Bredden var ungefär 4 meter och där fanns en foderlada, fähus, latrin med spillningskast, ett vedlider och ett redskapslider.
Uthuset försäkrades för 1 000 mark.
Förutom dessa tre byggnader, så försäkrades den oljemålade inkörsporten för 100 mark och i försäkringen ingick både gångjärn och lås.
Ett oljemålat plank av stock och bräder försäkrades för 100 mark och det var 20 meter långt och 2,05 m högt men på ett ställe endast 1,50 m högt.
Hela försäkringen uppgick till 6 200 mark och inträdesavgiften eller premien beräknades till 48,97 mk.
Melander uppgav att det inte fanns några oförsäkrade byggnader på hans tomt och inga eldfarliga inrättningar. På tomten fanns en stor trädgård med flera lummiga lövträd, som fungerade som ett bra brandskydd vid en eventuell eldsvåda.
Brandstodsbolagets lokala agent Wilhelm Hagen skrev i sin rapport att flera renoveringar har gjorts i byggnader, som motiverade högre försäkringsvärde. Han skrev också att flera byggnader stred mot den nya byggnadsförordningen, eftersom de stod för nära varandra och så var de byggda för nära tomtgränsen.
