Sammanställt av Lasse Backlund i november 2022. Uppgifterna är tagna ur mantalslängder, lagfartsregister, kyrkböcker och gamla tidningar.
Gårdens och tomtens historia.
Första kända ägaren till denna tomt är Henrik Lönroth och den 18 september 1780 sålde han ”med hustruns ja och samtycke” tomten och gården åt karduansmakaren Eric Djupström (1749-1826). Djupström var född i Sverige och år 1780 gifte han sig med Margareta Argelander (1760-1826) från Kristinestad.
År 1826 avled makarna Eric och Margareta och år 1828, den 11 mars sålde sterbhusets delägare gården på auktion. Högsta godkända anbudet gavs av fabrikören Gerhard Renman i Gamla Carleby, som var gift med Djupströms dotter Brita Helena (f. 1798) och som ombud använde de handelsbokhållaren Mauritz Wilhelm Argelander. Gården skulle den tiden ha stått på tomt 53 men den fick nummer 187 i stadsplanen från 1825.
År 1829, den 11 mars sålde färgarefabrikören Renman genom ombudet Argelander gården åt murarmästaren Johan Back och hans hustru Maria. Köpeskillingen var 212 riksdaler svenska riksgälds sedlar.
År 1830 ägdes tomten nr 187 på Strandgatan 2 av murarmästaren Johan och Maria Back. På hyra bodde sjömannen Gustaf Forsström, vars hustru också hette Maria. Följande år byggde Gustaf Forsström en gård åt sig på Strandgatan 3, nästan tvärs över gatan.
År 1832 övertogs gården och tomten nr 187 av skepparen och handlanden Erik Djupström (1790-1836), vars far Eric tidigare hade ägt gården. Djupström använde sig av den så kallade bördsrätten, som gav honom större rätt till gården än vad murmästare Back hade. Djupström bodde inte själv här utan han bodde med sin familj i närheten, på adressen Strandgatan 13. Erik Henrik Djupström var son till garvaren Eric Djupström (född i Hedemora i Sverige1749-död i Kristinestad 1826) och smeddottern Anna (född Argelander i Kristinestad 1756-1826). Anna var dotter till Johan Argelander, som var född år 1732 i Korsholm och som dog i Kristinestad 1808. År 1819 gifte sig Erik Henrik Djupström med Anna Maria Sjöblom, som flyttade från Stockholm samma år.
Den första tiden var gården betydligt mindre och den hade endast ett kök och en kammare men på 1800-talet byggdes den sedan till, så att den fick det utseende den har i dag. År 1832 bodde brandvakten Erik Malin på hyra med hustrun Maria, sjömannen Johan Kullberg med hustrun Lena och borgareänkan Stina Backman.
År 1835 ägdes gården av skepparen Erik Henrik Djupström, som bodde på Strandgatan 13. På hyra i gården bodde postmästareänkan Wilhelmina Wahlberg (1807-1886). Hon var änka efter postmästaren Johan Fabian Wahlberg (1797-1834), som var född i Luumäki men som dog i Kristinestad.
År 1836, den 29 december avled sjökaptenen och handlanden Djupström och gården övertogs då av änkan Anna Maria, som ju inte bodde där. Hon övertog också deras 2-våningars villa Eriksberg, som låg invid Tjöck å på Östra sidan. Villan var en tid uthyrd åt stadens borgare som utvärdshus men under Krimkriget 1853 beslagtogs den av de ryska trupperna, som inrättade ett lasarett där. Den här villan förstördes i en brand 1859.
År 1837 bodde postiljonen Wilhelm Cajander på hyra i änkan Djupströms gård. Han bodde med hustrun Gustafva och pigan Johanna. På hyra bodde också arbetskarlen Johan Hällström med sin hustru Beata. Erik Djupström avled i bröstfeber julen 1836 och gården övertogs då av änkan Anna Maria.
År 1840 ägdes gården på tomt 187 av skeppareänkan Anna Maria Djupström. I gården bodde skepparen Gustaf Adolf Studd med sin hustru Alma.
År 1842 bodde postiljonen Adolf Sundström i Djupströms gård tillsammans med hustrun Greta. Där bodde också arbetskarlen Johan Hellström och Beata.
År 1850 ägdes gården och tomten 187 av änkan Anna Maria Djupström men hon bodde ju inte där själv. Det gjorde färgaren Nils Edman med hustrun Fredrika. Deras döttrar Sofia och Amanda bodde med dem och det gjorde också färgaregesällen Erik Stenfors med hustrun Olivia och hos dem bodde också lärlingen Carl.
År 1855, den 11 april sålde änkan Anna Maria Djupström gården och tomten 187 åt matrosen Erik Dahl för 225 rubel silver. Dahl finansierade affären med att låna pengarna ur Sjöbergska fattigfonden. På hyra bodde Anders Gustaf Sandberg med hustrun Johanna och pigan Ida. Där bodde också garvaren Adolf Berg med hustrun Greta.
År 1859, den 30 september skrev Erik Dahl sitt testamente där han bestämde att efter hans död så skall pigan Alpertina Härnesharju från Storå ärva halva gården.
År 1860 ägdes gården av matrosen Erik Dahl och hans hustru Anna. På hyra bodde brandvaktsänkan Maria Back, sjömännen Karl och Mats Back, och brandvakten Henrik Sten med hustrun Anna.
År 1863 hade matrosen Erik Dahl avlidit och gården övertogs då av arvingarna, hälften av sonen Erik Abraham Dahl och andra halvan på grund av testamentet av pigan Alpertina, som nu var gift med Herman Köykkälä från Luopa by i Ilmola, där de också bodde. På hyra bodde handlandeänkan Johanna Sandberg med pigan Maria, och matrosen Karl Bernas med hustrun Johanna.
År 1863, den 9 mars sålde Herman och Alpertina Köykkälä sin gårdshalva åt hattmakaren Frans Fredrik Söderlund för 520 finska mynt. För att finansiera affären köpte Söderlund gården delvis med en skuldsedel åt säljaren Köykkälä men lånade också pengar av arbetskarlen Matts Martens. Redan i juni 1864 gick dessa skulder till utmätning.
År 1865, den 4 mars såldes hattmakare Söderlunds gårdshalva åt timmermannen Johan Hägglund. Denne var född i staden år 1792 och i ämbetsbetyget hade han ett par anmärkningar, då han ”år 1846 pliktat för oqväde, samt år 1847 för att inför rätta missfirmat motparten”.
År 1865, den 12 maj bestämdes det i rådhusrätten i staden att timmermannen Johan Hägglund måste avyttra sin gårdshalva åt minderåriga Erik Abraham Dahl, som ju ägde den andra halvan. Tvisten löstes genom förlikning och gårdshalvan övertogs av Dahl för 520 finska mark. Detta var möjligt enligt lagen om bördsrätt från 1734, som gav företräde för vissa släktingar vid arvskifte. För att finansierade gårdsaffären lånade han pengar från Sjöbergska fattigfonden.
I början av år 1871 fick sonen, matrosen Erik Abraham Dahl (1848-1873) lagfart på hela tomten 187. Den ena halvan hade han fått i arv efter sin avlidna far Erik Dahl och den andra vid förlikningen år 1865. Han gifte sig 1871 med Maria Wilhelmina Vester (1851-1935) från Kristinestad. Hustrun hade från tidigare oäkta sonen Helmer Edvin, född 1867 i staden. Helmer Edvin gifte sig år 1888 med Maja Lena Söderholm. Erik Abraham och Maria Wilhelmina fick gemensamma sonen Otto Severin (1871-1874).
År 1873 i september avled matrosen Erik Abraham Dahl i en ålder av 25 år. Följande år den 29 december gifte änkan Maria om sig med målargesällen Herman Wiklöf (född i Veikars by i Mustasaari 1852-1930). Denne hade kommit till Kristinestad år 1871 via Vasa och han bodde då i ”Spectras gård” på Skolgatan där han gick i lära hos målarmästaren A. G. Lindqvist. Wiklöf övertog i samma veva lånen som var tagna ur Sjöbergska fattigfonden.
År 1875 ägdes gården och tomten på Strandgatan 2 av målaregesällen Herman Wiklöf och hans hustru Maria. På hyra bodde sjömanshustrun Katharina Hannus. Mellan åren 1877-1878 bodde lärlingen Frans Wilhelm Forsman (f.1862) från Kaskö i gården men han flyttade sedan till Närpes. Enligt Finlands handelskalender för år 1890 så skulle Herman Wiklöf ha fått sitt mästarbrev 1877.
År 1880 ägdes gården av målaren Herman Wiklöf och hustrun Maria. De fick 8 barn, som alla var födda i Kristinestad, nämligen:
-1875 Herman Theodor, målargesäll, vistades i Amerika och dog där 27.2.1921.
-1877 Carl Emil, som gifte sig i april 1926 med Karin Helena Lihra (1881-1927),som då bodde i forman Jernvalls gård på Västra Långgatan 28. Karin var dotter till sadelmakaren Johan Lihra, som flyttade från Nykarleby till Kristinestad år 1883. Emil och Karin var en tid bosatta på Strandgatan 22 där Karin avled i barnsäng 22 januari 1927. Änklingen, målaren Emil flyttade år 1930 till Ekenäs med 3-åriga dottern Karin Elisabeth (f.6.1.1927). År 1930 adopterade skogsvaktaren Hannus från Närpes den 3-åriga Karin Elisabeth. Hennes far, änklingen målaren Emil Wiklöf gifte om sig sommaren 1931 med Anna Alina Lag, som arbetade på Pojovikens klädesfabrik.
-1881 Hugo, död i Kristinestad 1919, ogift och barnlös.
-1883 Arthur Severin, bagare, gift första gången 1909 med Emma Bogren och andra gången 1933 med sjuksköterskan Ida Kosonen (f.1888) från Ruskeala nära Sordavala. År 1935 flyttade han till Sordavala. Båda äktenskapen slutade i ”laglig skilsmässa” och efter kriget flyttade Arthur och Ida tillbaka till Kristinestad. Ida arbetade som sjuksköterska i flera år i staden.
-1886 Johan ”John” Felix. Målarlärling hos sin far Herman och blev utsedd till gesäll av Hantverksföreningen år 1905. Vistades i utlandet.
-1889 Elna Maria, som gifte sig 1917 med järnvägstjänstemannen Lauri Luotola från Kurikka men tillfälligt bosatt i Kristinestad. Vigseln skedde i nya kyrkan och en fest ordnades på Arbetets Vänners lokal. Elna och Lauri flyttade till Kurikka år 1919. Postföreståndarinnan Elna Wiklöf gifte sig andra gången år 1924 med klockaren i Övermark, Theodor Fagernäs.
-1892 Gustav Fredrik, handelsresande, aktiv i frivilliga brandkåren, flyttade år 1922 till Gamlakarleby och gifte sig där samma år med rådmansdottern Elvira Sandqvist (1899-1965), som kallades Elvi. Gustav och Elvi fick döttrarna Ejvor, Gunvor och Solveig. Gustav dog i Vasa år 1976.
-1895 Gerda Maria, gifte sig år 1920 med banktjänstemannen Uno Einar Lönnberg från Helsingfors, dit hon också flyttade samma år.
År 1885 ägdes gården av målaren Herman Wiklöf och hustrun Maria. Hos dem bodde Marias son Helmer (f.1867) och 5 minderåriga barn. Några hyresgäster är inte antecknade vid denna tid. Följande år den 30 juni köpte Herman Wiklöf den så kallade Ekmanska villan vid Storträsket och den hade i tiderna tillhört handlanden J. P. Sundström.
År 1890 ägdes gården av målaren Herman Wiklöf och där bodde inga hyresgäster. Marias son Helmer Dahl hade år 1888 gift sig med Maja Lena Söderholm, som var född 1862 i Dagsmark och de flyttade då bort. Maja Lena var dotter till Josef Söderholm (1828-1907) och Anna Kajsa Fröberg (1826-1886), båda från Dagsmark.
År 1895 och 1900 ägdes gården av Herman och Maria Wiklöf och hos dem bodde de vuxna sönerna Herman (f.1875) och Karl (f.1877) och 5 minderåriga barn.
I något skede byggde Herman Wiklöf en byggnad till i norra ändan av tomten och den användes till en början som verkstad. Den byggnaden står fortfarande kvar nära tullstugan.
År 1905 ägdes gården och tomten 187 av målaren Herman Wiklöf, som bodde med hustrun Maria och vuxna barnen Herman, Arthur och Johan och 3 minderåriga barn. Målargesällen Karl Wiklöf (f.1877) var skriven i gården trots att han vistades i Amerika och detsamma gällde för sjömannen Hugo Wiklöf (f.1881).
År 1910 ägdes tomten och de båda gårdarna av målarmästaren Herman Wiklöf och hustrun Maria. Sönerna Arthur, Karl och Hugo befann sig i Amerika medan Johan, Elna, Gustaf och Gerda bodde hemma. På hyra bodde tjänarinnan Hilda Rosenback (f.1879), tjänarinnan Ida Nygård (f.1859) och målargesällen Adrian Grandell (f.1884).
Herman var aktivt med i föreningslivet i staden. Han satt bland annat i ”Fabriks- och Hantverksföreningen i Kristinestads” styrelse och under flera år satt han i stadens taxeringsnämnd.
I början av 1920-talet ägdes gården och tomt 187 av målarmästaren Herman Wiklöf som bodde med hustru och flera barn. På hyra bodde arbetaren Frans Bäckström (f.1892) med hustrun Elsa (f.1896) och en dotter.
År 1930 efter att målarmästaren hade avlidit övertogs gården av änkan Maria Wiklöf och det ser ut som att alla barn hade flyttat bort.
År 1930, den 26 november avled målaren Herman Wiklöf och den 23 juli 1935 avled hans hustru Maria Wilhelmina. Vid arvsskiftet 27 oktober 1935 delades gården mellan alla syskon. Samma dag ordnades auktion och det högsta budet på 43 000 gavs av sonen Arthur Severin , som bodde i Sordavala. Budet godkändes av alla närvarande syskon och av förmyndaren för de i Amerika varande syskonen.
I mitten av 1930-talet före arvsskiftet ägdes gården av änkan Maria Wiklöf. Sonen Arthur Severin, som var bagare bodde där en tid med hustrun Ida. En tid bodde också handelsbiträdet Anne Elina Vainio (f.1911) på hyra. Också mekanikern Ivar Hiipakka (f.1897) bodde en tid på hyra.
Mot slutet av 1930-talet ägdes gården av bagaren Arthur Wiklöf, som inte själv bodde där eftersom han år 1935 hade flyttat till Sordavala. Han var gift med Ida Kosonen (1888-1958), som var född i Ruskeala nära Sordavala. På hyra bodde växelkarlen Edvard Friberg (f.1877) från Korsholm och hans hustru Helfrid (f. Söderlund 1904).
År 1939 ägdes gården av Arthur Wiklöf, som ju bodde i Sordavala. På hyra bodde den tidigare handlanden Vihtori Paavonaho (f.1879 i Alavo) med sin son Veikko, som var född 1916 i Vilppula. På hyra bodde också skogsvaktaren Johan Hugo Hannus, som var född 1888 i Närpes. Han var gift med Amanda Nurmi, som var född 1884 i Hattula och de bodde med döttrarna Dagny Elvira (f.1916 i Helsingfors) och Karin Elisabeth (f.1927). Den här Karin Elisabeth ser ut att vara Emil Wiklöfs dotter, som Johan Hugo och Amanda Hannus hade adopterat år 1930 från Ekenäs.
I början av 1940-talet bodde det många familjer under korta perioder i Wiklöfs gård. Hilda Pihlaja, som var född 1883 i Storå bodde där med sonen Sulo Armas, som var född 1915 i Bötom och arbetade som eldare. Sedan flyttade Yrjö Pullola dit med sin stora familj. Fiskaren Einar Nyberg (1913-1982) bodde också där på hyra i den mindre gården med hustrun Anni Elvira, som var född Vahlbäck i Lappfjärd år 1916 och de två barnen Rainer (f.1939) och Margareta (1941-2019 i Sverige). Einar var i krigstjänst och Anni hade en frisersalong i hemmet. Einar Nyberg blev sedan vaktmästare på rådhuset. Eldaren Arvid Otto Nykvist (f.1912) bodde här på hyra i den större gården med hustrun Aune Onerva, som var född Pihlaja i Bötom år 1912 och sonen Leo, som var född cirka 1940.
I slutet av 1940-talet ägdes gården av bagarmästaren Arthur Wiklöf, som nu hade flyttat från Sordavala tillbaka till staden och han bodde i den mindre gården. Hilda Pihlaja bodde kvar på hyra med sonen Sulo Armas som nu hade gift sig med Ella Savolainen från Jaakkima. Hos dem bodde lilla sonen Harri Olavi som var född i staden 1948. En tid bodde direktör Noromies från Vichtis i gården på hyra med hustru och flera barn. Snickaren Yrjö Pullola, som var född i Storå 1907 bodde också på hyra med hustrun Ellen Grönroos, som var född 1906 i Dagsmark och de hade 11 barn.
I början av 1950-talet ägdes gården av Arthur Wiklöf. På hyra i gården bodde Sulo Pihlaja med hustrun Ella och 4 barn. Direktör Noromies hade flyttat bort men Pullolas bodde kvar.
År 1955, den 10 oktober blev det klart att Arthur och Ida Wiklöf adopterar Lahja Suoninen, som var född år 1932. Hon var född i Ruskeala, nära Sordavala, alltså samma ort därifrån Ida Wiklöf hade kommit. Lahja hade redan år 1953 gift sig med Ture Ojala (född 1927 i Närpes, död 2009) och paret flyttade år 1955 till Vasa.
År 1958, den 18 februari avled Ida Wiklöf och gården togs över av Arthur Wiklöf och fosterdottern Lahja Ojala. Arthur bodde i den mindre, norra gården. Änkan Ella Skogström (f.1882 i Sverige) bodde i den större gården på hyra några år med sin dotter Lillemor Lindqvist (f.1916) och Lillemors barn Eyvind och Christel.
I början av 1960-talet bodde lagerarbetaren Eino Ketola, som var född 1939 i Storå bodde en tid på hyra med hustrun Anita (f. Lång i Dagsmark 1939) på hyra i den södra gården, medan Arthur bodde ensam i den norra.
I slutet av 1960-talet ägdes tomten och gårdarna på Strandgatan 2 av Arthur Wiklöf. På hyra bodde Eino och Anita Ketola och under en tid bodde också Karl Folke Östman (f.1924) och hans hustru Hilda Maria (född Järvenpää 1914) där, före de flyttade till Sverige.
I början av 1970-talet ägdes de båda gårdarna av förre bagarmästaren Arthur Wiklöf.
År 1975, den 22 februari avled Arthur Wiklöf och gården på Strandgatan 2 övertogs av fosterdottern Lahja, som var gift med Ture Ojala och de bodde bodde då i Vasatrakten. Båda gårdarna i Kristinestad förblev obebodda.
År 1982, den 23 juli sålde Lahja och Ture Ojala de obebodda gårdarna åt de nuvarande ägarna, som är hemma från Storå och från Kemi. De genomförde omfattande renoveringar i huvudbyggnaden från år 1982 till sommaren 1989. Under renoveringstiden så bodde de i den mindre gården, som de kallar ”pikkutupa. Den gamla farstukvisten på gårdssidan revs och en ny och större byggdes i stället. De använder den större gården som stadigvarande bostad. Den mindre byggnaden i norra ändan har inte använts som bostad sedan år 1989.
Ture Ojala avled i Vasa år 2009 och Lahja avled på julaftonen 2022, båda gravsatta på Östra sidans gamla begravningsplats.
Foton och annonser.
