Sammanställt av Lasse Backlund i oktober 2022. Uppgifterna är tagna ur kyrkböcker, lagfartsregister, mantalslängder och gamla tidningar. Rafael Olins släktutredningar och fotografier har varit till stor hjälp.
Länkar:
Om du vill läsa mera om själva byggnaderna och om de brandförsäkringar som hade tecknats i tiderna , så skall du klicka HÄR!
År 1751 ägdes gården som då stod på tomt 20 i det andra kvarteret av Jacob Vikmans änka.
År 1810 ägdes gården på tomt nr 26 i det andra kvarteret av lotsen Johan Åkerberg. På hyra bodde fiskaren Johan Lind med hans hustru Lena.
År 1815 ägdes gården på tomt nr 26 i det andra kvarteret av lotsen Johan Åkerberg. På hyra bodde stadstjänaren Abraham Pihlrot med hustrun Maja och fiskaren Johan Lind med hans hustru Lena.
År 1820 ägdes gården på tomt nr 26 i det andra kvarteret av lotsen Johan Åkerberg. På hyra bodde sjömannen Johan Nordman, med hustrun Lisa och svärmor Eva.
År 1823 hade gården på tomt 26 övertagits av fiskaren Johan Åkervall (1799-1845). Han var gift med Karolina Persdotter (1802-1876).
År 1825 ägdes gården som enligt den gamla stadsplanen låg på tomt 26 av fiskaren Johan Åkervall och hustrun Carolina. På hyra bodde arbetskarlen Carl Lund och hans hustru Greta.
Då den nya stadsplanen från 1825 togs i bruk fick gården på Västra Långgatan 21 numret ”112 i det andra kvarteret.”
På 1830-talet ägdes gården på tomt 112 av fiskaren Johan Åkervall och hustrun Karolina.
År 1840 ägdes gården på tomt 112 av fiskaren Johan Åkervall, som bodde med hustrun Karolina. Johan och Karolina hade 6 barn: Johan Petter (f.1824), Carolina Sofia (f.1830), Josef Wilhelm (f.1835), Maria Kristina (f.1837), Carl Erik (f.1839) och Gustaf Edvard (f.1843).
År 1845 avled fiskaren Johan Åkervall och gården övertogs då av änkan Karolina, som fortsatte att bo i gården med sina små barn. Hon var född i februari 1802 i Sideby.
År 1859, i januari inträffade den stora branden i Kristinestad, som ödelade mer än ett kvarter söder om torget. Änkan Åkervalls förstördes eller brandskadades troligtvis, men eftersom den var oförsäkrad, så finns det inga dokument sparade om detta.
År 1860 ägdes tomt nr 112 av fiskareänkan Karolina Åkervall och hos henne bodde sönerna Josef Wilhelm, Karl Erik och Gustaf Edvard och dottern Maria. På hyra bodde arbetskarlsänkan Beata Ehrström och sjömannen P. Ehrström.
År 1862 byggdes den gård, som fortfarande står kvar. Enligt brandförsäkringarna byggdes gården av fiskareänkan Karolina Åkervall med hjälp av sonen ”den välbärgade fiskaren Wilhelm Åkervall”. Wilhelm var Johan och Karolinas son och han var född 1835. År 1862, så har änkan Karolina Åkervall tecknat en brandförsäkring på den nybyggda gården. Gården fick genast den längd och utseende, som den fortfarande har och på bottenplansritningen så ser det ut som att gården kunde ha haft två lägenheter med skilda ingångar.
År 1865 ägdes gården på tomt 112 av fiskareänkan Karolina Åkervall och hos henne bodde sonen Josef Wilhelm och dottern Maria. Inga hyresgäster.
År 1876 avled fiskareänkan Karolina Åkervall. I gården bodde hennes son Josef Wilhelm (f.1835) och hennes dotter Maria Kristina (f.1837) som var gift med lanthandlaren Carl Gustaf Brandt (f.i Åbo1843).
Gården övertogs 1876 av sjökaptenen Christian August Olin (1834-1880). Han var son till tjärvräkaren Christian Olin (1800-1880) och Brita Christina (f. Elfström i Mustasaari 1806, död i staden 1900). Han var alltså bror till sjökaptenen och handlanden Johan Wilhelm Olin. August var gift med Karolina Wilhelmina Häggblad (född i Kristinestad 1840-1906). August och Karolina fick flera barn men endast dottern Annie Wilhelmina (1872-1964) levde till vuxen ålder.
År 1880 ägdes gården av sjökapten Christian Olin och hans hustru Wilhelmina. Hos dem bodde barnen Annie Wilhelmina (1872-1964), Signe Karolina (1875-1881) och Bertha Sofia (1877-1881). Hos dem bodde pigorna Maria Berlin (f.1858) och Maja Pollari (f.1844).
År 1880 omkom sjökaptenen Christian Olin under en färd från Baltimore till Europa, då skeppet Christinestad förliste. Det hade en last av spannmål och försvann spårlöst efter att ha avseglat 24 januari 1880. Gården övertogs då av änkan Karolina Wilhelmina.
År 1885 ägdes gården och tomt 112 av sjökaptensänkan Wilhelmina Olin, som bodde med dottern Annie Wilhelmina (1872-1964). Hos dem bodde också pigan Kristina Kuusisto (f.1860).
År 1890 ägdes gården av sjökaptensänkan Wilhelmina Olin och hos henne bodde vuxna dottern Annie och en piga Maria, som var född 1869. Följande år hade de en piga som hette Elina Korpi (f.1865).
År 1895 ägdes gården av sjökaptensänkan Wilhelmina Olin och hos henne bodde pigan Maria Rantamäki (f.1869) och året innan med pigan Sofia Käyrä (f.1873). Dottern Annie hade i augusti 1893 gift sig med handelsbokhållaren Alexander Edvard Wijkberg (1863-1933) och de bodde i ena ändan av gården. Edvard var född i Esse och hade flyttat till Kristinestad 1890 och arbetade i flera företag i staden.
År 1900 ägdes gården av sjökaptensänkan Wilhelmina Olin. I gården bodde också hennes dotter Annie med sin man Edvard som nu var handelsbiträde.
År 1906, den 23 augusti avled sjökaptensänkan Wilhelmina Olin och hon ligger begravd på den gamla begravningsplatsen på Östra sidan. Gården på Västra Långgatan övertogs då av dottern Annie och mågen Edvard Wijkberg. Följande år hade de pigorna Hilma Lähteenmäki (f.1882) och Hilda Nyrkkämaa (f.1884).
År 1910 ägdes tomten och gården av handelsbiträdet Edvard Wijkberg och hans hustru Annie och med dem bodde 4 döttrar och pigorna Johanna Lähteenmäki (f.1889) och Miina Vähämaa (f.1890). Pigorna byttes så gott som varje år och följande hade de pigorna Anna Sirén (f.1895) och Lempi Santamäki (f.1890).
År 1914 ägdes tomten och gården av handelsbiträdet Edvard Wijkberg och hans hustru Annie. Dottern Hellas (1894-1958), som var student, var skriven i gården trots att hon detta år blev filosofiekandidat vid universitet i Helsingfors. I september 1916 tog Hellas en tandläkarkandidatexamen vid samma universitet. År1919 arbetade Hellas som tandläkare i Heinola. Döttrarna Ragni (1896-1944), Alice (1902-1995) och Gudrun (1909-1993) bodde troligtvis i gården. På hyra bodde lärarinnan Sigrid Öhman (f.1886).
År 1920 ägdes tomten och gården av handelsbiträdet Edvard Wijkberg och hans hustru Annie med de två minderåriga barnen. Hos dem var också studenterna Hellas och Ragni skrivna, trots att de redan flyttat bort. I maj 1920 tog Ragni en examen vid Högre svenska handelsläroverket i Helsingfors. I gården bodde pigan Alma Mäki (f.1901) och tjänarinnan Selma Klåvus (f.1892).
I början av 1920-talet ägdes gården av Edvard Wijkberg, som nu tituleras kontorist. Han bodde med hustrun Annie och de 4 döttrarna. Hos dem bodde först tjänarinnan Lempi Viitikko (f.1902) och sedan Irene Eklund (f.1901). På hyra bodde lärarinnan Ragnhild Pettersson (f.1894). Dottern Hellas, som nu var tandläkare hade flyttat bort år 1922, samma år som hon gifte sig med jägarlöjtnanten Ensio Edvard Gabriel Grundström från Helsingfors.
År 1929, i slutet av maj fick Alice Wijkberg en pedagogie examen vid universitet i Helsingfors. Följande år, den 8 juni gifte sig Alice med direktör Oscar Enholm.
År 1933, den 24 november avled kontoristen Edvard Wijkberg och gården övertogs då av hans arvingar.
I slutet av 1930-talet ägdes gården och tomten 112 av Edvard Wijkbergs arvingar. Där bodde änkan Annie och hennes dotter, kontorstjänstemannen Ragni, som år 1935 hade gift sig med änklingen Carl Otto Ståhle (1895-1961) från Åbo och med honom hade dottern Irma Carita Ståhle (född i Åbo1936-2021). Äktenskapet slutade i skilsmässa 1940 och Carl Otto gifte sig sedan en tredje gång.
I början av 1940-talet ägdes gården av Edvards arvingar. Där bodde änkan Annie med dottern Ragni Ståhle och hennes dotter Irma. Annies dotter Alice, som år 1930 hade gift sig med Oscar Hampus, tidigare Enholm från Helsingfors, hade skilt sig 1940 och flyttade då från Helsingfors tillbaka till hemgården. Med sig hade hon döttrarna Åsa Mary-Ann (född 1931 i S:t Michel) och tvillingarna Bodil Birgitta och Aagot Kristina, födda i Helsingfors 1934. Vid den här tiden var Annie aktivt med i Fruntimmersföreningen i staden.
I slutet av 1940-talet ägdes gården gemensamt av änkan Annie Wijkberg, dottern Signe Grundström, barnbarnet Irma Ståhle, dottern Alice och dottern Gudrun Wijkberg. Annies dotter Signe hade år 1922 gift sig med Ensio Groundstroem (1893-1938) och var bosatt i Helsingfors medan de andra var bosatta i Kristinestad.
Under hela 1950-talet ägdes gården och tomten 112 av Edvard Wijkbergs arvingar.
I början av 1960-talet ägdes gården av Edvard Wijkbergs arvingar och där bodde änkan Annie och hennes dotter Alice, som var lärare i svenska i samskolan.
År 1964, den 1 november avled änkan Annie Wijkberg i en ålder av 92 år. Gården övertogs av hennes fyra arvingar, i lika stora delar:
-dottern Signe Hellas son Lars Groundstroem (f.1925) i Helsingfors.
-dottern Ragni Berthas dotter Irma Uddström (f.1936), bosatt i Helsingfors
-dottern Alice Wijkberg (f.1902), bosatt i hemgården i Kristinestad
-dottern Gudrun Wijkberg (f.1909), bosatt i Helsingfors
Den enda som bodde i Kristinestad var ”Svenskon”, alltså Alice Wijkberg, som var lektor i den svenska samskolan. Alice blev student i Kristinestad år 1920 och sedan började hon studera i Helsingfors där hon blev filosofie kandidat år 1929. Under åren 1925-1926 var hon lärare vid Vasa svenska lyceum. Under åren 1938-1939 vikarierade hon som lärare i Andra svenska lyceum i Helsingfors. Sedan 1943 har hon fungerat som lektor i svenska i Svenska samskolan i Kristinestad.
Under tiden hon bodde i Helsingfors var hon aktivt med i flera föreningar och efter flytten till Kristinestad var hon ordförande för Dramatiska föreningen under åren 1945-1952. I slutet av 1950-talet satt hon en period i stadens fullmäktige.
År 1965, den 24 juni sålde delägaren Irma och Rolf Uddström i Helsingfors sin ärvda del av gården åt lektor Alice Wijkberg för 2 250 mark.
År 1965, den 8 oktober sålde delägaren Lars Groundstroem i Helsingfors sin ärvda del av gården åt lektor Alice Wijkberg för 2 250 mark.
I slutet av 1960-talet ägdes gården av systrarna Alice Wijkberg, som innehade 3/4 och Gudrun Wijkberg, som innehade 1/4 del. Då var det endast lektor Alice, som bodde i gården. Då Gudrun gick i pension flyttade hon tillbaka till Kristinestad och bodde där med systern Alice.
År 1993 avled ogifta och barnlösa Gudrun och år 1995 avled den äldre systern Alice Wijkberg.
Ett par år senare sålde dödsboet gården åt länsmannen Bo-Erik Hanses, som har rötterna i Sideby. Han renoverade gården men behöll rumsindelningen. Han planerade också att renovera den gamla bagarstugan inne på gården men det visade sig att den var i så dåligt skick att den inte gick att renovera, så den revs.
År 2011 sålde Hanses gården åt den nuvarande ägaren, som flyttade till staden från Tavastehus. Rötterna och flera släktingar fanns i Kristinestad och ägarna använder gården som stadigvarande bostad. Trots sina 160 år är gården i gott skick och kommer att användas ännu under en lång tid.
Övrigt.
