Sammanställt av Lasse Backlund i maj 2022. Uppgifterna är tagna ur gamla mantalslängder, lagfartsregister, kyrkböcker och gamla tidningar. Håkan Sten har bidragit med flera fotografier och annan information. Rafael Olins släktutredningar har varit till stor hjälp.
Länkar:
Om du vill läsa mera om byggnaderna och eldsvådorna, så skall du klicka HÄR, så får du uppgifter ur de gamla försäkringsbreven.
Gårdens historia.
År 1825 ägdes tomt nr 1 av sjömansdottern Catharina Björkman men där fanns inga byggnader, så ingen bodde där.
År 1830 togs den nya stadsplanen från 1825 i bruk och tomten nr 1 ägdes ännu av sjömansdottern Catharina Björkman men det ser ut som att ingen bodde på den tomten och inte på granntomterna heller.
År 1835 hade tomten övertagits av smeden Anders Högman och det måste ha varit han som byggde den första gården på dem här tomten. Han var född år 1804 i Yttermark och flyttade därifrån i början av 1830-talet och med sig hade han sonen, sjömannen Josef Vilhelm (f.1831), från ett tidigare gifte med Anna Greta Sigg. År 1836 fick Anders och Anna Greta dottern Maria Sofia Högman och modern dog 3 veckor efteråt. Dottern dog år 1853, ogift och barnlös. Anders byggde också en smedja i tomtens östra ända nere vid stranden, på det ställe som i dag är Strandgatan 85. För tydlighetens skull, så är gårdsägaren, smeden Anders Högman inte samma Anders Högman, som ägde gården på Östra Långgatan 72, som till på köpet var smed han också.
År 1840 ägdes gården och tomten nr 1 av smeden Anders Högman, som nu bodde med sin andra hustru Cajsa Gustava (född Ström 1817). Cajsa var dotter till Henric Ström (1773-1839) och Magdalena Björkqvist (1775-1837), båda från Kristinestad.
År 1845 ägdes gården på tomt nr 1 av smeden Anders och Cajsa Högman. De fick flera barn tillsammans, bland annat Anders Alfred (f.1840), Ida Catharina (f.1843, gift med Johan Alfred Andersson 1870, död 1926), Selina Gustava (f.1846) och Amanda Theodora (f.1854). Hos dem bodde också smedgesällen Johan Nordström med sin hustru Maria.
År 1850 hade tomten nr 1 delats så att smeden Anders Högman ägde den norra delen och han bodde där med hustrun Cajsa. På hyra hos dem bodde sjömannen Josef Högman och sjömannen Josef Ljunggren. Där bodde också sjömannen Anders Uljens med hustrun Clara och i gården bodde också lägrade qvinnan Maria H.
Den södra delen ägdes av tidigare lärlingen, numera smeden Johan Nordström med hustrun Maria. Johan var född 1819 i Påmark och flyttade till staden via Bötom. Han gifte sig omkring 1840-1842 med Maria Henriksdotter, som var född 1823 i Närpes. Hos dem bodde 3 gesäller, 2 lärlingar och pigan Lisa.
År 1855, i början på året ägdes den norra delen av tomt nr 1 av före detta smeden Anders Högman och hustrun Cajsa. I gården bodde också deras son, sjömannen Josef Högman tillsammans med fästekvinnan Maria. På hyra bodde också förre handlaren Anton Herman Hasselblatt (1803-1857) med hustrun Maria (f. Berggren i Kaskö 1810-1883) och barnen Adelina (f.1832), Ingeborg (f. 1834) och Carl (f.1840). Hasselblatt bodde här endast en kort före han flyttade över gatan till sin nya gård på Varvsgatan 1.
År 1855 avled smeden Anders Högman och gården övertogs då av barnen, minderåriga Maria Sofia och sjömannen Josef Högman. Den 26 mars 1855 sålde barnen gården och tomten åt smedmästaren Johan Michel Lindfors och han fick lagfart på gården 16 januari 1858. Han var född i Luvia 1825 och var gift med Katarina Wilhelmina (f.1827 i Närpes). Lindfors byggde då till gården i den norra ändan med ett par rum.
Den södra halvan av tomten ägdes av smeden Johan Nordström och hustrun Maria. De hade flera barn, och ett stort antal gesäller och lärlingar bodde hos dem.
År 1859 hade den norra delen av tomt nr 1 övertagits av smeden Johan Michel Lindfors. Han var född i Luvia 1825 och var gift med Katarina Wilhelmina (f.1827 i Närpes). Lindfors byggde då första delen av gården i den norra ändan av tomten, så att den blev 16 m lång.
Den södra halvan av tomten ägdes av smeden Johan Nordström och hustrun Maria. De hade flera barn, och ett stort antal gesäller och lärlingar bodde hos dem.
År 1861 försäkrade smeden Lindfors de viktigaste byggnaderna på sin tomt och om du vill läsa om den försäkringen och ingående detaljer om byggnaderna, så skall du klicka HÄR!
År 1865 ägdes gården på den norra halvan av smeden Johan Michel Lindfors och han bodde med hustrun Wilhelmina, som kallades Mina. Hos dem bodde också en lärling Gustaf. På hyra bodde matrosen Petter Wilhelm Nordman med sin hustru Maria.
År 1870 ägdes den norra gården av Johan Michel Lindfors, som bodde med hustrun Mina och de minderåriga barnen Axel och Ida. Hos dem bodde också pigan Vilhelmina Sigg. På hyra bodde sjömannen Michel Nyqvist med hustrun Maria och 2 små döttrar. Ett par år tidigare hade lärlingen Oskar Isaksson också bott hos dem och vid den tiden var det sjömannen Malachias Hannus, som bodde på hyra med hustrun Katharina och lilla sonen Erik.
År 1875 bodde sjömanshustrun Kajsa Grannas (f.1848) på hyra i Lindfors gård. Maria Ojanen, som också var sjömanshustru hade bott i gården sedan 1873.
År 1880 bodde sjömansdottern Anna Lisa Sjöblom (f.1827) på hyra hos Lindfors. Där bodde också arbetskarlen Gabriel Nyström (f.1848) med hustrun Brita (f.1838) och 4 minderåriga barn.
År 1885 bodde qvinnan Kristina Grannas fortfarande på hyra. På hyra bodde också sjömannen Karl Henrik Skans (f.1844) med hustrun Maria (f.1846) och deras 6 barn.
År 1889, den 21 oktober utbröt en brand i den oförsäkrade byggnaden nr 4 och den förstördes helt. Uthuset, som låg vägg i vägg med den brunna byggnaden fick skador på stockväggen mot foderladan. Under släckningsarbetet trampades tegeltaket sönder på en del av uthuset och på farstukvisten. Uthuset nr 2 var försäkrat för 840 mark och skadorna värderades 175. Planket mot granntomten förstördes också och det var försäkrat till 80 mark.
Också grannen, skepparen Herman Lackes uthus skadades i branden men kunde räddas tack vare att det gick att ta vatten ur en brunn på hans tomt. För att få vatten ur Lackes brunn, så revs överbyggnaden och han fick ersättning för den skadan och det skadade uthuset. I sin anmälan skrev Lacke att dessa skador var en liten förlust, jämfört med de skador som folk förorsakade genom att trampa sönder hans tomt och hans planteringar.
År 1890 bodde postiljonsänkan Greta Sundström (f.1815) på hyra i Johan Michel Lindfors gård. På 1890-talet ägde smeden Lindfors också hälften av gården på Västra Långgatan 71.
År 1892 bodde arbetskarlen Karl Ekman (f.1863) på hyra i smedens gård med sin hustru Sanna (f.1856) och 3 mindre barn. Ett par år senare bodde bagarehustrun Ida Jahnsson (f.1867) på hyra med 2 mindre barn. På hyra det året, alltså 1894 bodde också smeden Fredrik Strömberg (f.1850) med hustru och en liten son.
År 1895 ägdes gården av smeden Lindfors och han bodde med hustrun Mina. Sonen Axel hade rymt till Amerika men bagarehustrun Ida Jahnsson bodde kvar med sina 2 barn. Arbetskarlen Karl Hjalmar Ekman (f.1863) bodde på hyra med hustru och 3 barn, och arbetskarlen Johan Jakob Försti (f.1873) bodde också i gården.
År 1898, den 15 december avled smeden Johan Michel och gården övertogs då av änkan Wilhelmina. De hade i oktober gjort ett inbördes testamente, som bestämde att efter någons död skall den efterlevande ärva allting. De bestämde också att efter bådas död skall dottern Ida ärva allting ensam. Arbetaren Karl Ekman bodde på hyra och arbetaren Erik Wilhelm Solaks (f.1844) bodde också hos änkan Lindfors.
År 1899, den 23 januari sålde änkan Wilhelmina Lindfors gården på norra halvan av tomt 1, alltså Varvsgatan 4 för 2 000 mark åt sin dotter Ida, som var gift med bagaren Vilhelm Jahnsson. Bagarna Jahnsson ägde också gården på Strandgatan 26, som de sålde år 1903. År 1902 bodde kopparslagaren Johan Adolf Sjöström (f.1854) på hyra med barnen Paul och Bruno. Han hade tidigare ägt tomten och gården vid Strandgatan 81.
År 1905 ägdes gården av bagaren Vilhelm Jahnsson (f.1872) och hans hustru Ida (f.1867) och hos dem bodde de 4 barnen. Kopparslagaren Sjöström bodde ännu där med barnen sjömannen Paul Johannes (f.1883), Bruno (f.1885) och Gustaf (f.1887).
År 1906 övertogs bageriet av Ivar Schütt, som öppnade ”Nya Hembageriet” i Jahnssons gård. Verksamheten blev inte långvarig eftersom en L. Pitkänen redan i mars 1907 startade en ”Bageri-Rörelse” i gården. Den blev inte heller långvarig eftersom Ida Jahnsson i april 1909 bjöd ut bageriet och ett par rum att hyra. Något bageri blev det inte då i gården, däremot öppnade en handlande Wuolas en mjölkaffär där i november 1909. Vid samma tid öppnade Maria Wihuri en tygaffär i gården, ungefär samtidigt som hennes man öppnade en smedja på samma tomt nere vid Strandgatan 85.
År 1907, den 26 juli avled bagarmästaren Vilhelm Jahnsson, endast 35 år gammal och gården övertogs då av änkan och av barnen Jarl, Ragnhild och Margit Ann-Mari.
År 1908 hade gården övertagits av änkan Ida Jahnsson och de 3 barnen. De minderåriga barnens förmyndare sålde i mars 1908 deras andelar åt modern för lite mer än 5 000 mark. I november 1908 fick Ida ensam lagfart på tomthalvan. Detta år byggde hon till gården med ett par kammare i den södra ändan, så att den blev över 20 m lång. Kopparslagaren Johan Sjöström bodde i gården med sina barn. På hyra bodde också kopparslagaren Johannes Hällström (f.1878), musikern Hjalmar Brofeldt (f.1873) och kopparslagaren Albin Hällström (f.1874). I mars 1908 öppnade Leonard Roine en ”Fotografiatelier” i Jahnssons gård och för att kunna fotografera också i skymning hade han själv hittat på en belysningsmetod. I juli 1909 bötade Ida Jahnsson 10 mark eftersom hon hade låtit sina kor fritt beta i Badhusparken.
År 1910 ägdes gården av bagareänkan Ida Jahnsson, som bodde med de vuxna barnen Ragnhild (f.1892) och Jarl (f.1893). På hyra bodde kopparslagaren Johan Sjöström med 2 vuxna söner, grindvaktsänkan Johanna Nyqvist (f.1845) med barnen Maria, Emil och Johan. Arbetaren Anton Sahlgren (f.1868) bodde i gården och det gjorde kopparslagarna Johannes och Albin Hällström också. Kopparslagaren Frans Ludvig Wihuri (f.1873) bodde här med sin rikssvenska hustru Maria och hos dem bodde också pigan Anni Portinen (f.1880). Wihuri bodde här endast en kort tid, eftersom han i februari 1911 köpte den nedbrunna gården på Västra Långgatan 15 av Samperi. Guldsmeden Leander Kyyny (f.1885) bodde på hyra med hustrun Anna (f.1882) och arbetaren Väinö Selenius (f.1885) bodde med hustrun Maria (f.1881) och pigan Alma Lillvik (f.1887).
År 1912 i april öppnade Nylund & Co en måleriaffär i änkan Jahnssons gård men den flyttade snart till Ellfolks gård. Sjömannen Paul Sjöström var ännu skriven i gården trots att han hade rest till Amerika. En som bodde där var arbetaren Juho Mustoniemi (f.1886) med hustrun Ida. Arbetaren Otto Kanerva (f.1861) bodde i gården med hustrun Hilda och en son, och hovslagaren August Svens (f.1877) bodde där med sin Hilda (f.1883) och 3 barn. Plåtslagaren Johan Herman Heikkilä (f.1863) bodde troligvis i smedjan nere vid Strandgatan med hustrun Tekla (f.1859) och 3 barn. Arbetaren John Lindström (f.1890) bodd där, liksom arbetaren Elias Turunen (f.1857) med hustrun Vilhemina (f.1866) och vuxna sonen Petter (f.1891) och 4 mindre barn.
År 1912, i november förstördes änkan Jahnssons kombinerade smedja och boningsbyggnad nere vid Badhusparken i en brand. Byggnaden inrymde den uthyrda smedjan men också tre bostäder där det för tillfället bodde flera familjer. Allt lösöre kunde inte räddas och byggnaden som var lågt försäkrad, brandskadades svårt och en vecka efter branden bjöd Ida Jahnsson ut gården till salu. Någon försäljning verkade det inte bli, utan i stället byggdes det en ny byggnad nere vid Strandgatan eller så reparerades den brandskadade smedjan. Du kan läsa mera om branden, genom att klicka HÄR och rulla sedan ned till årtalet 1912.
År 1914 ägdes tomten och gården av Ida Jahnsson och i gården bodde hennes son Jarl (f.1893). Arbetaren Turunen bodde kvar men nu bodde också bagaren Frans Vikbäck (f.1878) i gården med hustrun Maria (f.1878) och 3 små barn. Troligtvis hade han också ett bageri i gården, eftersom han redan i början av 1900-talet hade haft ett bageri i den Parmanska gården på Strandgatan 55. På hyra i gården bodde också arbetsförmannen Emil Nyberg (f.1890) med hustrun Hilma (f.1892) och arbetaren Viktor Grannas (f.1873) bodde där med hustrun Fina, som var född 1880.
År 1917, den 31 januari sålde bagareänkan Ida Jahnsson sin ägande halva av tomt nr 1 åt stenarbetaren Frans Pihlajamäki. Köpesumman var 21 000 mark och där ingick både butiksinventarierna och bageriets maskiner. Ida förbehöll sig rätten att på hyra bo i ett par rum i gårdens norra ända i 2 års tid. Tomten uppmättes till 27 x 60 meter, alltså närmare 1 800 kvm.
Frans var född 1875 i Kankaanpää och år 1917 hade han som änkling gift sig med Tilda Elvira Peltonen, som var född år 1891 i Siikainen.
År 1918 ägdes den norra halvan av tomt nr 1 av stenarbetaren Frans Pihlajamäki och hustrun Tilda. Tidigare ägaren, änkan Ida Jahnsson bodde ännu kvar med sonen Jarl. Bagaren Frans Vikbäck bodde i gården, liksom Emilia Nyberg, som nu var ”fattig änka”. På hyra bodde arbetaren Juho Kustaa Toivanen (f.1880), liksom snickaren Ivar Hakanen (f.1881) med hustrun Eufrosyne (f.1879). Arbetaren Antti Ojala (f.1883) var skriven i gården med hustrun Fanny (f.1888) trots att han nu satt i tukthus.
År 1918, den 4 september sålde Frans och Tilda Pihlajamäki den norra halvan av tomt nr 1 åt folkskolläraren Kustaa Ville Koski för 35 000 mark. Ida Norström som ägde den södra halvan av tomten hade förköpsrätt men hon använde sig inte av rätten. Vid den här tiden, så gjordes det många snabba fastighetsaffärer i staden och till exempel denne lärare Koski hade den 23 augusti 1918 köpt Anton Pihlajas gård på Östra Långgatan 23.
År 1919, den 15 maj inträffade en eldsvåda i stenhuggare Pihlajamäkis bostad, som fanns i en gård nere vid Strandgatan. I gården som ägdes av läraren Koski bodde också arbetaren Toivonen och hans lösöre hann räddas. Däremot blev Pihlajamäkis lösöre förstört till en del men det torde ha varit försäkrat, liksom byggnaden.
År 1920 ägdes den norra halvan av tomt nr 1 av folkskolläraren Kustaa Ville Koski. I stort sett samma hyresgäster bodde kvar i gården, också den tidigare ägaren Ida Jahnsson medan sonen Jarl har farit till Amerika. Nu bodde också den kända målaren, artisten Carl Bengts (1876-1934) på hyra med hustrun Erika (1884-1971) och 2 barn. Carl var född i Närpes och hade redan som barn konstnärliga anlag. Han gick i flera ritskolor och var i lära hos Akseli Gallen-Kallela i Ruovesi och var med honom och gjorde de stora freskerna i den finska paviljongen på världsutställningen i Paris år 1900. Carl flyttade sedan till Jyväskylä där han dog år 1934 och hustrun Erika dog år 1971.
År 1924, den 16 augusti sålde folkskolläraren K. V. Koski gården på den norra tomthalvan åt handlanden Rikhard Leivo för 70 000 mark. Denne var född år 1879 i Storå och han hade år 1918 gift sig med Sofia Antintytär Vanhahonko (1883-1927), också från Storå. De fick 7 barn varav 4 levde till vuxen ålder. År 1928 gifte Rikhard Leivo om sig med Sofias syster Tyyne Maria Antintytär Vanhahonko (f.1891). De bodde alla i Storå och gården var uthyrd hela tiden.
I slutet av 1920-talet ägdes gården av handlanden Rikhard Leivo från Storå. Sjömannen Paul Sjöström finns i mantalslängderna trots att han sedan lång tid tillbaka vistats i Amerika. Sjömannen Einar Sjöblom (f.1889) bodde en tid i gården med sin hustru och 3 söner. Arbetaren Thure Fagerström (f.1892) hade bott i gården med hustrun Elin och 4 barn, och skräddareänkan Alexandra Aalto bodde också där med flera barn. Montören Matti Vilaniemi (f.1897) bodde där och det gjorde också målaren Emil Koivuluoma (f.1893), arbetaränkan Selma Alanen (f.1865 i Karvia), arbetaren Hilma Fagerström (f.1874) med sönerna Ruben och Helmer och arbetaren Frans Saari (f.1891) hade en tid bott i gården i slutet av 1920-talet.
I början av 1930-talet ägdes gården av handlanden Rikhard Leivo och hustryn Tyyne. De bodde inte själv där men det gjorde tjänarinnan Sally Rönnberg (f.1901) med en liten dotter. Sjömannen Einar Sjöblom bodde där med hustrun Gerda (f.1898) och flera barn. Arbetaren Maria Plumppu bodde på hyra med sonen Armas Olavi (f.1912) nere vid Strandgatan.
År 1932 den 19 april sålde handlanden Rikhard Leivo gården för 60 000 mark åt bonden Yrjö Pirilä. Denne var född1905 i Honkajoki men då han gifte sig med Karin Lillkvist (f.1909) från Munsala så flyttade han dit. Yrjö och Karin Pirilä bodde inte i gården. På hyra bodde handlanden Axel Palin (f. i Vasa1872) med sin hushållerska Lydia Björs (f. i Bötom1892). På hyra bodde också sjömansänkan Emilia Nyberg (f.Enholm i Tjöck 1877) med sönerna Johan Vilhelm (f.1904), Arne Evert (f.1905) och Hugo Alexander (f.1916). Maria Plumppu bodde ännu där och Alina Rönnlund (f.1914 i Lappfjärd) likaså. arbetaren Eskil Harju (f.1895) bodde på hyra med hustrun Impi (f.1896) och vuxna sonen Esko Olavi (f.1918) och 5 minderåriga barn.
Mot slutet av 1930-talet ägdes gården av Yrjö och Karin Pirilä från Munsala. Axel Palin bodde kvar med sin hushållerska medan Emilia Nyberg hade flyttat bort. På hyra bodde vaktmästaren Arnold Andlin (f.1906) med hustrun Alina (f. Rönnlund i Lappfjärd år 1914). Arbeterskan Hilma Fagerström (f.1874) bodde i gården med sin son Helmer Ferdinand (f.1909). Arbetaren Jorma Nousiainen (f.1912) bodde på hyra med hustrun Tyyne (f. Saari år 1916).
År 1939, den 28 februari sålde bonden Yrjö och Karin Pirilä gården och halva tomten nr 1 för 70 000 mark åt affärsmannen Johannes Kärkelä . Han var född 1886 i Lillkyro, men hade bott en tid i Vanhakylä i Storå, där han arbetade som föreståndare på handelslaget. Johannes, som kallades Jussi var gift med Tyyra Johanna Sauso (f. 1893 i Lillkyro). Han var med och bildade ungdomsföreningen i Vanhakylä år 1925 och han blev dess första ordförande. Jussi och Tyyra hade flyttat till staden i början av 1930-talet och de bodde då på hyra i någon av sparbankens gårdar vid Skolgatan, troligtvis i den byggnad som i dag är ungdomsgård. Före detta handlanden Axel Palin flyttade nu bort då han köpte gården Västra Långgatan 47, där han sedan bodde till död dag.
Under krigstiden bodde änkan Emilia Nyberg i Kärkeläs gård med sina 3 söner och det gjorde Arthur och Olga Andlin också. Arbeterskan Ida Hägg eller Hiipakka (f. 1893 i Lappfjärd) bodde i gården med sonen Karl Ivar, som var född 1920 i Kaskö. En tid bodde också arbetaren Alfred Ernst Lindahl (f.1910) på hyra med hustrun Elin Ingeborg (född Mannfolk i Lappfjärd 1915).
Efter kriget på 1940-talet ägdes gården av Johannes Kärkelä. På hyra bodde arbetaren Onni Ilmari Toivonen (f.1910 i staden) tillsammans med hustrun Helena Marjatta och en tid bodde också arbetaren Toivo Einari Toivonen (f.1914) där med hustrun Ellen Helena (f. Haavisto 1914). Jussi Kärkelä dog i februari 1947 och genom ett testamente uppgjort i januari 1935 övertog änkan Tyyra hela gården. På grund av hälsoproblem utsågs folkskolläraren Yrjö Linna till förmyndare för Tyyra Kärkelä i november 1949.
År 1950, den 28 maj sålde änkan Tyyra Kärkelä hälften av sin tomt nr 1 åt styrmannen Tor Elis och Annikki Sten för 325 000 mark. Tor Elis var född i staden år 1916 och var son till formannen Johan Fredrik Sten (f.1892) och Maria Alvina Granqvist, som var född i Lappfjärd 1894. Dessa hade bott på adressen Strandgatan 13 sedan år 1935 och på 1940-talet på Strandgatan 26 i Nelsons gård. Tor Elis var gift med Martta Annikki, som var född Suvanto i Teuva. Tor Elis blev sedan ombudsman för folkpensionsanstalten och han hade sitt kontor i den södra ändan av gården.
Den andra halvan av tomten, den östra ner mot Badhusparken sålde Kärkelä i samma veva åt taxichauffören Paul Paavola för 250 000 mark. Denne var född i Kauhajoki år 1891 och var gift med Lydia Elisabet, som var född Palomäki i Kauhajoki år 1887. De hade bland annat sonen Armas, som innehade Esso-stationen vid torget tillsammans med Albert Nordström.
I mitten av 1950-talet ägdes Varvsgatan 4, som låg på en ¼ av tomt nr 1 av ombudsmannen Tor Elis Sten med hustru Annikki och 4 barn. Änkan Tyyra Kärkelä flyttade till Lillkyro år 1957. På hyra bodde arbetaren Arvid Andlin och han var född i staden 1902 och var gift med Gerda Matilda Söderlund (f.1918 i Sideby).
I slutet av 1950-talet ägdes Varvsgatan 4 av ombudsmannen Tor Elis och Annikki Sten. Arvid Andlin hade med sin familj flyttat bort och i stället bodde Ture Haaronen på hyra. Han var född år 1901 i Sastmola och var gift med Tyyne Maria (f. Mickelsson 1908 i Sastmola) och de hade 4 barn.
I början av 1960-talet ägdes Varvsgatan 4 av Tor Elis Sten, som då var byråchef. Hyresgästen Ture Haaronen hade flyttat till Reunanens gård på Västra Långgatan med sin familj och några fler långvariga hyresgäster ser det inte ut att ha bott i gården.
År 1988, i december avled Tor Elis Sten och ett par år senare övertog den ena sonen och hans hustru gården av dödsboet.
År 2000, den 15 mars genomfördes tomtdelningen, då tomt nr 1 delades i 4 delar, vardera fick en storlek på närmare 900 kvm.
År 2006, i september avled änkan Annikki Sten.
I dag ägs gården på Varvsgatan 4 fortfarande av följande generation Sten, som använder den som stadigvarande bostad. Gården med sina närapå 200 år på nacken, är en prydnad i söderstaden och kommer säkert att stå kvar ännu under en lång tid.
Foton och annonser:
