Sammanställt av Lasse Backlund i november 2021. Uppgifter är tagna ur gamla mantalslängder, tidningar och till en stor del ur Rafael Olins släktutredningar.
Om du vill läsa om den kända doktorn Carl Wilhelm Fontell, som under åren 1826 – 1832 var stadsläkare i Kristinestad, så skall du klicka HÄR!
Josef Henrik Fontell (1783-1864).
Josef Henrik Hasselblatt föddes på Domarnäs häradshövdingsboställe i Etseri år 1783. Han var son till Isak Reinhold Hasselblatt (1757-1812) som var född i södra Finland. Isak Reinhold kom till Kristinestad omkring 1780 och blev rådman och stadsnotarie där. Han var gift med Hanna Henriette Krook (1768-1788). Efter moderns dödsfall blev den äldsta sonen Josef Henrik bortadopterad till sin moster Elisabeth Maria, som var gift med kronofogden Mauritz Wilhelm Fontell. Josef Henrik antog efter adoptionen släktnamnet Fontell och blev handelsman i Kristinestad. I januari 1821 blev han rådman i Kristinestad och han förestod också sjötullkammaren en tid. Han var gift med Maria Elisabeth (1786-1870), som var dotter till sjökapten Aron Bergström i Kristinestad. Med hustrun Maria bodde Josef Henrik på Strandgatan 36, i den gård som sonen Oscar köpte år 1844 av Gottfried Starcke. Före det bodde de på hyra i smedänkan Högmans gård på Östra Långgatan 72.I Kristinestad föddes åtta barn och efter att de år 1828 flyttade till Närpes föddes det nionde och sista barnet. Josef Henrik dog år 1864 hos sin son Josef Wilhelm, som var kaplan i Terjärv församling. Hans hustru år 1870, också i Terjärv.
Josef och Maria Fontell fick 9 barn, bland annat:
-Josef Wilhelm (1813- död i Vörå1880), pedagog i Kristinestad, präst på Åland och slutligen som kaplan i Vörå. Han gifte sig år 1844 med Johanna Bomansson (1824-1908) från Saltvik på Åland och de fick 6 barn.
-Henrik Oscar (1818-1890), affärsman och hotellägare i Kristinestad. Han gifte sig år 1844 med Henriette Thodén (1820-1887) och de fick 10 barn.
-Carl Alexander (1820-1890), som år 1844 gifte sig med Anna Henrika Sandberg (1820-1872) och fick 5 barn.
-Johan Reinhold (1822-1898), som år 1850 gifte sig med kyrkoherdedottern Lovisa Alcenius (1827-1891) från Lappfjärd och de fick en dotter.
-Maria Henrika (1823-död i Tammerfors1902) som var gift med affärsmannen Adolf Henrik Solin (f.1823-död i Tammerfors1887). Maken hörde till den kända affärsmannasläkten Solin och hade en affär i Tammerfors och var också innehavare av ett större tegelbruk. Han var aktiv i lokalpolitiken och satt med i stadsfullmäktige under en lång tid.
-Isak August (1824-1907), som år 1851 gifte sig med Albertina Snellman (1823-död i Vasa 1890) från Tervola och de fick 4 barn.
Josef Henriks son Oscar Fontell (1818-1890).
Henrik Oscar Fontell föddes i Kristinestad och han var son till affärsmannen och skeppsredaren Josef Henrik Fontell (1783-1864), som var född Hasselblatt i Etseri. Hans mor Maria Elisabeth Bergström (1786-1870) var född i Kristinestad, dotter till Aron Bergström.
I unga år arbetade Oscar som affärsbiträde åt handlanden Salomon Fremdeling på Strandgatan 42 och det var säkert där han lärde sig yrket som affärsman.
År 1844 gifte sig Oscar Fontell med Henriette Thodén (1820-1887),som var född i Larsmo. Hon kallades också Henrika och mellan åren 1844 och 1853 fick de 7 barn som alla dog i späd ålder. Efter några år föddes sedan döttrarna Hilda (1858-1933), Karin (1860-1935) och Ellen (1862-1929). Det här året förvärvade han också Gottfried Starckes (1792-1851) gård på Strandgatan 36. Gottfried var bror till Gustaf Starcke som bodde på Kyrkogatan 1. Oscar flyttade då till denna 2-våningsbyggnad tillsammans med hustrun Henriette, pappa Josef och mamma Maria.
År 1847 byggde Oscar Fontell sitt första egna fartyg, som han gav namnet ”Henriette”. Det byggdes på Varvsbacken och han anlitade skeppsbyggmästare Matts Henriksson för bygget. Från tidigare hade en liten slup eller caravell om 12 läster, som hette Honolulu. Han ägde också största delen av skeppen ”Aallotar” och ”Oskar”, som var bland de största i hela landet och gjorda långa resor ända till Kina. På 1840-talet grundade Oscar också en fabrik i staden, som tillverkade bomulls,- linne- och hampvävnader och där fanns också ett färgeri. Den här fabriken upphörde dock med verksamheten, då Krimkriget bröt ut på 1850-talet. Man antar allmänt att det var Oscar Fontells fabrik i Kristinestad, som gav impulsen till bildandet av Tammerfors Linnespinneri och Vasa Bomullsfabrik i juli 1856. År 1870 anlade han ett rökeri och en konservfabrik, han idkade värdshusrörelse och hade en skeppsmäklar- och agenturaffär.
Förutom att driva sina företag hann Oscar också med lite andra saker. Han brukade till exempel skjutsa de fattiga barnen på barnhemmen med sin häst och han gjorde också i flera år en så kallad slängkälke åt barnen på Norrfjärden nedanför sitt hem.
På 1850-talet efter Krimkriget byggdes det flera fartyg i staden och Oscar Fontell var delägare i de flesta. De här bolagsfartygen var säkrare, eftersom både finansieringen och risken var delad på flera delägare. Man kunde till och med låta bli att försäkra dem och sparade därför stora pengar på premierna.
År 1859 bodde handlande Oscar Fontell fortfarande i gården med hustrun Henriette och de åldersstigna föräldrarna. Hos dem bodde också ett stort antal bokhållare, betjänter, pigor och drängar.
År 1859, den 12 februari sålde Oscar och Henriette tomten 129 och gården på Strandgatan 36 åt handlanden Carl Emil Carlström för 6 000 rubel. I samband med köpet övertog Carlström kyrkoherde Estlanders skuldsedel, som nu hade övertagits av dottern, mamsellen Olga Emelie Estlander. Carlströms tidigare gård hade blivit förstörd i den stora stadsbranden i januari. Gården övertogs långt senare av sonen Alfred Carlström.
År 1860 bodde Oscar och Henriette på hyra i änkan Wilhelmina Ekmans gård på Strandgatan 50.
I början av 1860-talet bodde Oscar Fontell med sin familj i gården Strandgatan 49 vid Salutorget, som han hade köpt av handlandeänkan Holmström. Det var alltså den gård som senare blev stadshotell. I gården bodde också hans bror Isak Fontell (1824-1907) med sin hustru Albertina.
I mitten av 1860-talet hade Oscar sålt gården vid torget åt handlanden E. A. Tötterman, som själv bodde på andra sidan torget. Oscar Fontell bodde då på hyra i gården med sin familj och sin bror Isak August Fontell.
År 1870 grundade Oscar Fontell ett fiskrökeri och en konservfabrik i staden och de här produkterna belönades med första pris på allmänna industriutställningen i Helsingfors år 1876.
Oscar Fontell hade flera kända personer i tjänst. I mitten av 1870-talet arbetade Hugo Sölfverarm (1850-1911) i Kristinestad i 3 års tid före han flyttade till Vasa och började arbeta på Vasa Ångkvarn. Ångkvarnens största ägare var Carl Emil Carlström från Kristinestad, som ägde 20 % av bolaget. Hugo Sölfverarm tog år 1897 initiativ till att bygga en sockerfabrik på Vasklot och till teknisk ledare antog han kemiingenjör Uno Hartman, som var född år 1867 i Kristinestad. Uno flyttade efter en tid till Californien där han blev direktör för ett stort sockerbolag.
År 1889 ägdes gården vid torget fortfarande av E. A. Tötterman. Oscars hustru Henriette hade avlidit ett par år tidigare och änklingen Oscar bodde på hyra med sina barn Hilda, Karin och Ellen. Hos dem bodde ett stort antal pigor och drängar.
År 1890 avled handlande Oscar Fontell. Hans 3 döttrar fortsatte att bo i Töttermans gård på hyra en tid.
År 1894 hade de 3 systrarna förvärvat gården nr 5, som finns på adressen Östra Långgatan 78 eller Strandgatan 77. Den här gården byggdes redan 1823 och säljare var sjökapten Johan Lundström (f.1819) med hustrun Johanna (f.1838)
År 1898 sålde systrarna Fontell den byggnad på Högholmen där de hade drivit ett sommarhotell. Köpare var den lokala segelföreningen, som planerade att bygga till och renovera byggnaden till en segelpaviljong.
Ända till 1935 ägdes gården av systrarna Fontell.
Josef Henriks sondotter Karin Fontell (1860-1935).
Hulda Katarina Fontell föddes år 1860 och hon var dotter till handlanden Oscar Fontell. Hon kallades Karin och hon arbetade i hela 43 år, mellan åren 1879 – 1922 på Vasa Aktie-Banks kontor i staden. Hon var aktiv i flera föreningar, bland annat Dramatiska föreningen, Sällskapsföreningen, Fruntimmersföreningen, Lotta Svärd och syföreningen för Norra Barnhemmet. Hon var en av de första kvinnorna i staden som invaldes i stadsfullmäktige.
Karin var mycket intresserad av trädgårdsskötsel och därför valdes hon till medlem i den kommitté som skulle planera trädgården runt den nya kyrka år 1897. Då begravningsplatsen på Östra sidan skulle förskönas valdes Karin Fontell med i den grupp som skulle sköta om saken. År 1898 valde stadsfullmäktige en grupp som skulle överta skötseln av stadens alla planteringar och parker och Karin var en av de valda.
Då hon avled år 1935, så testamenterade hon sin gård åt föreningen De gamlas hem. Den här föreningen hade bildats redan 1914 och hade erhållit flera donationer till ett blivande hem för äldre personer.
Av olika orsaker kunde De gamlas invigas först i oktober 1947 och det inrymdes då i Karin Fontells gård på Östra Långgatan 78.
Josef Henriks son Johan Reinhold Fontell (1822-1890).
Johan Reinhold föddes i Kristinestad och han var son till handlanden Josef Henrik Fontell (född i Etseri 1783-1864) och Maria (f.Bergström 1786-1870). Han var alltså bror till Josef Wilhelm (1813-1880), Oscar (1818-1890), Maria Henrika Solin (1823-1902) och Isak Fontell (1824-1907).
År 1850 i augusti gifte sig Reinhold Fontell med Lovisa Mathilda Alcenius (f.1827 i Lillkyro-1891 i Kristinestad), som var dotter till kyrkoherden Johan Daniel Alcenius i Lappfjärd. Reinhold och Lovisa fick endast en dotter Maria Sofia (1852-1909). Paret bodde på Strandgatan 45 i fiskare Johan Fabrins gård på hyra ända till 1854, då de flyttade till gården på Västra Långgatan 25. Den gården ägdes av Lovisas mor, änkeprostinnan Maria Alcenius.
Johan Reinhold och Lovisa bodde i änkeprostinnans gård på Västra Långgatan 25 ända till 1859, då prostinnan sålde gården åt grannen Lars Hasselblatt.
Efter försäljningen bodde änkeprostinnan Alcenius och dottern och mågen Fontell på hyra i flera olika gårdar i staden, bland annat i Barkmans gård på Kyrkogatan 4, invid Rådhusparken.
Änkeprostinnan Alcenius förvärvade år 1874 gården på Västra Långgatan 11 dit också hennes dotter Lovisa och hennes man Johan Reinhold Fontell flyttade och de bodde sedan där så länge de levde.
Josef Henriks son, handlanden Isak August Fontell (1824 i Kristinestad-1907 i Vasa).
August gifte sig i september 1851 på prästgården i Laihela med Albertina Snellman (1823-1890). De flyttade till Vasa där Isak August blev handelsman. De annonserade ibland i Vasabladet där Albertina kunde sälja ”sötmjölk och grädde” medan August bjöd ut sin bror Oskars ”Benfria kryddströmmingar i bleckaskar från O. Fontell i Kristinestad”. Den 31.3.1877 skrev VBL att August Fontell skulle ha arrenderat Tottesunds översteboställe i Maxmo. På auktionen skulle han ha bjudit 109 tunnor spannmål i arrende årligen. År 1878 annonserade Fontell i VBL att en häckkärra får begagnas för transport från Vasa till Kristinestad och att man skulle anmäla till honom i Wasa Ångkvarns mjölförsäljningsbod.
De fick barnen:
1). Josef Elind Fontell (1852-1866).
2). August Gideon (1854-1938) som år 1886 gifte sig med Gertrud Maria Solin (1866-1935).
August Gideon borde ha fötts i Kristinestad men han föddes under dramatiska omständigheter i Tjöck. Det råkade sig så att just vid denna tid höll den engelska flottan på att angripa staden under det orientaliska kriget och Isak Fontell och hans hustru Albertina flydde åt Tjöckhållet. Albertina som gick på de sista dagarna fick under flykten födslovåndor och i förskräckelsen födde hon i juni 1854 en son i Tjöck, som de sedan gav namnet August Gideon.
Gideon var alltså son till handlanden Isak August Fontell (1824-1907). Denne var bror till redaren och handlanden Oscar Fontell och han var gift med Albertina Snellman (1823-1890).
Då Gideon var 5 år gammal flyttade familjen till gården Småskäret i Skaftung. Där föddes Gideons bror Henrik Adolf (1859-1902), som på sin tid blev en känd överläkare på länssjukhuset i Vasa. Någon gång på 1860-talet flyttade familjen Fontell till Vasa där pappa Isak blev gårdsägare och mjölhandlare. Isak och Albertina Fontell bodde under en tid också hos Oscar Fontell i hans hotellgård vid torget i Kristinestad.
År 1872 blev Gideon student och sex år senare blev han fil.kand. År 1884 avlade han fil.lic. examen och ett par år senare blev han filosofie doktor.
Åren 1873 – 1876 och 1886 – 1891 tjänstgjorde Fontell som lektor i olika skolor. År 1883 blev han aktuarie vid statsarkivet, en post som han hade in på 1900-talet. Under sina sista år var han ofta medlem i kommittéer som olika ministerier hade tillsatt. Han var ledamot av Historiska Samfundet, skriftställare, ekonom och författare till många olika skrifter.
Gideon Fontell kan anses vara en av de mest lärda männen som någonsin utgått från Kristinestad.
3). Hanna Fontell (f.1856)
4). Henrik Adolf Fontell (1859-1902). Han föddes på Småskäret i Skaftung, gick i skola i Kristinestad och blev student i Wasa lyceum hösten 1877. Då redan var han intresserad av läkaryrket och det var därför naturligt att börja med medicinska studier. År 1882 blev han filosofie magister, medicine kandidat 1884 och medicine licentiat år 1888.
Hösten 1887 var han underläkare vid länslasarettet i Vasa, från september till december 1888 var han stadsläkare i Gamlakarleby. År 1889 var han provincialläkare i Jyväskylä distrikt och 1890 var han sjukhusläkare vid det allmänna sjukhuset i Tammerfors. År 1891 utnämndes Gustaf Adolf till läkare vid allmänna sjukhuset i Björneborg och där stannade han till 1892, då han blev kommunalläkare i Storkyro. Där stannade han i 4 år då han utnämndes till överläkare vid länssjukhuset i Gamla Vasa.
I april 1902 insjuknade Gustaf Adolf i blindtarmsinflammation och trots en operation av en expert avled han den 13 april i en ålder av 43 år. Han var ogift och barnlös.
Vasabladet skrev efteråt att Finlands läkarkår har lidit en kännbar förlust i och med dödsfallet. Han hade varit en ovanligt skarp och säker diagnostiker och han var känd som en duktig kirurg. Han hade gjort otaliga operationen med lyckat resultat, också på landsbygden där han med enkla instrument och helt utan assistans kunde utför under.
Han trodde inte alls på medicinen. En god diet och den psykiska behandlingen var enligt honom den bästa medicinen. Som sjukhusläkare kunde Fontell tjäna som mönster, för han var en ordningens man. En minutiös ordning skulle gälla och renlighet skulle iakttas i det största som i det minsta.
Fontell var en i många hänseenden originell personlighet. I hög grad självständigt tänkande, så hade han sina egna åsikter om varjehanda förhållande i livet. Han vittnade om ett demokratiskt sinnelag, som ömmade för de svaga i samhället. Denna sinnesart visade sig också däri att han utan ersättning kunde stå allmänheten till tjänst.
Han hade ändå ett tvärt och bestämt sätt, han kunde till och med verka hård men ändå hade han ett medlidsamt och känsligt hjärta. Bland sina vänner var han en välkommen medlem, som genom originella yttranden kunde få igång diskussioner.
Han sörjes av sin ålderstigne far Isak August, brodern Gideon och systern Hanna.
Annonser och nekrologer.
