Sammanställt av Lasse Backlund i oktober 2021. Uppgifterna är tagna ur gamla lagfartsböcker, mantalslängder, kyrkböcker och gamla tidningar. Rafael Olins släktutredningar har varit till stor hjälp. Kjell Rosenback har bidragit med flera fotografier från handelslagets tid.
Länkar:
Om du vill läsa om vilka brandförsäkringar, som har tecknats och hur byggnaderna hade byggts, så skall du klicka HÄR!
Gårdens historia.
Åren 1755 – 1780 ägdes tomt nr 8 av rådman Anders Löfgren, och det ser ut som att hans svärmor änkan Ekman hade avlidit. Han bodde där med hustrun Magdalena och dottern Anna, som var född 1757.
År 1782 så byggde rådman och handlande Anders Löfgren den tvåvånings gård, som sedan stod där ända tills den revs på 1960-talet. Den blev brädfodrad först 1794 och den målades med röd färg. Den försågs med nävertak och takved.
År 1786 grundades stadens första apotek och för att sköta det antogs provisor Adam Rudqvist. Han var född i Karlstad 1753, kom till Kristinestad 1786 och dog i staden år 1794. Han övertog det lager av mediciner och läkemedel, som fältskären Cederstedt hade innehaft i flera år. Apoteket, som fick namnet ”Tvillingarna” placerades i Löfgrens gård vid torget. Efter Rudqvists död år 1794 övertogs apoteket ”Tvillingarna” av Abraham Remahl men denne dog redan 1797. Följande apotekare, Paul Heckens flyttade år 1800 apoteket till Strandgatan 41.
År 1790 ägdes gården, som nu hade tomtnumret 10 av rådman Löfgrens dotter Anna (1757-1809). Anna gifte sig med Gabriel Thurman från Björneborg och i något skede flyttade hon dit eftersom hon dog där i januari 1809. På hyra bodde apotekaren Adam Rudqvist, som dog år 1794.
År 1795 – 1799 ägdes tomten nr 10 av rådman Löfgrens dotter Anna. På hyra bodde apotekare Adam Rudqvists änka, Magdalena Rudqvist.
År 1803 – 1810 ägdes tomten nr 10 av råd- och handelsmannen Aron Bergström (född 1752 i Nykarleby, död 1820 i Kristinestad), som också bodde där med sin familj och flera drängar och pigor. Under den här tiden skulle det ha byggts en flygelbyggnad längs Östra Långgatan, som revs i början av 1900-talet, då en ny flygelbyggnad uppfördes.
År 1814 hade tomten nr 10 förvärvats av handelsmannen Johan Bernhard Sjöberg (1785-1852), som var född i staden. Han var son till Maria Häll, som år 1797 gifte sig med skepparen Carl Henrik Berg och han växte upp på adressen Strandgatan 37, nuvarande Ungdomsgården. Johan gifte sig följande år med Margareta Lebell (1787-1831), som var dotter till Casper Lebell (1746-1813). Under åren 1816 – 1822 fick de 4 barn tillsammans. I gården bodde också handelsbetjänten Nils Nagell, en dräng och en piga. Nils Nagell förvärvade sedan gården på Strandgatan 25, där han i flera år verkade som handlande.
År 1820 ägdes tomten nr 10 av handelsmannen Johan Bernhard Sjöberg med sin hustru Margareta, född Lebell.
År 1825 bodde råd- och handelsmannen Johan Sjöberg med hustrun Margareta, som kallades Greta på tomten nr 10 i det andra kvarteret. Hos dem bodde handelsbetjänterna Johan Holmudd och Josef Holmgren, drängarna Petter och Carl, och pigorna Christina, Maria och Carolina. På hyra bodde handelsmansänkan Carolina Argillander, som också hade en piga Josefina.
År 1830 ägdes den mindre tomten nr 97 längs Östra Långgatan av hovrätts extra notarien och stadsfiskalen Gustaf Jonas Sahlberg (1793 i Bjärnå, död i staden 1853). Han var gift med Lovisa Rikström (1790-1857) i Euraåminne. Den större tomten nr 98 vid torget ägdes av råd- och handelsmannen Johan Sjöberg med hustrun Greta och hos dem bodde bokhållaren Josef Holmgren, betjänten Herman Rönnqvist, en dräng och 3 pigor. Sjöberg idkade både import- och exporthandel och vid den här tiden lät han bygga fartyget ”Najaden” tillsammans med Simon Anders Wendelin. Han skaffade också egna fartyg, som han kunde skeppa sina varor med.
År 1833 ägdes tomten nr 98 av änklingen Johan Sjöberg men nu bodde också hushållerskan Carolina Finneman där förutom alla bokhållare, betjänter, pigor och drängar.
År 1835 hade gården nr 97 övertagits av källarmästaren och skräddaren Carl Gustaf Lundberg (1802-1847). Han var gift med Catharina Helena Solfvin och de fick tillsammans 8 barn. Hos dem bodde också en lärling och en gesäll. På hyra i gården bodde tidigare ägaren Jonas Sahlberg. Gården vid torget på tomt 98 ägdes av råd- och handelsmannen Sjöberg, som nu hade gift sig med hushållerskan Carolina Finneman och med henne fick han ett barn.
År 1840 hade gården vid Östra Långgatan övertagits av handlanden Magnus Vilhelm Cederström. Gården vid torget ägdes av Johan Sjöberg, som bodde med hustrun Carolina (1792-1840) och hos dem bodde sonen Alexander (1822-1853) som var bokhållare.
Åren 1845 – 1850 ägdes gården vid Östra Långgatan av handlanden Cederström. Gården vid torget ägdes av handlanden Johan Sjöberg. Hans tidigare hustru Carolina hade avlidit år 1840 och 1842 gifte han sig för tredje gången, nu med Maria Österlund (1818-1869) från staden. Med henne fick han 4 barn som alla levde till vuxen ålder.
År 1852 revs en del av huvudbyggnaden och i stället byggdes den till med en vinkel på gårdssidan. Samma år revererades hela byggnaden, alltså rappades och vid samma tid var det flera andra byggnaderna, som försågs med samma ytmaterial. Flera rum blev tapetserade med franska tapeter vid den här tiden.
År 1852 avled handlanden Johan Bernhard Sjöberg och gården nr 98 övertogs av sonen Alexander och de andra arvingarna, som vid arvsskiftet 1853 delade gården mellan sig. Johan hade testamenterat en del av sin förmögenhet till välgörenhet. Hans son Alexander, som var sjuklig grundade ”Sjöbergska fattigfonden” i maj 1853 och med tiden blev denna fond en stor och viktig finansiär vid fastighetsköp i staden.
År 1855 ägdes gården vid Östra Långgatan på tomt 97 av handlanden Cederströms sterbhus och där bodde änkan Katarina Cederström. Gården vid torget på tomt nr 98 ägdes nu av avlidna handlanden Sjöbergs arvingar. I gården bodde häradshövding Georg Lindström, tillsammans med pigan Maria, och där bodde också handlanden Karl Henrik Berg.
År 1856, den 24 juli sålde Johan Sjöbergs arvingar gården på auktion och handlanden Otto Axelin (1827-1865) gav det högsta budet på 3 970 rubel silver. Köpet finansierades med Anna Maria Sjöbergs intecknade skuldsedel på 3 000 rubel och resten betalades kontant. Handlanden Otto Axelin bodde sedan i gården med sin handelsbetjänt Karl Wahlström. Otto var född i Bötom och han flyttade till staden år 1844. Ungefär 1858 gifte han sig med Maria Carlström (1829-1896), som var född i Tavastehus och som flyttade till staden 1857. Maria var halvsyster till Carl Emil Carlström (1818-1889), känd som en förmögen handlande och far till kommerserådet Alfred Carlström. Mellan åren 1859 och 1864 fick de 4 barn och den mest kända av dem är Emil Axelin, som föddes 1864, året innan fadern dog. Det här året bodde skräddareänkan Katarina Lundberg på hyra, tillsammans med sin syster Ulrika och sin dotter Hedvig.
År 1857 byggdes gården till med en vinkel in mot gården i den östra ändan. Huset rappades och vitkalkades detta år.
År 1858 bodde stadsläkaren, medicine- och kirurgiedoktorn, samt riddaren Gustaf Forstén (1815-1868) på hyra i Otto Axelins gård och han bodde med sin hushållerska Lisette Svalskulla. Läkaren hade tidigare bott i Parmans gård på Strandgatan 55 och ganska snart flyttade han vidare till nuvarande ungdomsgården, sedan till gården på Östra Långgatan 36 för att 1861 flytta till Västra Långgatan 3, där han bodde tills han dog 1868.
År 1859, den 14 januari inträffade den stora stadsbranden, som fick sin början på andra sidan Östra Långgatan. Som ett under klarade sig alla boningshus på tomten 98, medan däremot alla fyra uthusbyggnader förstördes helt. På granntomten nr 97 förstördes samtliga byggnader, som då ägdes av änkan Cederström.
År 1860 ägdes tomten nr 97 av Cederströms sterbhus men ingen bodde där eftersom samtliga byggnader förstördes i branden året innan. Tomten nr 98 ägdes av handlanden Otto Axelin med hustrun Maria och alla barn. Inga hyresgäster vid den här tiden.
År 1863 hade handlanden Otto Axelin förvärvat den obebyggda granntomten nr 97, så att han ägde båda tomterna. I gården bodde hans bokhållare H. Kullberg, drängen Johan och pigorna Sofia, Kajsa och Josefina.
År 1865 i juni dog handlanden Otto Axelin, endast 38 år gammal. Gården övertogs då av änkan Maria, som bodde med sina 3 barn. Gårdsägaren Maria började genast hyra ut lägenheter, bland annat åt rådmannen Carl Adam Savander (1826-1901) och hans hustru Aurora. Handlanden Henrik Strandman bodde också där på hyra med sin bokhållare Berglund och det gjorde sjömannen Michel Sjögren med hustrun Maria också.
År 1866, den 8 maj såldes avlidne handlanden Otto Axelins gård på tomt 98 på konkursauktion och högsta budet på 13 200 mark gavs av änkan Anna Maria Sjöberg, som hade två inteckningar i gården. År 1866, den 2 juni sålde Otto Axelins konkursbo den mindre tomten nr 97 på auktion och det högsta budet på 1 200 mark gavs av Ottos svåger, handlanden Carl Emil Carlström.
År 1866, den 27 juni sålde Carl Emil Carlström tomten nr 97 och gården åt rådmansänkan Anna Maria Sjöberg (1818-1869) för 1 200 mark. Hon hade ju varit gift med den tidigare ägaren, rådmannen Johan Bernhard Sjöberg (1785-1852) i dennes tredje äktenskap.
År 1868 ägdes alltså båda tomterna med alla gårdar av rådmansänkan Anna Maria Sjöberg. Hon dog i maj 1869 och gårdarna övertogs då av arvingarna. På hyra bodde handlanden Henrik Strandman och rådmannen Savander med hustrun Aurora. Stadsfiskalen G. Eklöf bodde på hyra med hustrun Karolina.
År 1870, den 5 december gjorde de många arvingarna en förlikning om arvet efter avlidna Anna Maria Sjöberg och där bestämdes det att tomterna 97 och 98 skall tillfalla dotterdottern Fanny Wendelin (1863-1921). Fannys mor Sofia (född Sjöberg (1843-1867) hade varit gift med Ludwig Wilhelm Wendelin. Tomterna med gårdar värderades till 6 000 mark och Wendelin avsade sig då allt annat anspråk på arv.
År 1870, den 6 december sålde Fanny Wendelins far och förmyndare Ludwig Wilhelm Wendelin tomterna 97 och 98 med alla byggnader åt handlanden Henrik Strandman (1837-1889) för 6 000 mark. Köpet finansierades genom att Henrik lånade 6 000 mark ur den Sjöbergska fattigfonden. Fyllnadsborgen tecknades av Henriks far Gustaf Eric Strandman (1804-1875) och handlanden Ludwig Wilhelm Wendelin.
År 1871 gjorde handlande Henrik Strandman konkurs och tomterna 97 och 98 med alla byggnader såldes på konkursauktion den 15 december. Högsta och godkända budet på 7 625 mark gavs av handlanden Karl Alexander Holmström (1847-1877). Han var född i staden och han var son till Alexander Holmström och Catharina Fabrin. Karl Alexander var sedan år 1872 gift med Maria Wennerstrand (1849-1924), som var född i staden. De fick inga barn som levde till vuxen ålder. För att finansiera köpet lånade Holmström 7 600 mark ur Sjöbergska fattigfonden och 25 mark tog han ur egen ficka. Handlande Wendelin hamnade igen att gå i borgen för lånet. På hyra bodde stadsfiskalen Eklöf och bagaren Anton Ekholm med hustrun Emma.
År 1877, den 27 april sålde handlanden Holmström de sammanbyggda tomterna 97 o 98 åt guld- och silversmeden Malakias Kuusinen för 12 000 mark. Malakias var född i Bötom år 1848 och han hade i Björneborg gift sig med Wilhelmina Turdin (1844-1895). Han öppnade redan 1875 en guldsmedsaffär i staden och den innehade han ända till sin död i maj 1891. De fick 5 barn men det ser ut som om endast ett levde till vuxen ålder. De hade också en fosterson Jeremias, som var född år 1864 i Kauhajoki.
År 1880 ägdes gården av guldsmeden Malakias Kuusinen. I gården bodde också lärlingen Nestor Westerbacka (f.1858) och en piga Sanna Hofrell (f.1858). På hyra bodde målaren G. A. Rosendahl (f.1832) med hustrun Maria (f.1829) och en dotter Ida. Sjömannen Gustaf Kinnare (f.1843) bodde också hyra med hustrun Anna (f.1847) och två söner. Sjömansänkan Fredrika Orell (f.1844) bodde också i gården med två mindre barn.
Åren 1885 till 1890 ägdes gården och tomterna 97 och 98 av guldsmeden Kuusinen. Hos hans familj bodde lärlingarna Isak Saha (f.1865) och Erik Nestor Honkaniemi (f.1864) och pigorna Elina Nyby (f.1864) och Anna Perälä (f.1859). På hyra bodde före detta sjökaptenen, numera handlande Johan Wilhelm Olin. Han var född år 1846 i Norrstan och var son till tjärvräkaren Christian Olin (1800-1881) och Brita Stina (f. Elfström i Mustasaari 1806-1900). Sedan år 1881 var han gift med svarvaredottern Paulina Salin (född i staden 1855-1890). Om du vill läsa vad tidningarna skrev om denna Olin, skall du klicka HÄR och om du vill se några av hans tidningsannonser så skall du klicka HÄR! På hyra i gården bodde också styrmannen J. Österman (f.1851) med hustrun Ulrika (1856).
År 1891, den 30 april avled gårdsägaren och guldsmeden Kuusinen och gården övertogs då av änkan Wilhelmina.
År 1895, den 15 mars avled gårdsägarinnan Wilhelmina Kuusinen och gården övertogs då av arvingarna, barnen Filip Richard, Sulo Vilho och Sievä Lemmetär.
År 1895 ägdes gården på tomterna 97-98 av guldsmeden Malakias Kuusinens arvingar. Trots att guldsmeden hade avlidit så bodde lärlingen Matti Ojennus (f.1877) där liksom pigorna Sofia Käyrä (f.1873) och Amalia Hietikko (f.1874). Handlanden J. W. Olin, vars hustru Paulina dog år 1890 bodde på hyra med sina barn. Ulrika Österman, som nu var änka bodde också där med sonen Johan (f.1874). Följande år bodde här också skomakaregesällhustrun Hulda Bergelin (f.1865) och torghandlaren Maria Andrejeff (f.1870).
År 1897 var det Kuusinens arvingar som var ägare och sjökapten J. W. Olin, som var änkling bodde där med sina barn. Ulrika Österman bodde också kvar, liksom torghandlare Andrejeff. Guldsmeden Frans Roos (f.1855) som bodde i gården med hustrun Hulda (f.1864) öppnade också affär här. Hos dem bodde lärlingarna Jakob Kantonen (f.1873), Matts Rosenqvist (f.1880) och Joh. Sjögren (f.1878). Bagaren Karl Rosengren (f.1872) bodde i gården på hyra med hustrun Alma (f.1866) och 3 barn. Bagare Rosengren hade år 1893 flyttat till staden från Närpes och han förvärvade då Parmans gård på Strandgatan 55. Denna gård sålde han efter några år och familjen bodde efter det på hyra vid torget. Då bagaren dödförklarades år 1909, så köpte änkan Alma före detta handlande Södermans gård på Strandgatan 31.
År 1900 ägdes gården av guldsmedsänkan Wilhelmina Kuusinens arvingar, alltså de 3 barnen. I maj 1900 avled Sulo Vilho och i juni avled Sievä Lemmetär, och gården övertogs ensam av den tredje arvingen Filip Richard (f.1877). På hyra bodde handlanden också handlanden och före detta sjökaptenen J. W. Olin med sonen Rafael (f.1882) och 4 mindre barn. Med dem bodde också de ogifta svägerskorna Maria ”Mimmi” Salin (1851-1944) och Hanna Salin (1848-1923).
År 1901 i mars sålde Richard Kuusinen tomterna 97 och 98 och det stora affärshuset åt affärsmannen Hugo Sjöblom från Vasa. Han var född i Kauhajoki år 1862 och han var son till forstuppsyningsmannen Carl Sjöblom (född i Lovisa år 1829, död i staden 1890). Hugos mor Aurora Wilhelmina Åberg var född i Kristinestad år 1827 och familjen flyttade till hennes hemstad år 1864. Hugo gifte sig 1884 med Alma Wallenius (f.1862 i staden) och de fick 3 döttrar. År 1888 flyttade Hugo och Alma Sjöblom till Päntäne i Kauhajoki, där de hade köpt ett hemman. Redan följande år, i november 1889 flyttade Hugo och Alma till Vasa där han arbetade åt Finska Ångfartygs Ab. År 1891 grundade han en egen agenturfirma som sålde biljetter åt de stora rederierna, som idkade trafik på de stora oceanerna. Efter en tid öppnade han en filial också i Kristinestad i guldsmed Kuusinens gård på Östra Långgatan 46. I Petsmo by i Kvevlax grundade Hugo Sjöblom en såg med ett hyvleri, som han år 1900 förstorade med en kvarn. Denna såginrättning sålde han sedan åt ett nybildat bolag i Petsmo.
År 1902 ägdes gården av affärsmannen Hugo Sjöblom men han bodde inte här själv. Han lät då uppföra en stilig, tvåvåningsbyggnad längs med Östra Långgatan. Han renoverade också fasaden på byggnaden mot torget, så att den återfick sin träpanel i stället för den rappade ytan. Det här året köpte han också den centrala tomten i hörnet av Vasaesplanaden och Rådhusgatan i Vasa. På hyra bodde handlanden J. W. Olin med sina barn, och hos dem bodde också handelsbiträdet Elsa Lindberg och pigan Mili Öhman (f.1880). Sjökaptensänkan Karolina Sjögren (f.1854) bodde också här med sin dotter.
År 1903 i juli öppnade Wilhelm Nordberg en frukt- och delikatessaffär i Hugo Sjöbloms gård. I maj 1905 sålde Nordberg denna affär åt firman Haltia & Knuters från Vasa. De hade en likadan affär i Vasa och de hade för avsikt att använda affären i staden som filial under namnet ”Nya Frukt & Delikatesshandeln”. I februari 1913 sålde Haltia & Knuters den här affären åt herr Hugo Schmaltz från Vasa. I mars 1916 sålde herr Schmaltz sin affär åt Johan Spolander från staden.
År 1904 ägdes gården av handlanden Hugo Sjöblom i Vasa. Handlanden J. W. Olin bodde här och han hade ju sedan länge också sin affär i byggnaden. På hyra bodde också handlanden Engelbert Sundström (f.1876) med hustrun Hilma (f.1874) och en son. De köpte sedan gården på Strandgatan 29. På hyra sedan 1903 bodde också handlanden Anna Wiik (1862-1929), som också hade en affär i gården från år 1908. Hon bodde med mor Anna (f.1822) och de hade tidigare bott i Parmans gård på Strandgatan 55. Provincialläkaren Torsten Munsterhjelm bodde på hyra och han hade också sin mottagning i gården. Torsten Munsterhjelm (född i Uskela 1856-1939) var första gången gift med Ellen Lönnblad (1864-1896), som var dotter till lagmannen Lönnblad, som hade varit häradshövding i Vehmo domsaga. Torsten och Ellen hann få 3 barn före Ellen dog i barnsäng 1896. I september 1900 gifte läkare Munsterhjelm om sig med Ellens lillasyster Karin (1868-1908) och de fick en son år 1903.
Åren 1908 – 1912 ägdes gården av handlanden Hugo Sjöblom i Vasa. På hyra bodde handlandena J. V. Olin och läkaren Munsterhjelm. År 1908 öppnade Anna Wiik en affär i gården och hon bodde också i samma gård. På hyra bodde också skräddarmästaren, pensionerade förre tillskäraren Johan Vilhelm Ahlqvist (f.1868) med hustrun Hildur (f.1874). Ahlqvist öppnade i februari 1907 ” Ett 1:sta klassens skrädderi” i gården och han hade då haft flerårig utländsk praktik. Han avslutade dock verksamheten redan i oktober 1908. Hos dem bodde gesällen Hans Ståhl (f.1886) och lärlingen Anders Ståhl (f.1890).
År 1911 i oktober öppnade M. Haglund från Vasa en tygaffär i Hugo Sjöbloms gård och denna var i gång ända till juni 1915, då den stängde. Redan i augusti samma år öppnade fröken O. Rehnbäck en bokhandel i samma utrymme under namnet ”Nya Bok- och Pappershandeln”, som hade ett stort sortiment med religiös litteratur. I juni 1921 flyttades den här bokhandeln till Fremdelings gård på Strandgatan.
År 1912 på sommaren kunde Hugo Sjöblom ståtliga affärshus i Vasa invigas men Hugo själv hann inte njuta av huset väldigt länge eftersom han avled redan på hösten samma år. Änkan Alma mäktade inte behålla affärshuset och den omfattande rörelsen utan hon satte det i konkurs. Affärshuset ombildades sedan och fick då namnet Wasaborg. Det pryder fortfarande sin plats i närheten av torget i Vasa.
År 1914 i april såldes tomterna 97 och 98 med alla byggnader på auktion och det högsta budet på 80 000 mark gavs av bröderna Eskil och Folke Carlström. De var söner till kommerserådet Alfred Carlström, som så tragisk gick bort 1910. Hugo Sjöblads agenturaffär såldes åt O. A. Ståhle från Kristinestad som fortsatte med rörelsen under namnet Emigrantkontoret.
År 1916 ägdes tomterna 97 och 98 av bröderna Carlström, men de bodde inte här själva, utan de bodde på hyra i August Sjöbloms gård på Västra Långgatan 18, vid hörnet till Parmansgatan. Folke Carlström (1887-1944) var gift med Anna Elisabeth Högmark (1889-1966) från staden och de hade åtminstone en son. Han bror Eskil Carlström (1889-1922) var gift med kommerserådet Gustaf Hydéns dotter Ingeborg (1894-1939) och de hade åtminstone en dotter. På hyra bodde handlanden J. V. Olin med flera barn, sin svägerska Mimmi Salin (f.1851) och pigan Albina Granqvist (f.1894). Läkaren Munsterhjelm bodde ännu kvar och det gjorde också handlanden Anna Wiik.
År 1917 i januari anmälde Eskil Carlström till magistraten att han ”härstädes tänker bedriva handel med lovgivna in- och utländska varor”. Affärsverksamheten inleddes också och Eskil öppnade till och med ett kontor i det utrymme där O. A. Ståhle hade haft sitt Emigrantkontor. Ståhle hade året innan köpt Selma Huktelins gård på Västra Långgatan 43 och han flyttade då sitt biljettkontor dit.
År 1917 i september sålde bröderna Folke och Eskil Carlström lite överraskande tomterna och affärshusen åt en Fahler från Vasa i september 1917, för 115 000 mark. Lika överraskande var det att denne Fahler ett par dagar senare sålde alltsammans vidare för 120 000 mark. Köpare var den finska affären Kansallis-Kauppa O.Y. Sampo, som sedan december 1910 hade haft en affär i Parmanens affärshus på övre torget. De öppnade affären i den egna gården i juli 1918.
År 1918 ägdes båda tomterna och gårdarna av Kansallis-Kauppa Sampo. Handlanden J. W. Olin bodde kvar och det gjorde också sonen Jarl, som var ingenjör och sjökaptenen Paul Michael och arkitekten Matti. Tandläkaren Frans Norrback (f.1883) bodde här på hyra med hustrun Charlotta (f.1886).
År 1919 i juni öppnade Pohjois-Suomen Pankki ett filialkontor i den lägenhet där emigrantkontoret tidigare hade varit inrymt. Den här affärsbanken hade grundats året innan i Uleåborg och det var den första finskspråkiga banken i Kristinestad. Till kontorschef utsågs ingenjör Onni Porkka från Teuva. År 1923 i augusti bytte Pohjois-Suomen Pankki namn till Atlas Pankki Oy. Huvudkontoret fanns fortfarande i Uleåborg och verksamhetsområdet var hela Österbotten. Samtidigt flyttades kontoret i Kristinestad till Henriksons gård på andra sidan torget, där det verkade till 1926 då banken förvärvade gården på övre torget och flyttade kontoret dit.
År 1920 ägdes båda tomterna och gårdarna av Kansallis-Kauppa Sampo. Föreståndaren Juho Suomalainen (f.1879) bodde i gården med hustrun Aini (f.1897) och 2 mindre döttrar. Handlande Johan Spolander som hade sin affär i gården bodde också här med hustrun Sigrid men de flyttade snart till Östra Långgatan 36. Handlanden Alex. Slotte (f.1878) bodde på hyra med sin Maria och de flyttade snart till sin nybyggda gård på Tjärhovsvägen. Handlanden Anna Wiik bodde här på hyra och det gjorde också hennes handelsbiträde Anna Printz. I slutet av 1920-talet övertog Anna Printz den affär som Anna Wiik hade innehaft i många år.
År 1921, i september flyttade guldsmeden Jaakko Erland Kantonen sin affär från Parmanens gård på andra sidan gatan, där den hade verkat i 17 års tid. Kantonen (1873-1952) var född i Bötom och kom i lära hos guldsmederna Rosenblad och Kuusinen i Kristinestad. År 1904 öppnade han egen affär i Vilho Parmanens gård och någon gång på 1930-talet flyttade han till Åbo, där han tog över sin farbrors guldsmedsaffär. I september 1923 öppnade Sigfrid Ulfves en ”Blomster- och Grönsakshandel” i det utrymme där Pohjois-Suomen Pankki hade haft sitt kontor sedan 1919.
I slutet av 1920-talet ägdes gården av Kansallis-Kauppa Oy Sampo och dess föreståndare Juho Suomalainen bodde där med sin familj. Handlanden John Spolander bodde ännu här och han hade sedan 1916 sin egen affär i gården. Däremot hade handlande Anna Wiik avlidit år 1929. Häradshövdingen Erik Åström (f.1902) bodde här med hustrun Ingrid och han hade också en juridisk byrå i gården. Guldsmeden Jaakko Kantonen bodde här med hustrun Amanda och han hade sin affär i gården och hos dem bodde alltid någon lärling eller gesäll. I januari 1928 flyttade Anna Printz sin affär till en lokal i Svenska gården.
År 1937, den 9 december sålde Kansallis-Kauppa Oy Sampo tomterna med alla byggnader åt Sydösterbottens handelslag för 925 000 mark. I samma veva köpte Sampo den så kallade Krepelinska gården på Östra Långgatan 47 av Sydösterbottens handelslag för 160 000 mark och flyttade då affären dit. Handelslaget hade ett par månader tidigare köpt den gården av Yttermark Sparbank för 150 000 mark. Sydösterbottens handelslag hade sitt ursprung i Tjöck och om du vill läsa mera om det företaget och gårdens fortsatta historia skall du klicka HÄR!
Foton och annonser.
