Sammanställt av Lasse Backlund i oktober 2021. Uppgifterna har tagits ur gamla mantalslängder, kyrkböcker, lagfartsregister och ur gamla tidningar. Lotta Sjöblad har bidragit med viktig information och Rafael Olins släktutredningar har varit till stor hjälp.
Gårdens historia
Före år 1840 ägdes den obebyggda tomten nr 74 av skeppareänkan Brita Helena Strandman (1798-1874). Hon var syster till de kända Ekmanska sjökaptenerna och hon hade varit gift med sjökaptenen Johan Henric Strandman. Denne var född i Kristinestad år 1794 men omkom vid ett skeppsbrott år 1835.
År 1840, 5 december 1840 så sålde änkan Strandman den obebyggda tomten åt styrmannen Ivar Therström.
År 1845, den 9 maj såldes Therströms obebyggda gårdstomten på offentlig auktion och det högsta godkända budet gavs av smedsåldermannen Rudolf Sundqvist (1811-1860). Han var född i Kasaböle i Sastmola och dog i staden, men han bodde inte på tomten och det gjorde ingen annan heller. Enligt tillgängliga dokument, så är det Rudolf Sundqvist som vid den här tiden byggde den gård som fortfarande står kvar.
År 1846, den 10 december sålde mästersmeden Rudolf Sundqvist den bebyggda tomten åt sjömannen Karl Rosenberg. Mästersmeden själv hade då redan förvärvat en tomt vid Badhusparlen och där byggt en gård på Strandgatan 79.
År 1848 ägdes tomten nr 74 av sjömannen Karl Rosenberg. Han var född år 1815 och bodde där med hustrun Lovisa och på hyra bodde sjömanshustrun Eva Enlund.
År 1857, den 30 april avled sjömannen Karl Rosenberg och gården övertogs då av änkan Lovisa.
År 1860 ägdes gården på tomt nr 74 av matrosänkan Lovisa Rosenberg. Hon var född Ahlholm i Kaskö år 1820 och år 1842 flyttade hon till staden och nu bodde hon ensam. På hyra bodde skomakargesällshustrun Henrika Östman, matrosen Jakob Johansson och qvinnan Anna Dahl.
År 1863 ägdes gården fortfarande av matrosänkan Lovisa Rosenberg, nu med sin sköterska Maria. På hyra bodde matrosen Herman Studd med hustrun Greta och saltmätaren W. Berlin med hustrun Kristina.
År 1864, den 28 september sålde änkan Lovisa Rosenberg gården åt matrosen Johan Erik Holm, som sedan bodde där med hustrun Margareta. På hyra bodde den tidigare ägaren matrosänkan Lovisa Rosenberg, sjömansänkan Fredrika Söderholm och sjömannen H. A. Söderholm.
År 1866 hade Johan Erik Holm avlidit och gården övertogs då av änkan Margareta Holm. Hon kallades Greta och var född år 1818 i Nykarleby men flyttade år 1840 till Kristinestad. Hon hade tidigare varit gift med Jakob Näs och med honom fått dottern Maria (f.1844). På hyra i gården bodde skräddaren August Lagerqvist med hustrun Rebecka och deras son som var gesäll. Den tidigare ägaren Lovisa Rosenberg bodde ännu kvar.
Åren 1870 till 1875 ägdes gården av sjömansänkan Greta Holm. Hos henne bodde också dottern Maria och hennes man, matrosen Andreas Kristian Holmsén. Andreas var född i Norge år 1841 och han flyttade år 1869 till Kristinestad, då han gifte sig med Gretas dotter Maria (f.Näs 1844).
År 1873 hade tomten nr 74 delats så att sjömansänkan Greta Holm ägde den södra delen A och den norra delen B ägdes nu av sjömansänkan Eva Enlund. Ännu i dag är tomten nummer 74 delad och det finns 2 gårdar på adressen Staketgatan 30.
År 1880, i februari avled matrosen Andreas Holmsén vid ett häftigt skeppsbrott och gården övertogs då av änkan Maria Holmsén. Hos änkan bodde barnen Andreas Severin, Kristina, Ivar och dottern Anna Maria och Marias mor Greta Holm. På hyra bodde sjömannen Alfred Andersson (f.1839) med hustrun Ida (f.1843) med 3 mindre barn.
År 1885 ägdes gården av matrosänkan Maria Holmsén, som bodde med 4 barn och sin mor Greta Holm (f.1818). På hyra bodde sjömannen Alfred Andersson med sin familj.
Åren 1890 – 1895 ägdes gården och halva tomten av änkan Maria Holmsén, som bodde med sönerna Karl (f.1873) och Ivar (f.1876). Modern Greta bodde också där.
År 1896, den 14 mars avled änkan Maria Holmsén och gården övertogs då av arvingarna, sönerna Karl Kristian och Ivar, som båda bodde i gården. Sonen Ivar bodde med hustrun Emma (f.1873) och 3 pojkar. Marias äldre son Karl bodde också där och det gjorde också deras mormor Greta (f.1818). På hyra bodde fiskhandlaren Gustaf Vikman (f.1849) med hustrun Anna (f.1861).
År 1902, den 29 juli såldes gården på auktion genom ombudet Johan Karlberg. Denne hade fått fullmakt av Karl Kristian Holmsén i Amerika och Ivars änka Emma Holmsén att sälja gården på auktion. Auktionen kungjordes i stadens kyrka, i den finska lokaltidningen Suupohjan Kaiku och genom utringning i gathörnen. Högsta budet på 2 001 mark gavs av fiskaren Johan Granberg, som efter några dagar betalade in köpeskillingen åt auktionskammaren och han fick då lagfart på södra tomten. Den här fiskaren Granberg hade den 13 mars 1901 köpt den norra gården på samma tomt av fiskaren Johan Karlberg och hans hustru Wilhelmina för 3 500 mark. Detta betyder att han efter affären ägde hela tomten 74 med dess båda gårdar.
År 1903, den 18 augusti sålde fiskaren Johan Granberg den södra bebyggda tomten nr 70 för 2 550 finska mark åt arbetaren Oskar Perjus (f.1879) och hustrun Adelina (f.1877) gården A, som ligger söder om gården B. Arbetaren Alexander Rajamäki (f.1876) var skriven i gården fast han hade rest till Amerika. Förre vaktmästaren Johan Vilhelm Ståhle (f.1825) bodde dock i gården.
År 1910 ägdes gården A och en del av tomten nr 70 av Oskar Perjus, som nu är postiljon och som bodde med hustrun Adelina och 2 mindre döttrar. Arbetaren Karl Sjöholm var skriven i gården men han hade utvandrat till Amerika. Arbetaren Johan Erland Männistö (f.1886) bodde på hyra med hustrun Hulda (f.1885) och en liten son, och änkan Klara Gabbels (f.1938) bodde också på hyra.
År 1910, den 28 september sålde Oskar och Adelina Perjus gården för 3 800 mark åt fiskaren Wilhelm Lindström och hans hustru Alexandra, som inte själva bodde där.
År 1911, den 7 oktober sålde fiskaren Lindström gården vidare åt sjömannen Karl Ivar Andersson för 4 300 mark. Han var son till sjömannen Johan Alfred Andersson och Ida (f. Högman). Karl Ivar var första gången gift med Josefina Nissander (född 1877-dog barnlös 1902) från Lappfjärd. År 1903 gifte Karl Ivar om sig med Johanna (född Håkans i Närpes) och med henne fick Karl Ivar sonen Ivar (f.1899) som for till Amerika 1921.
År 1915 ägdes gården A av sjömannen Karl Ivar Andersson och han bodde där med sin familj. På hyra bodde Hilma Sofia Andersson (f.1874) med 2 söner. Änkan Greta Agnäs (f.1854) bodde också på hyra och arbetaren Karl Sjöholm var skriven i gården fast han hade utvandrat.
År 1916, den 20 mars tecknade sjömannen Andersson en brandförsäkring på de två byggnaderna på sin ägande tomthalva Trots att de var byggda i mitten av 1850-talet så hade de hittills varit oförsäkrade. Andersson uppgav att huvudbyggnaden skulle vara uppförd av timmer år 1850, att den var brädfodrad och rödmålad. Gården hade 4 rum, den var 14,85 meter lång och 5,75 meter bred och hade ett tak av asfaltfilt. Denna byggnad försäkrades för 6 000 mark. Uthuset på gården försäkrades för 800 mark och det var i dåligt skick och hade brädtak. Det var uppfört år 1850 av stock och delvis av bräder och var 13,50 meter långt. I uthuset fanns foderlada, fähus, latrin med spillningskast och ett vedlider.
År 1918 i oktober sålde sjömannen Andersson gården för 16 000 mark åt systrarna Helmi och Ester Teir. De hade före köpet ägt en annan gård nära rådhuset på Staketgatan 1, på en del av tomten 124. Där bodde de med sina föräldrar och den gården sålde de samma dag åt affärsmannen Axel Lillträsk från Lappfjärd.
År 1920 ägdes gården A av fröknarna, handlanden Helmi Teir (f.1886) och hennes syster Ester Teir (f.1889). Fröknarna skrev ofta sitt namn Their, medan föräldrarna alltid skrev Teir. Fröknarnas far, sadelmakaren Adrian Teir (1847-1934), som nu var änkling bodde också i gården. Adrian var född i Närpes och han blev lärling hos sadelmakaren Rehnberg. Efter en tid i Helsingfors återvände han år 1886 för att bli sadelmakare i Kristinestad. Adrian var gift med Ulrika Finneblad, som var född 1848 i Toby och hon dog i Kristinestad 1919. Arbetaren Karl Sjöholm var också skriven i gården, trots att han hade farit till Amerika.
Helmi Teir hade sedan 1914 en egen delikatessaffär i Parmanens gård på övre Salutorget på adressen Rådhusgatan 2. Denna affär hade hon övertagit av handlande Halme, som flyttade till Tammerfors för att bli konditor där.
År 1921 i januari utnämndes Ester Teir till bokhållare vid postkontoret i Björneborg, och redan följande månad flyttade hon dit. Före avresan ordnade Arbetets Wänner en stor avskedsfest för henne, eftersom hon i flera år hade suttit i dess styrelse. Den här föreningen råkade fylla 25 år i mars samma år och då passade Ester på att skicka ett telegram från Björneborg, där hon gratulerade föreningen. På julaftonen 1921 förlovade sig Ester Teir med järnvägstelegrafisten Rafael Sjöblad (1894-1944) och följande sommar gifte de sig.
År 1921 i november sålde handlanden Helmi Teir sin delikatessaffär på Rådhusgatan 2 åt Valter Klockars från Lappfjärd. Denne fortsatte med affären och han hade också planer på att öppna en biograf i samma byggnad. Försäljningen av butiken skedde samma år, som hon fick sin dotter Lisbet. Efter att Helmi sålde sin affär arbetade hon som butiksbiträde och varje år hyrde hon ut rum i gården åt 2 studerande.
Under senare delen av 1920-talet ägdes halva gården A av Ester, som i augusti 1922 hade gift sig med telegrafisten Rafael Sjöblad (1894-1944) och andra halvan av hennes syster fröken, före detta handlanden Helmi Teir (f.1886). Hos Helmi bodde också lilla dottern Lisbet och hennes far, änklingen Adrian Teir. Rafael Sjöblad hade sedan 1913 arbetat som telegrafist på järnvägen. Han hade varit stationerad på olika orter, bland annat i Tuuri och i Töysä. År 1923 föddes sonen Per Magnus i Kristinestad och efter en tid flyttade familjen till Aronkylä i Kauhajoki, där Rafael fick arbete som järnvägstelegrafist. Under tiden i Kauhajoki var Ester och Rafael mycket aktiva i föreningslivet och de både spelade och regisserade flera teaterstycken där. Ester deltog aktivt i Lotta Svärd-rörelsen och Rafael var minst lika aktiv i den lokala skyddskåren.
Under tiden i Kauhajoki fick Ester och Rafael sin andra son, Håkan som föddes år 1927. I slutet av 1920-talet hade Ester Sjöblad också en affär, där hon sålde textiler och andra dylika varor. Följande år öppnade hon ett resandehem i Aronkylä, som hon drev fram tills de flyttade tillbaka till Kristinestad i oktober 1935. Rafael fick då tjänst som bokhållare på stationen i staden och den tjänsten innehade han tills han dog på Högåsen år 1944.
Under hela 1930- och 40-talet ägdes gården A på Staketgatan 30 av fru Ester Sjöblad och fröken Helmi Teir, som bodde med sin dotter Lisbet (f.1921). Sadelmakaren Adrian avled i januari 1934 i den sällsynt höga åldern av 85 år. Under hela 30-talet fanns det många hyresgäster i gården. Under 40-talet däremot fanns det hyresgäster mera sällan, och endast för kortare perioder. Då Ester och Rafael med sina söner flyttade tillbaka till staden år 1935 började de bo på hyra på Strandgatan 61.
I början av 1950-talet ägdes gården A gemensamt av fru Ester Sjöblad och fröken Helmi Teir och det ser ut som att Helmis dotter Lisbet en tid bodde i Vasa och år 1953 hade hon flyttat till Munsala. År 1954 flyttade Lisbet till Danmark, där hon sedan bodde så länge hon levde. I stället hade Ester Sjöblad flyttat in ungefär 1953, tillsammans med sonen Per Magnus år 1955, som var styrman. Ester, som varit änka sedan år 1944 hade tidigare bott på hyra på Strandgatan 61. På hyra bodde nu arbetaren Niilo Hautala (f.1916) med hustrun Elma Helena (född Torkkola i Storå 1916) och deras barn Annikki och Hilkka Helena. På hyra bodde också arbetareänkan Vilhelmina Granfors (född i Tjöck 1874, död i staden 1957).
I slutet av 1950-talet ägdes gården gemensamt av systrarna Ester Sjöblad och fröken Helmi Teir, och dottern Lisbet var också skriven där trots att hon hade flyttat till Danmark. I gården bodde änkan Ester Sjöblad. Sonen Per Magnus är skriven i gården men han arbetade som styrman på S/S Walborg och den andra sonen Håkan arbetade som dekoratör i Helsingfors. Per Magnus, som också kallades PM gifte sig år 1958 med Saga Öist och samma år fick de dottern Charlotta. De skilde sig 1962 och år 1969 gifte sig PM med Ester Rönnberg och de bodde i Ekenäs. Per Magnus, som var överstyrman dog i Lagos i Nigeria 1976 och är begraven i Ekenäs.
År 1959 i september avled gårdsägaren Helmi Teir och efter det övertogs hennes del i juni 1960 av dottern, lantmäterikanslisten Lisbet. Hon bodde dock inte i gården längre, för hon bodde ju i Danmark. Där var hon sambo med Max Hansen och de bodde i Korsør i mer än 20 år, ända tills hon dog år 1981, barnlös och ogift. Den andra delägaren Ester Sjöblad bodde fortfarande kvar och sonen Per Magnus var också skriven där, fast han nu var styrman på M/S Frey. På hyra bodde nu tvätterskan Kirsti Tanskanen (f.1918) med sina 3 döttrar och en son. De hade tidigare bott i Lindahls gård på Staketgatan 35.
I början av 1960-talet ägdes halva gården av Lisbet Teir, som själv bor i Danmark och andra halvan av hennes moster Ester Sjöblad. Ester bor där och sonen Per Magnus är också skriven där, fast han nu arbetar på S/S Sara. Per Magnus hade med hustrun och dottern i några års tid bott på Vinkelgatan 10, nuvarande Köpmansgatan 3 på Östra sidan i Grankulls gård, men då han år 1962 skilde sig så skrev han sig på moderns adress på Staketgatan 30. Kirsti Tanskanen bodde på hyra med ett par av barnen. De övriga hade flyttat till Helsingfors.
I slutet av 1960-talet ägdes gården av Ester Sjöblad och Lisbet Teir men ingendera bodde där. Lisbet bodde i Danmark med Max Hansen, och hennes moster Ester Sjöblad bodde nu på De gamlas Hem. Det var endast Kirsti Tanskanen, som bodde där med sin yngsta dotter, som fortfarande studerade.
År 1971 dog Ester Sjöblad och hennes del av gården övertogs då av sönerna Per Magnus och Håkan. Den andra delen ägdes av Lisbet Teir men det var endast en av döttrarna Tanskanen som bodde där på hyra. Vid den här tiden bodde det mest tillfälliga hyresgäster.
År 1984 övertogs gården och halva tomten av Esters sondotter Charlotta Sjöblad, som då löste ut de andra delägarna men hon bodde inte där själv. Efter det har ingen bott stadigvarande i gården. Den är i dag i dåligt skick och det krävs en större renovering för att kunna använda den som bostad igen.
Annonser.
Under den tid som Helmi Teir hade sin affär på Rådhusgatan 2, så annonserade hon flitigt och bjöd ut sina delikatesser. Men tanke på att världskriget pågick under hennes tid som handlande, så kan man fråga sig varifrån hon köpte in sina varor. Sjöfarten stod stilla under långa perioder och efter februarirevolutionen i Ryssland år 1917, så blev det helt stopp med livsmedelsleveranser därifrån. Den finska regeringen tvingades att snabbt införa handelsrestriktioner och ransonera de viktigaste varorna, som kaffe och socker, bröd och mjöl. I de större städerna i Finland rådde hungersnöd 1917 och inte blev situationen bättre heller följande år då inbördeskriget bröt ut. Men på något vis kunde Helmi få tag på delikatesser och till och med ”färska konserver”.
