Sammanställt av Lasse Backlund i maj 2021. Uppgifterna har tagits ur kyrkböckerna, lagfartsregistren, mantalslängderna och ur gamla Syd-Österbotten. Rafael Olins släktutredningar har varit till stor hjälp.
Länkar.
Om du vill läsa mera om själva byggnaderna och om de försäkringar som har tecknats i tiderna, så skall du klicka HÄR!
Om du vill läsa ett välskrivet testamente, så skall du klicka HÄR och så kan du läsa glasmästare Carl och Anna Eklunds sista önskan.
Gårdens historia.
På stadsplanen från år 1751 så finns inte denna tomt med och den skulle i så fall hade legat utanför det tullstaket som omgav staden ända till år 1808.
År 1830 ägdes tomten som i stadsplanen från 1825 hade fått numret 179 av glasmästaren Carl Eklund (1779-1845) med hustrun Anna (född Sigström i staden 1784-1853). De fick fyra barn men endast Carl Anders (1807-1845) och Gustaf (1817-1893) levde till vuxen ålder. Enligt den tidigare stadsplanen, som hade andra tomtnummer, så hade glasmästaren Carl Eklunds tomt nummer 47 i det fjärde kvarteret.
År 1840 ägdes tomt nr 179 av glasmästaren Carl Eklund och hustrun Anna. Med dem bodde också sonen Gustaf, som var glasmästargesäll hos sin pappa. Den obebyggda granntomten nr 180 ägdes av handelsmansänkan Maria Djupström (1795-1859). Maria, som var född i Sverige hade varit gift med sjökaptenen och handlanden Erik Henrik Djupström (1790-1836) från staden. Själv bodde Maria i gården Strandgatan 13 och troligen bodde hon sommartid på deras villa Eriksberg, som låg nära Tjöcks ås mynning och som förstördes i en brand år 1859. Erik Henrik och Maria hade 2 döttrar, som båda gifte sig med varsin apotekare. Den ena med Edvard Sourander i Björneborg och den andra med Fredrik Wilhelm Jurvelius i Kristinestad.
År 1841, den 6 maj hade den bebyggda tomten 179 övertagits av glasmästaren Carl Eklunds son Gustaf genom ett testamente. Gustaf som var glasmästargesäll hade år 1842 gift sig med Maria Granberg. Maria var född år 1820 och var dotter till Johan Granberg och Elisabeth (f.Nagel). Carl och Anna Eklunds äldre son Carl Anders hade flyttat till Vasa där han verkade som glasmästare. På hyra bodde före detta handlanden Anton Herman Hasselblatt (1803-1857), sjömannen Simon Ujanen och sjömannen Jonas Stor.
År 1848 ägdes gården av Gustaf Eklund, som nu också tituleras glasmästare. På hyra bodde före detta handlanden Hasselblatt med hustrun Maria och en dotter som också hette Maria. Sjömannen Conrad Friske bodde också på hyra med hustrun Cajsa.
År 1850 ägdes tomten nr 179 och den gamla gården av glasmästare Gustaf Eklund. På hyra bodde målaren Anton Nordström (1822-1852) , som bodde med sin bror Bernt (1825-1873 i Kauhajoki) och systern Aurora (f.1830). Lärlingarna Constantin och Herbert bodde också i gården. Den obebyggda tomten nr 180 ägdes fortfarande av handelsmansänkan Maria Djupström.
År 1851 byggde glasmästaren Gustaf Eklund den gård som fortfarande står kvar. Gustaf och Maria fick med tiden 10 barn men endast 2 levde till vuxen ålder och fick egna barn. Dottern Hilma Alexandra (1856-1933) gifte sig med Johan Ivar Hasselblatt (1857-1904) men de bodde inte i staden. Det gjorde däremot sonen Richard, som kallades ”Glasas Richard” som flyttade till gården på Östra Långgatan 63 vid Kattpiskargränden.
År 1855 ägdes tomt nr 179 och den nybyggda gården av glasmästare Gustaf Eklund. På hyra bodde brandvakten Henrik Sten och hustrun Anna.
År 1859 tecknade glasmästaren en brandförsäkring på ett par byggnader på sin tomt. Vill du läsa mera om försäkringarna och om byggnaderna, så klicka då HÄR!
År 1860 ägdes tomt nr 179 och den nybyggda gården av glasmästare Gustaf Eklund, som bodde med hustrun Maria, sonen Carl Gustaf (1843-1872), drängen Johan och pigan Maria. På hyra bodde sjömannen Anders Rönnblom med hustrun Albertina. Granntomten nr 180 som ännu år 1859 ägdes av handelsmansänkan Maria Djupström hade först övertagits av brandvakten Michel Helenelund och sedan av styrmannen Gerhard Konstantin Berg (1828-1891). Den här styrmannen Berg var gift med Maria Eklunds syster Anna Christina (1826-1907).
År 1861, den 16 mars sålde styrmannen Berg tomten nr 180 åt sin svåger, glasmästaren Gustaf Eklund för 335 rubel silver. Gustaf Eklund bodde själv på tomt 179 med hustrun Maria, sonen Carl Gustaf, drängen Henrik och pigan Maria. På hyra bodde matrosen Fredrik Amnell och förra brandvakten Johan Kadén med hustrun Kristina.
År 1866 ägdes tomterna 179 och 180 av glasmästaren Gustaf Eklund. På hyra bodde matrosen Fredrik Amnell med sin hushållerska Greta Bergholm, som var 80 år gammal. Också hattmakaren F. Söderholm bodde på hyra med hustrun Margareta, som kallades Greta och sonen Oskar Fredrik.
År 1870 ägdes tomterna och gården av glasmästare Eklund. På hyra bodde hattmakaren F. Söderholm med hustrun Greta. Också sjömannen Oskar Söderholm var skriven i gården, liksom matrosen Matts Roos. Arbetskarlen Johan Wiklöf bodde också här.
År 1875 ägdes tomterna och gården av glasmästare Eklund med hustrun Maria. Sjömannen Nils Hällström bodde på hyra med hustrun Maria och det gjorde förra brandvakten Josef Nestor Andersson också. Sjömansänkan Severina Stormals, som var sjuklig bodde också i gården, liksom änkan Klara Gabbels och sjömannen Johan Henrik Gabbels.
År 1880 ägdes tomterna och gården av glasmästare Eklund. Han bodde med hustrun Maria och sonen Richard (f.1854) och pigan Edla Rönnlund (f.1862) På hyra bodde musikantänkan Selma Sjögren (f.1851) med 5 mindre barn.
År 1885 ägdes tomterna och gården av glasmästare Eklund. På hyra bodde skeppareänkan Sofia Blomberg (f.1813) och dottern Lovisa (f.1842). Sofia hade varit gift med skepparen Carl Fredrik Blomberg, som var född år 1785 i Somero. År 1831 flyttade han till staden och han var kapten på flera kända fartyg från staden. Ett par år senare gifte han sig med hattmakaredottern Sofia Hallberg, som var betydligt yngre än han. Carl Fredrik dog år 1864.
År 1890, den 28 augusti avled Maria Eklund och gården övertogs av änklingen Gustaf Eklund och de två barnen Richard (f.1854) och Hilma Alexandra, som var gift med handlanden Johan Ivar Hasselblatt. På hyra bodde arbetskarlen Karl Emil Hallberg (f.1854) och hustrun Maria (f.1859) med 2 mindre barn. På hyra bodde också arbetskarlen Erik Henrik Wahlberg (f.1843) och hustrun Maria (f.1857) och 5 mindre barn.
År 1891, den 12 september avled glasmästaren Eklund och gården övertogs då av dottern Hilma Alexandra, gift Hasselblatt. Detta på grund av ett slarvigt uppgjort testamente, som Gustaf Eklund hade skrivit just före han avled. Arvsskiftet togs upp i rätten i Kristinestad år 1894 som beslöt att Gustafs testamente endast gällde en sjättedel av gården, ingalunda alltihopa. Kejserliga senaten fastslog sedan detta tingsbeslut några år senare. På hyra bodde kapellmästaren Karl Kaetsch (f.1859) med hustrun Anna (f.1870). Där bodde också arbetaren Frans Laine (f.1858) med hustrun Maria (f.1865) och 5 mindre barn. På hyra bodde också arbetaren Isak Bark (f.1828) med hustrun Maria (f.1844) och vuxna barnen Konstantin (f.1871) och Isak (f.1876) och 2 mindre barn. ett par år senare bodde sjömannen August Roos (f.1857) på hyra med hustrun Alexandra (f.1861) och 3 mindre söner. Arbetaren Oskar Haapamäki (f.1864) bodde också i gården år 1896 med hustrun Maria (f.1869) och 3 mindre barn.
År 1898, den 22 juli sålde glasmästare Gustaf Eklunds arvingar gården på offentlig auktion. Den kungjordes i stadens kyrka och genom utringning i stadens gathörn. Högsta och godkända budet gavs av justitierådmaninnan Ella Wallenius (f.1864), som bjöd 8 025 mark.
År 1900 ägdes de sammanslagna och bebyggda tomterna 179 och 180 av Ella Wallenius. Hon bodde i gården med sin man, justitierådmannen Adolf Wallenius (född i staden1851-död i Heinola 1917) och 3 mindre barn. Familjen Wallenius hade tidigare ägt och bott i bagare Rosengrens gård på Strandgatan 58 men denna hade de nu sålt till skepparen Wilhelm Starck. Adolf Wallenius blev student i staden år 1872, justitierådman i staden 1884 och kopist i senaten år 1906. Han fungerade som pressombudsman i Kristinestad, som granskade vad tidningarna skrev under förryskningstiden då fullständig censur rådde i landet. Han var då en illa ansedd person hos den svenska lokaltidningen ”Kristinestads Tidning”, efter att han fick den indragen för gott i december 1900.
År 1901, i mars installerade Elektriska Aktiebolaget A. E. G från Helsingfors elektrisk belysning i gården.
År 1902 ägdes gården av fru Elin, Ella eller Elina Wallenius, som var massör och sjukgymnast. I gården bodde hon med sin man justitierådmannen Adolf Wallenius, som nu hade bytt släktnamn till Wallit, som ofta skrivits Vallit och till och med Wallit af Wallenius. Hos dem bodde vuxna sonen Waka Wäinö Gustaf (f.1888, senare Warala) och minderåriga Wakaa Aino Maria (f.1890), Otto Oiva Adolf (f.1892) och Anna Onnea Aina (1894-1899). Hos dem bodde också pigorna Ida Kotokorpi (f.1883) och Ida Jokinen (f.1881). På hyra bodde arbetareänkan Selma Alanen (f.1865) med sina 2 döttrar. Där bodde också arbetaren Viktor Brusi (f.1859). För övrigt kan nämnas att Adolf Wallenius en ofta sedd man på rådhusrätten i staden, än som kärande, än som svarande. Det var ständiga processer och han dömdes till och med till fängelse för smädelse och ärekränkning.
År 1905, i oktober sålde Elina Wallit gården på auktion åt Josef Björses från Lappfjärd. Direkt efter auktionen ångrade sig Björses av någon orsak men Elina höll fast vid budet. Inom en vecka gick dock köpet tillbaka och efter några dagar försökte hon på nytt sälja gården utan att lyckas.
År 1906 ägdes tomterna och gården av fru Elina Wallit. Hon bodde med sin man Gustaf Adolf, vuxna sonen Väinö och 3 minderåriga barn. Gustaf Adolf var sjuklig och sade upp sin tjänst som justitierådman. Redan följande år hade han tillfrisknat så pass att han ville ha sin tjänst tillbaka men detta godkändes inte av stadens fullmäktige. På hyra bodde bokhållaren Herman Lind (f.1866) med hustrun Hilma (f.1878) och 4 barn och pigan Maria Vesterberg (f.1886). På hyra bodde också arbetareänkan Maria Hemming.
År 1908 till 1912 ägdes gården av frun Elina Wallit men de bodde inte längre kvar i gården, utan troligen i Björneborg och i Vasa. Troligtvis flyttade de bort i augusti 1912, eftersom hon då bjöd ut ”potatisväxten och krusbärsskörden” i tidningen. År 1910 bodde fru Aina Eskelin (f.1854) på hyra med dottern Laura (f.1873). Fiskaren Josef Pantulin (f.1843) bodde på hyra med hustrun Maria (f.1848) och arbetaren Gustaf Viita (f.1881) och hans hustrun Hilja (f.1880) likaså. I juni 1910 beviljade den finska senaten en livstids pension åt Gustaf Adolf Wallit, som belöning för hans arbete som pressombudsman och justitierådman.
År 1912, den 7 juni sålde Elina Wallit eller Wallenius, då bosatt i Nikolaistad de sammanslagna tomterna 179 och 180 med alla byggnader åt bonden Johan och Maria Lehtonen från Etseri. Köpeskillingen på 14 000 mark erlades med att köparen övertog flera skuldsedlar, varav den största var utställd av Elinas barn. Bonden Lehtonen bodde aldrig här men byggmästaren Matts Eklund (f.1849) bodde på hyra med hustrun Sandra (f.1854). Deras son Valdemar (f.1886) var skriven i gården trots att han hade emigrerat till Amerika. Dottern Martha (f.1894) bodde dock i gården liksom sonen, byggmästaren Karl Martin Eklund (f.1884). På hyra bodde arbetaren Juho Haatainen (f.1864) med hustrun som kallas Ristiina och 2 barn. Fru Aina Eskelin bodde också kvar.
År 1916 hade tomterna och gården övertagits av Wallits son, disponenten Wäinö Warala, född Wallenius i Kristinestad men bosatt i Helsingfors och han bodde alltså inte i gården. I en kort notis i Syd-Österbotten skulle han ha köpt gården av Johan Lehtonen. Byggmästaren Matts Eklund bodde på hyra med sin familj. På hyra bodde också skräddaren Edvard Merisalo (f.1884), och hyrkusken Gustaf Vuorinen (f.1882) med hustrun Lydia (f.1881) och 2 mindre döttrar. Arbetaren Johan Kantonen (f.1886) bodde också där med hustrun Hilda (f.1888) och en dotter. I oktober 1916 sålde Wäinö Warala gården åt affärsmannen Anders Lerbacka.
År 1918 ägdes båda tomterna och gården av handlanden Anders Lerbacka men han bodde inte där själv. Byggmästaren Matts Eklund bodde kvar med sin familj på hyra. Bagarehustrun Hulda Pitkänen (f.1865) bodde där och var fattig. Skräddaren Edvard Merisalo är skriven där men han har utvandrat till Amerika. Lerbacka sålde snabbt gården vidare åt korvhandlare Jylli i juli 1918.
År 1918, i november hade korvhandlaren Kalle Jylli fått fastebrev på tomterna 179 och 180 men det ser ut som att han inte bodde där själv. Däremot hade han någon typ av verksamhet och försäljning på Strandgatan 16. Redan före Jylli fick lagfart på tomten hade han i augusti sålt den vidare åt gårdshandlaren Nurmela från Mörtmark. Efter en vecka sålde Nurmela gården vidare till gårdshandlarna Orrela och Fallenius. Kalle Jylli flyttade efter en tid verksamheten till Västra Långgatan 15. I gården bodde lantmäteriingenjören Onni Porkka (f.1885) med hustrun Marta (f.1887) och 2 barn. Med dem bodde också pigan Rosa Kuusipuska (f.1898).
År 1919, den 26 juni köpte bankdirektör Onni Porkka och hans hustru Marta gården på tomt 179 och 180 för 21 000 mark.
År 1920, den 4 februari sålde bankdirektör Onni Porkka gården för 35 000 åt bonden Matti och Sofia Käyrä Koski från Kauhajoki. De hade ett par år tidigare sålt sin ägande Fremdelings gård på Strandgatan 42.
År 1921, den 22 juni sålde Matti och Sofia Käyrä Koski gården för 40 000 mark åt garvaren Juho Mauri Suominen (f.1871). Juho bodde med hustrun Ida (f.1877) och vuxna barnen Lauri, Paavo, Martta och 6 minderåriga barn.
År 1922, i oktober gjorde garvare J. M. Suominen en bytesaffär med garvaren Evert Aleksanteri Leikas, som ägde ett hemmen i Ragnarsvik i Dagsmark. Suominen flyttade då till Dagsmark där han bodde ända till 1929, då han sålde hemmanet vidare åt familjen Mäkitalo. Garvare E. A. Leikas och hustrun Senja flyttade i stället till staden men det ser ut som att de snart skulle flytta bort eller kanske de emigrerade till Amerika.
År 1925, den 31 juli såldes tomterna 179-180 och gården på exekutiv auktion. Högsta budet på 68 000 mark gavs av Johan Storås, som var född i Bötom år 1887. Han gifte sig samma år med änkan Helmi Eklund (1897-1928), som bytte namn till Tammilehto efter att hennes man Frans Eklund hade stupat vid intagningen av Kristinestad 31 januari 1918. Hon hade tidigare bott på Västra Långgatan 24, som hon sedan sålde åt Arvo Kaivo-oja. Tidigare ägaren Senja Leikas är skriven i gården men har emigrerat till Amerika.
År 1929, den 17 april sålde Juho Storås båda tomterna och gården åt Artturi och Eeva Mäkelä från Storå och Oskari och Agnes Ojala från Honkajoki för 68 000 mark.
År 1929, den 30 juni sålde makarna Mäkelä och Ojala både tomterna och gården vidare åt byggaren Willehard Launiala (f. i Siikais 1873) för 65 000 mark. Denne hade år 1894 gift sig med Hilma Juhontytär Anttila, som var född 1876 i byn Sörmark i Norrmark.
År 1937, den 13 mars, sålde Wille Launiala gården åt sin svåger Alfred Lindfors från Lappfjärd för 60 000 mark. Denne var född 1884 i Sastmola och hade år 1908 gift sig med Emilia Juhontytär Anttila i Sastmola. År 1935 hade makarna Lindfors skilt sig, så han köpte gården ensam. Han bodde inte i gården men där bodde många hyresgäster, bland annat arbetaren Karl Sigfrid Öman (f.1905) med hustrun Helmi (f.1903) och en liten son. På hyra bodde också arbetaren Verner Laksola (f.1896) med hustrun Hulda Maria (f.1895) och 5 mindre barn. Mejeristen Emil Sigfrid Bergvik (1898-1957) bodde en tid på hyra med hustrun Elsa Irene (1895-1978) och sönerna Olof och Tor-Erik.
År 1939 ägdes gården av Alfred Lindfors från Lappfjärd. På hyra bodde bland annat Lempi Järvenpää (f.1896 i Bötom). Karl Sigfrid Öman (f.1905) från Lappfjärd bodde där med hustrun Helmi (f. Bergman 1903 i Lappfjärd) och sonen Lars Eugen (f.1930). Det gjorde också fru Hilma Karolina Kivistö (f. Rostedt i Lavia 1879) med 3 barn. Lokeldaren Eino Johannes Peltomaa (f.1905 i Ilmajoki) bodde på hyra med hustrun Helvi Kerttu Kyllikki (född Kosteikko i Vasa 1909) och 4 barn. Redaktör Eino Armas Koskenniska (f.1907) bodde där med hustrun Hilma Elviira (f. Kuusela 1908) och en dotter och de bodde där också under kriget.
År 1951, den 7 november sålde Alfred Lindfors gården för jämnt en miljon mark åt Vihtori Haapanen, som var född år 1890 i Kornbäcken i Storå. Vihtori var gift med Tyyne Heikkilä, som var född år 1898 i Storå.
År 1953, den 25 juli sålde Vihtori och Tyyne Haapanen gården för 750 000 mark åt Väinö Krekola (f.1904 i Viitasaari) hustrun Hilda (f. Rintala år 1907 i Lappfjärd) som före det bodde på Strandgatan 1. De hade 8 barn och ganska snart flyttade familjen till Sverige.
År 1958, den 17 juli sålde Väinö och Hilda Krekola gården för 800 000 mark åt arbetsledaren Antero Latva. Han var född år 1927 i Teuva och år 1953 gifte han sig med Marjatta, som var född 1934 i Teuva.
Gården är välskött och är fortfarande i släktens ägo och används som stadigvarande bostad.
