Sammanställt av Lasse Backlund i april 2021, med hjälp av Reija, född Jylli. Rafael Olins släktutredningar har varit till stor hjälp. I övrigt har uppgifterna tagits ur gamla mantalslängder, lagfartsregister, kyrkböcker och ur gamla tidningar.
Länkar.
Om du vill se mera uppgifter om själva byggnaderna, så skall du klicka HÄR, så får du se vad som står i försäkringsbreven.
År 1751 ägdes tomten som då hade nummer 13 i det tredje kvarteret av byggaren Jacob Forsman men redan år 1756 ägdes den av sonen, snickaren Johan Forsman.
År 1770 hade en handelsman Nordman övertagit tomten och den gård som fanns där då och den ser ut att vara i släkten ända till år 1853.
År 1830 ägdes tomten nr 148 och en gammal gård enligt den nya stadsplanen av fiskaren Hans Nordman (d.1839) och hustrun Greta (d.1835). Där bodde också systern Anna (f.1796).
Åren 1835 till 1850 ägdes tomten nr 148 och den gamla gården av fiskaredottern Anna Nordman (f.1796). Där bodde också hennes syster, fiskareänkan Margareta ”Greta” Nordman, som var född 1793 i Sideby. Med Greta bodde också hennes döttrar Maria (f.1831) och Lovisa (f.1833). På hyra bodde skorstensfejarhustrun Eva Sörlander.
År 1851, den 23 september sålde fiskare Hans och Greta Nordmans arvingar den bebyggda tomten 149 för 400 rubel silver, åt målarmästaren och bokhandlaren Johan Erik Stendahl (1807-1862) . Han var född i Kaskö och var son till Anders Stendahl (1777-1828) och Margareta Elisabet (f. Bäckström 1767-1843). Johan Erik hade gift sig i Kaskö med Vilhelmina Tallgren (1807-1865). De hade fått 7 barn men endast Johan, Hilda och Selim levde till vuxen ålder.
Johan Eric började som målarlärling i Vasa år 1826 och 1831 blev han målargesäll hos ett par mästare i Stockholm och år 1834 flyttade han till staden efter ett år i hemstaden Kaskö. Under sin tid i staden hade Stendahl själv flera lärlingar och den mest kända är väl nog Herman Adrian Barkman från Lappfjärd. Han målade ett par altartavlor men var besviken då han inte fick måla tavlan till den nya kyrkan i Lappfjärd. Läs mera om honom HÄR!
Johan Eric Stendahl hade före det bott invid Norra Kvarnberget på tomterna 237 och 238, alltså Västra Långgatan 5, som han hade förvärvat år 1837 av två olika säljare och han byggde också en ny gård där år 1843. Den här nya gården och de två tomterna sålde han sedan år 1851 år fröken Maria Lovisa Sjöberg med det villkoret att de fick bo kvar till nya gården på Västra Långgatan 10 var färdig.
I februari 1852 övertog ritläraren Stendahl bokhandelsprivilegierna av den tidigare bokhandlaren C. G. Broberg.
Enligt de gamla brandförsäkringsbreven så är vinkelgården på Västra Långgatan 10 uppförd år 1854 av målarmästaren och bokhandlaren Stendahl. Gården är timrad men runt sekelskiftet 1800-1900 hade den rappats på samma sätt som man gjorde på många andra gårdar i stadens centrum.
Åren 1855 – 1859 ägdes tomten nr 148 och den nya gården av bokhandlare Johan Eric Stendahl, som bodde där med hustrun Vilhelmina och den äldsta sonen Johan (1836-1877). Hos dem bodde också målarlärlingarna Josef och Johan och pigan Maria. Bokhandlare Stendahls barnbarn Hugo Stendahl, som var känd affärsman i Vasa avled tragiskt år 1924 och vill du mera om detta, så klicka då HÄR!
År 1859, den 28 maj sålde bokhandlare Johan Eric Stendahl gården åt sin son, bokhållaren Johan Wilhelm Stendahl för 2 500 rubel silver. Bokhandlaren tog åt sig livstids rätt till ett boningsrum och ett annat rum för själva bokhandeln.
År 1861, den 31 juli såldes bokhållaren Johan Wilhelm Stendahls gård på konkursauktion och högsta godkända budet på 2 000 rubel silver gavs av bokhandlaren Karl Johan Bergman. Denne hade öppnat bokhandel i staden året innan i sjökapten Nylunds gård och i oktober 1861 flyttade han bokhandeln till den egna gården. I huvudstadstidningarna kungjorde han genast att han hade blivit antagen till kommissionär för den finska förlagsföreningen. Bergman finansierade affären med att låna hela beloppet av handelandeänkan Anna Maria Sjöberg. Hans far, kaplanen Carl Emil Bergman gick i borgen för lånet och det gjorde handlandena Erik Nils Sundman och Erik Alfred Tötterman också.
År 1865 ägdes tomten och gården av bokhandlaren Karl Johan Bergman. Hans far Carl Erik var präst på olika ställen och Karl Johan föddes på Eckerö år 1831 och han flyttade till staden via Lappfjärd år 1860. Denne Karl Johan slog på stort för i samma veva köpte han också tomterna 145 och 146 i hörnet av Rådhusgatan och Östra Långgatan. Troligtvis bodde han på tomt 148 eftersom där också bodde hans bokhållare, dräng och hushållerska. Karl Johan dog ogift och barnlös år 1866, den 9 april. Trots att bokhandlare Bergman nog hade skyldesmän på orten, så fanns det ingen som ville reda ut de omfattande affärerna. Tingsrätten utsåg då handlande Törnroth och August Roos till utredare.
År 1867, den 7 maj såldes avlidne bokhandlare Bergmans gård på tomt 148 på konkursauktion. Gården var intecknad för 8 000 mark och högsta godkända budet på 4 301 mark gavs av husägaren och handlanden Bengt Fredrik Wennerstrand. Han var född i staden år 1839 och var sedan 1866 gift med Hilda (f. Dahl 1845-1941). De hann få sonen Artur år 1867 före Bengt Fredrik avled år 1868. Wennerstrand hade också hunnit överta gården på tomt nr 147 i hörnet av Rådhusgatan och Västra Långgatan. Med dem bodde bokhållarna Jakob Sandås och Oskar Grönholm, drängen Karl och två pigor. På hyra bodde kofferdiskepparen Erik Frithiof Ekström. Han var född år 1836 i staden och var sedan 1867 gift med Agatha (f. Parman 1839-1922). Skepparen Ekström dog i lungsot i Köpenhamn i januari 1869. Handlandeänkan Agatha Holmström bodde också på hyra.
År 1869, den 23 mars såldes Bengt Fredrik Wennerstrands gård på tomt 148 på konkursauktion och högsta godkända budet på 3 300 mark gavs av handlanden Petter Johan Barkman. Det var ju denne Barkman som förlorade sin gård i nuvarande Rådhusparken i branden i oktober 1868.
År 1869, den 5 april sålde Petter Johan Barkman gården på tomt 148 åt färgareänkan Wilhelmina Ekberg (född Hallberg i staden 1815, död 1901). Hon hade tidigare bott på Strandgatan 22 och hon hade varit gift med färgaremästaren och fabrikören Erik Ekberg (född 1801 i Sverige, död i staden 1864). Hos henne bodde också hennes son, studeranden Emil Ekberg. Emil var född år 1841 och år 1868 hade han gift sig med Sally Tengström, som var född år 1841 i Åbo och hon flyttade till staden år 1869 via Sverige.
År 1875 ägdes gården av änkan Ekberg och där bodde medicine kandidaten Emil Ekberg med hustrun Sally. Emil och Sally hade en adoptivdotter Anna Regina Hildegard, som var född i Stockholm år 1872. Emil och Sally flyttade till Sverige år 1877.
Åren 1880 – 1885 ägdes gården av änkan Ekberg. Där bodde också drängen Anders Alexandersson (f.1849), pigan Fredrika Grop (f.1847), pigan Wilhelmina Granlund (f.1839) och hennes son Johan (f.1863).
År 1890 ägdes gården av änkan Ekberg. Pigan Grop var kvar ännu och som andra piga arbetade Maria Äppel (f.1873).
Ännu år 1900 ägdes gården av färgareänkan Wilhelmina Ekberg och med henne bodde en dräng och två pigor.
År 1901, i november avled färgareänkan Wilhelmina Ekberg och gården övertogs av sterbhuset. I gården bodde drängen Johannes Österback (f.1880) och pigan Fredrika Grop (f.1847) på hyra.
År 1902, den 10 maj sålde avlidna Wilhelmina Ekbergs arvingar gården på offentlig, frivillig auktion. Auktionen hade utlysts genom annons i Suupohjan Kaiku och genom utringning i stadens gathörn. Genom ombudet Wilhelm Hagen gav fröken Hilda Salin (1844-1923) det högsta budet på 5 625 mark. Inom några dagar hade Hilda betalat köpeskillningen åt stadens auktionskammare och det slutliga köpebrevet skrevs 20 maj 1902. Hilda hade tidigare bott i Båges gård på Strandgatan 59.
Gården på Västra Långgatan 10 fotograferad runt förra sekelskiftet. Fotot utlånat av Rafael Olin.
År 1904 ägdes gården av fröken Hilda Salin. Hon var född i staden på en av de tomter där Nya kyrkan sedan byggdes och hon var dotter till svarvaren Johan Petter Salin (1815-1898) och Rebecka Vilhelmina (f. Ekman 1811-1883). På hyra i gården bodde änkefrun Ida Sundholm (f. Dahl 1847) med två barn.
År 1910 ägdes gården på tomt nr 148 av fröken Hilda Salin och med henne bodde pigan Sofia Finne (f.1881). Hilda Salin drev ett bageri i gården, åtminstone bjöd hon nu och då ut färskt bröd i tidningarna. På hyra bodde änkefrun Ida Sundholm.
År 1918 i januari sålde fröken Hilda Salin gården och tomten nr 148 åt fru Maja Knutson (f.1880) för 19 000 mark. Maja var gift med filosofie magister Lars Knutson (f. i Viborg 1869) och han var med och godkände hennes köp. Paret Knutson hade i början av 1900 bott på hyra i kapten Starcks gård vid Strandgatan 58. Säljaren fröken Hilda Salin flyttade sedan till Björneborg, där hon dog år 1935.
I början av 1920-talet ägdes gården av Maja och Lars Knutson. På hyra bodde kontoristen Hugo Juthas (1891-1950) som var lokalt ombud för Oy Pohjanmaan Werkatehdas Ab. Här bodde också änkefrun Kajsa Olin (f.1890) med 4 mindre barn. Kajsa, som kallades Kaisi gifte sig år 1924 med Hugo Juthas och de bodde här till år 1927. Försäkringsinspektören Johannes Rosenback (1875-1938) bodde på hyra en tid med hustrun Tekla (1879-1956) och 4 barn. Johannes var son till Dagsmarks stora man, nämndemannen Johan ”Sebbin” Rosenback och hade sedan år 1910 bott på Kyrkogatan 4 i den gård som han köpte av vattenfabrikör August Remahl. Däremellan hade han bott i några år på Östra sidan i Kilpihuset. Änkan Olga Blomberg bodde också här en tid och det gjorde också skomakaren Johan Eriksson (f.1882) med hushållerskan Hilma Kukkamäki, som hade tre barn. Läkaren A. Brander som bodde på Östra sidan i Viktor Nylunds gård hade sin mottagning i Knutsons gård. I september 1925 öppnade Alma Laurell ett hembageri i före detta Salins gård och där sålde hon allt från limpor till småbröd.
År 1927, den 16 juli sålde Maja Knutson gården och tomten nr 148 åt fabrikörshustrun Maria Wihuri (f.1877) för 55 000 mark. Hon bodde sedan i gården med maken, tidigare fabrikören Frans Ludvig Wihuri (f.1873) och flera barn. Wihuris metallfabrik hade gjort konkurs i november 1925 och i november 1926 såldes gårdsbyggnaderna och fabriken på Strandgatan 22 åt handlanden K. Fallenius. Wihuri utsågs i augusti 1926 av länsstyrelsen till besiktningsman av motorfordon.
I början av 1930-talet ägdes gården fortfarande av Maria Wihuri och hon bodde där med maken och mekanikern Frans Ludvig och flera barn. Tandläkaren Gustav Erik Sandell (f. 1903) bodde på hyra med hustrun Rose Marie (f.1907).
År 1935, den 20 september sålde Maria Wihuri med maken Frans Ludvigs godkännande tomten nr 148 och gården på Västra Långgatan 10 för 124 000 mark åt fil. mag. Axel Häggman. Denne var född i Helsingfors år 1893 och han var gift med Lilja Elisabet (född Johansson i Terjärv 1899). Med dem bodde också barnen Jarl (f.1923), Axel (f.1924), Sten (f.1928) och Egil (f.1935). I gården bodde fortfarande tandläkaren Gustav Erik Sandell med hustrun Rose Marie. För övrigt så gav Axel Häggman ut flera lokala skrifter, bland annat en historik om samskolans första år. Han hade också sammanställt ett sammandrag om Kristinestads historia, som du kan läsa HÄR!
År 1955, den 3 februari sålde Elisabet och Axel Häggman gården åt affärsmannen Esko Jylli (f.1920) för 1,35 miljoner mark och de köpte följande år en gård vid Sibeliusgatan och flyttade dit. Esko och hustrun Kerttu hade tidigare bott i korvmakare Kalle Hektor Jyllis gård på Västra Långgatan 15, men då denne sålde gården åt Kristiinan Sanomat OY, så köpte Esko gården på andra sidan gatan, som hade stått tom en tid. Efter att Eskos far Kalle Hektor dog år 1957, så flyttade Eskos mor Anna också till gården på andra sidan gatan.
Esko var född i staden i juni 1920 och han var gift med Kerttu Lehtimäki (1921-2005) från Orismala i Storkyro. Hon var dotter till Jaakko Lehtimäki (1897-1889) och Hilda (f. Hellanmaa i Kurikka 1891-1991). Esko startade en välkänd auktionskammare, som han kallade Kristiinan Huutokauppakamari, som bland annat köpte upp dödsbon och ordnade auktioner för att realisera egendomen. Hustrun Kerttu hade ju sin damfrisering i Sandelins gård på Östra Långgatan. Den hade hon köpt redan 1948 av ”Damfrisering Lindberg & Skans” och som hon sedan skötte under en lång tid.
Esko Jylli startade också en billigbutik som han kallade Halpahalli i gården på Västra Långgatan 19 vid Rådhusparken. Det visade sig dock att det firmanamnet var upptaget, så han bytte namn till Halpa-Tupa. Denna flyttade han sedan i början av 1970-talet till Sampos gård på Östra Långgatan 47, den gård som också kallas Krepelinska gården. Tillsammans med Sven Hautaoja innehade Esko Jylli en affär i Närpes som kallades ”Billig stuga” men den överläts i januari 1968 åt Hans Joki från Kristinestad.
Något år efter Kerttus död år 2005 sålde sterbhuset gården på Västra Långgatan 10 åt den nuvarande ägaren.