Sammanställt av Lasse Backlund i februari 2021. Uppgifterna är tagna ur gamla mantalslängder, lagfartsregister, kyrkoböcker, brandförsäkringsbrev och gamla tidningar.
Enligt de gamla mantalslängderna så ägdes tomten av följande:
År 1809 ägdes tomten nr 14 i det första kvarteret av borgaren Henrik Nordström, som bodde där med både dräng och piga. På hyra bodde också sjömannen Erik Lindberg.
År 1815 ägdes tomten fortfarande av borgaren Henrik Nordström, som bodde med hustrun Anna. Antagligen bodde dessa då i den östra delen av den långa tomten.
År 1820 och 1825 är situationen likadan men nu bor också sonen Carl där.
År 1830 ägdes den västra delen av den delade tomten av timmermannen Erik Bäckström, som bodde med hustrun Maria, som då skulle vara 60 år. Den östra delen av den delade tomten, som hade fått nummer 41 ägdes nu av fiskaren Erik Holmberg med hustrun Maria och dottern Lisa.
Åren 1835 och 1840 ägdes tomten nr 47 av timmermannen Bäckström med hustrun Maria.
År 1843 hade tomten och den Bäckströmska gården övertagits av sjömannen Johan Häggqvist och hustrun Clara. Johan hade samma år råkat i slagsmål med handlanden Gustaf Cavonius och blev då dömd till böter och ett stort skadestånd. Gården gick till utmätning och den såldes den 11 maj 1843 på exekutiv auktion. Auktionen var annonserad i Allmänna tidningen, kungjord i stadens kyrka och genom utringning i gathörnen. Högsta budet på 100 rubel silver gavs av bokhållaren Johan Lihr. Tidigare ägaren, sjömannen Johan Häggqvist fick bo kvar i gården på hyra med hustrun Clara.
År 1845, den 25 mars sålde Johan Lihr den bebyggda, så kallade Bäckstömska gården åt handlanden Carl Emil Carlström för 85 rubel silver.
År 1845, den 12 april sålde Carlström den Bäckströmska gården åt rådmannen Johan Wilhelm Holstius för 100 rubel silver. Sjömannen Johan Häggqvist bodde kvar på hyra.
År 1845, den 17 maj sålde Johan Wilhelm Holstius den bebyggda tomten nr 47 för 100 rubel silver åt skepparen Anders Henrik Häggblad, som flyttade från Kaskö samma år Han var född i Kaskö 1818 och år 1843 gifte han sig med Maria Bernqvist, född i Kaskö år 1818. Medan de bodde i Kaskö fick de sonen Carl Johan (f. 1843) och under tiden i staden fick de dottern Augusta Henrika (1850-1919) som år 1874 gifte sig med handlanden Charles Nordlund (1850-1896) som ägde gården på Strandgatan 32.
År 1846 byggde skepparen Anders Henrik Häggblad den gård, som fortfarande står kvar. Han var befälhavare på flera segelfartyg, bland annat på skonerten Sophia, som han också var delägare i. I oktober 1849 gick fartyget under utanför Riga och skeppare Häggblad och hela besättningen omkom.
År 1849 omkom skepparen Häggblad då hans fartyg gick under utanför Riga och gården övertogs då av änkan Maria ”Mari” Häggblad. På hyra bodde skepparen Lindal med hustrun Greta, och där bodde också sjömanshustrun Maria Öman.
År 1855 ägdes gården och tomten 47 av skeppareänkan Maria Häggblad. På hyra bodde sjömannen Johan Sjöblom med hustrun Greta, gesällshustrun Christina Stenman och styrmannen Karl Lindskog med hustrun Henrika.
År 1860 ägdes gården av änkan Maria Häggblad och där bodde också sjömannen Karl Häggblad, som var hennes egen son. På hyra bodde skeppareänkan Henrika Forsberg och sjömanshustrun Rebecka Holmström. Detta år försäkrade Maria, som kallades ”Mari” de två byggnaderna på hennes tomt och vill du läsa mera om försäkringen och om de två byggnaderna, så skall du klicka HÄR!
År 1865 ägdes gården av änkan Maria Häggblad och med henne bodde dottern Maria, som var född 1845. På hyra bodde skeppareänkan Maria Forsberg, styrmansänkan Charlotta Skönfelt och brandvaktsänkan Katharina Grannas.
År 1870 ägdes gården av änkan Maria Häggblad och hos henne bodde sonen, styrmannen Karl Johan, och döttrarna Maria och Augusta. Maria som var född 1845 flyttade år 1874 till Nurmijärvi medan Augusta, som var född 1850 flyttade år 1874 till Jalasjärvi.
År 1875 ägdes gården av änkan Maria Häggblad. Där bodde också sonen Karl Johan med hustrun Matilda, som var född Juthe år 1849 i Jakobstad. De hade gift sig år 1872 då Matilda flyttade till staden och år 1874 föddes deras första son Henry Häggblad. På hyra bodde sjömansänkan Fredrika Orell och grindvaktsänkan Anna Hedlund med 4 barn.
År 1880 ägdes gården av änkan Maria Häggblad. Där bodde också sonen, skepparen Karl Johan med hustrun Matilda och nu hade de 4 barn och en piga Thilda Österholm. Fiskareänkan Katharina Berg bodde där, liksom arbetskarlen Matts Ylsöbäck (f.1851) med hustrun Maria (f.1853) och tre barn.
År 1885 ägdes gården av skeppareänkan Maria Häggblad. I gården bodde också hennes sonhustru Matilda, som hade blivit änka året innan. Hon bodde där med 6 barn och pigan Maria. Matilda livnärde sig på linnesömnad men då staden fick en egen telefoncentral blev hon dess första föreståndare, en tjänst som hon hade i många år. På hyra bodde sjömannen Hugo Sjöblom (f.1851) med hustrun Alma (f.1863).
År 1890 bodde änkan Maria Häggblad i gården och på hyra bodde skollärarinnan Aina Grönlund (1860).
År 1895 ägdes gården fortfarande av skeppareänkan Maria Häggblad. På hyra bodde arbetskarlen Gustaf Wahlberg (1825) med hustrun Anna (1844). Sjömannen Henrik Evert Berlin (1865) bodde också där med hustrun Edla (1859).
År 1896, den 10 mars brandskadades änkan Häggblads gård, då svarvare Salins gård på andra sidan gatan totalförstördes i en brand. På änkan Häggblads gård förstördes de oljemålade fönstren och 3 fönster sprängdes av hettan. Planket och inkörsporten vid gatan förstördes och skadad värderas till 25 mark.
År 1896 i november avled skeppareänkan Maria Häggblad. Gården övertogs då av arvingarna, döttrarna Maria Lindfors och Augusta Nordlund och av avlidna sonen Carl Johans änka Matilda Häggblad. I gården bodde skeppareänkan Mathilda Häggblad och hos henne bodde också barnen Henry (f.1874) som var bräcklig, styrmannen John (1876-1903), Hjördis (f.1880) och de yngre döttrarna Walborg (f. 1863) och Sigrid (f.1884).
År 1902, den 23 juli donerade systrarna Augusta Nordlund och Maria Lindfors deras andel av den ärvda gården åt sin svägerska, skeppareänkan Matilda Häggblad.
År 1902, den 14 november sålde Matilda Häggblads minderåriga barn Hjördis, Walborg och Sigrid genom förmyndaren Granfors deras ärvda andel av gården åt deras mor Matilda för 1069 mark. Matildas son, byggaren Henry Häggblad hade avlidit i maj 1900, endast 26 år gammal.
Matildas son Walter Rudolf (1877-1963) blev farmacieelev i Muhos och Gamlakarleby efter studenten i Kristinestad. År 1896 blev han farmaceut, och provisor år 1903. År 1919 fick han apoteksrättighet i Hankasalmi, 1923 i Etseri och 1936 i Karhula, där han sedan dog år 1963, ogift och barnlös. År 1948 fick Walter Häggblad vara med om en händelse som fick stor publicitet i Finland, då han med tre andra personer företog en motorbåtsfärd i juli månad. I hård storm försvann båten och man antog att den hade gått under. Lyckligtvis hade båten endast fått fel på kompassen och hamnat i Estland där de fyra båtfararna vistades i flera veckor. Efter fyra veckor gav de ryska myndigheterna dem tillstånd att återvända till Finland, dit de anlände efter fyra veckors utlandsvistelse.
(Om du vill läsa mera om byggaren Henry Häggblad, så skall du klicka HÄR)
År 1905 ägdes gården av skeppareänkan Matilda Häggblad och hos henne bodde dottern Sigrid Häggblad (1884). Där bodde också hushållerskan Walborg Häggblad och fotografen Hjördis Häggblad. På hyra bodde arbetaren Gabriel Nyström (1848) med hustrun Brita (1838) och barnen John (1876), Emil Adolf (1884) och Ellen (1878). På hyra bodde också rådmannen Alexander Hasselström (1860) med hustrun Hilma (1859) och barnen Helny (1886) och Karin (1888) och en yngre son.
År 1908, den 11 juni sålde änkan Matilda Häggblad gården på tomt 47 åt Nykterhetsföreningen Senapskornet för 5 500 mark. I köpet ingick en omonterad plåtkakelugn och nya fönsterbågar. Från föreningens sida undertecknades köpebrevet av Alma Kjerrström, E. K. Malmberg, Karl Lindberg och Otto Hannus. Efter försäljningen flyttade Matilda till Vasa och hon avled i Åbo 1935 och hon är begravd på gamla begravningsplatsen i Kristinestad.
År 1910 ägdes gården av Nykterhetsföreningen Senapskornet.
År 1913, den 28 juni sålde Nykterhetsföreningen Senapskornet gården åt sytningsmannen Erik Herman Lindfors (1857-1931) och hans hustru Mariana (1861-1931) från Lappfjärd för 7 000 mark. Kakelugnen och fönsterbågarna var ännu inte inmonterade men de ingick ändå i köpet.
År 1914 ägdes gården av arbetaren Erik Herman Lindfors med hustrun Mariana. Erik Herman och Mariana var födda i Merikarvia därifrån de år 1909 flyttade till Lappfjärd och de flyttade till staden år 1913. Erik Herman och Mariana hade 4 barn:
-Herman Alfred (f. 1884 i Merikarvia), som gifte sig 1908 med Emilia Anttila, som var född 1886 i Merikarvia. De hade 7 barn.
-Emilia Hemminga (f.1886 i Merikarvia) som gifte sig 1905 med en Juho Viktor från Karvia.
-Aina Elida (f.1887 i Merikarvia) som gifte sig 1908 med parcellägaren Frans Oskar Jutila (f.1882 i Storå).
-Nikolai Erik (f. 1895 i Merikarvia) som år 1924 flyttade bort och år 1926 gifte sig med Elli Emilia Wesslin (f. 1904 i Kaavi). Nikolai bytt släktnamn till Raila och var kyrkoherde bland annat i Soanlahti i Karelen.
På hyra i Lindfors´ gård bodde snickaren Urho Kivistö (1880) med hustrun Hilja (1883), liksom sömmerskan Alma Friman (1888).
År 1920 ägdes gården av arbetaren Erik Herman Lindfors och hustrun Mariana. Hos dem bodde också sonen, pastor Nikolai Raila. På hyra bodde arbetaren Josef Mangs (1865) med hustrun Vilhelmina (1859), deras son Karl Johan (1884) hade emigrerat till Amerika. På hyra bodde också garvaren Frans Salmi (1872) med hustrun Paulina (1867) och sonen Onni (1900) och en yngre dotter.
År 1931 i november övertogs gården av snickaren Axeli Ollila. På hyra bodde handlandeänkan Anna Söderman (1861), typografen Säilä (1882) med hustrun Hilma Julina (1902). Där bodde också postiljonänkan Hilma Paavonaho (1874) och arbetaren Liisa Talvitie (1873).
År 1938 i mars hade gården övertagits av kronofogden, vicehäradshövding Lars Erik och Anna Ingrid Åström. Lars Erik var född 1902 i Åbo och Anna var född Söderlund år 1903 i Uleåborg. Med sig hade de sönerna Björn Erik (f.1931) och Stig Erik (f.1933), som var födda i Kristinestad. Lars Erik hade som nybliven jurist flyttat till Kristinestad år 1928, samma år som han gifte sig med Anna Ingrid och de bodde först i Sampos gård vid torget, på Östra Långgatan 46.
År 1943, i augusti flyttade kronofogden Lars Erik Åström med båda sönerna till Vasa och i maj 1944 beslöt rådstuvurätten i Kristinestad att de var frånskilda. Gården övertogs i augusti 1944 genom avvittring av frånskilda Ingrid, som nu återtagit sitt flicknamn Söderlund, medan sommarstugan på Björkskär övertogs av Lars Erik Åström.
År 1974, den 5 december sålde Ingrid Söderlund gården åt sin son, posttjänstemannen Björn Åström (f.1931). Han hade gift sig med Gunn-Maj (f.Blom i Pyttis år 1933) och de har två barn.
Gården är fortfarande i släktens Åströms ägo och trots att den är nästan 180 år gammal i gott skick.
Foton och annat.
