Om du vill förstora kartorna i din bildskärm, så skall du hålla ned CTRL-tangenten nere i vänstra hörnet och på samma gång klicka några gånger på + tangenten i högra kanten. Efter att du har tittat färdigt, håll igen ned CTRL-tangenten och klicka sedan på – tangenten lika många gånger.
Stadsplanerna
Claes Claessons stadsplan över Christinestad, uppgjord 1651. Originalkartan finns på Riksarkivet, kopian från stadens arkiv. Planen har 3 långa gator och 7 tvärgator och dessa bildar 12 kvarter. Varje kvarter kunde sedan delas upp i 12 tomter, där stadens nya borgare kunde bosätta sig. Strandlinjen gick den tiden längs Strandgatan och havet var närmare 4 meter högre än i dag.
Bonden Matts Knutsson bodde tillsammans med sin son i gården som stod ungefär på nuvarande Corners parkeringsplats. Några andra byggnader syns inte på den detaljerade kartan, så någon storslagen handel har nog inte bedrivits på Koppön före den nya staden grundades år 1649. Det finns inte heller någonting som tyder på att Koppön skulle ha varit en fiskeby. Staden som grundades på denna halvö har aldrig hetat Koppön utan den fick namnet Christinestad år 1651.
Mot slutet av 1600-talet var de flesta tomterna mellan Strandgatan och Västra Långgatan och mellan Hållfastskagatan och Skolgatan reserverade och säkerligen också bebyggda. På övre torget och nere vid stranden finns två okända byggnader. Stadens borgmästare ägde tomten söder om torget men namnen på de övriga tomtägarna är svåra att tyda. Kartan från Riksarkivet i Sverige.
Denna karta är från början av 1700-talet eftersom också Ulrika Eleonorakyrkan finns inritad. Flera tomter längs med stranden har blivit bebyggda, liksom tomterna mellan torget och kyrkan. Kartan från Riksarkivet i Sverige.
Bergentins stadsplan från år 1751.
Bergentins detaljerade stadsplan över Kristinestad från år 1751, där också alla byggnader finns inritade. Tomternas storlek och ägare finns uppräknade i vänstra kanten. Kartan från Lantmäteriverket.
Gyllenborgs stadskarta från 1794 visar att i kvarter 1 fanns det 47 bebyggda tomter, i kvarter 2 29 tomter, i kvarter 3 30 tomter och i kvarter 4 fanns det 32 bebyggda tomter. Totalt 138 stycken.
Stadsplanen från 1825, som till stor del fortfarande gäller trots flera senare godkända planer.
Stadsplanen från 1842 använde samma tomtnummer som den tidigare stadsplanen från 1825.
I den nya stadsplanen som godkändes år 1844 har tomterna fått en ny numrering och ett helt nytt kvarter och torg har bildats längst nere i söder.
Kristinestad och dess närmaste omgivning
Dagens Kristinestad med mörkare färg gränsar i norr till Närpes, i öster till Bötom och Storå och i söder till Sastmola.
Kristinestads centrum som det ser ut i dag.
Karta över stadens centrum 1988.
Lite märkligt att denna karta från 1944 har ortsnamnen på ryska. Kriget mellan Finland och Sovjetunionen tog slut detta år, så kanske det har någonting med det att göra. Karta från Riksarkivet.
Kartan från Riksarkivet är från 1941.
På kartan från 1938 så ser vi att Mörtmark nu har införlivats med Bötom medan Åback fortfarande hör till Lappfjärd. Karta från Riksarkivet.
Kartan från Riksarkivet är från 1929.
Karta från 1925 med de nya byaråarna utritade med röd färg. Tjöck är överförd till Kristinestad och heter Kristinestads landsförsamling medan staden församling heter Kristinestads stadsförsamling. Mörtmark med Åback hör till Lappfjärds socken trots att det saknas en gemensam gräns. Karta från Riksarkivet.
De helgula områdena på kartan från 1921 har en höjd på mellan 0 – 100 m. Brunrandiga områden ligger på mer än 100 meters höjd. Kartan från Riksarkivet.
Karta från 1915-1920 som visar var hemmanen fanns i de olika byarna. Karta från Riksarkivet.
Handritad rysk karta från den tid som ryska kosacker vistades i Sydösterbotten. Kartan från Landsarkivet i Vasa.
Dagens bilister med navigator på instrumentbrädan skulle nog inte klara sig med vägkartan från år 1900. Karta från Riksarkivet.
År 1894 fanns det ett förslag i järnvägskommittén att Kristinestad skulle få järnväg. Starka krafter i Kaskö ville att den i stället skulle dras till Kaskö och oenigheten ledde till att ingen av städerna fick järnväg.
På kartan från 1875 så ser vi att Tjöck är en del av Lappfjärds socken, medan Sideby, Storå och Bötom är egna socknar. Karta från Riksarkivet.
Riksarkivets karta från 1872.
Vanhakylä heter Gammelby, Skaftung heter Grankulla och centrum i Lappfjärd heter Håxel på kartan från 1875. Karta från Riksarkivet.
”Ristiina” och ”Kaskis” på samma karta, och Närpes kallas för ”Nääräpää” år 1844. Karta från Riksarkivet.
Kalmbergs karta från 1856 är välgjord och tydlig. Karta från Riksarkivet.
Christinestad och Kaskö med omkringliggande socknar och byar år 1840. Karta från Riksarkivet.
Korsholms södra fögderi eller Christinestad med omnejd 1834. Karta från Riksarkivet.
Christinestad omkring 1810-1830. Kartan från Krigsarkivet i Sverige.
Vägkarta från 1806. Karta från Riksarkivet.
Orter längs kusten år 1803. Karta från Riksarkivet.
1800-talskarta med rysk text. Karta från Riksarkivet.
Christinestad och den nya staden Kaskö år 1799. Karta från Riksarkivet.
Sydösterbotten 1798 med de större vägarna inritade. Karta från Riksarkivet.
Fram till 1808-09 års krig var den staden kompakt byggd och den var kringgärdad av ett tullstaket, året runt på land och vintertid också ute på isen. Kartan från Kungliga Konsthögskolan.
Handritad karta från 1700-talet. Från Kungliga biblioteket.
Översiktskarta över vägnätet i Christinestad och Lappfjärd i början av 1800-talet. Kartan lånad från Kungliga Konsthögskolan.
På kartan från 1772 finns intressanta byanamn med, liksom de viktigaste vägarna. Kartan från Riksarkivet i Stockholm.
Vägnätet i Österbotten år 1770. Om du vill läsa en intressant reseberättelse om en färd mellan Vasa och Kristinestad, så skall du klicka HÄR!
Vägkarta från 1789. Karta från Riksarkivet.
Sjökort från början av 1700-talet. Staden Kaskö som grundades 1785 finns inte med på kartan. Karta från Riksarkivet.
En del av Fred. Rönholms karta från 1748. Kartan lånad från Kungliga Konsthögskolan.
Christinestad med omnejd 1747. Karta från Riksarkivet.
Längs med Per Brahes postväg fanns det milstenar med jämna mellanrum. Sten nr 54 fanns vid Guss hemman i Tjöck och därifrån var det 1/2 mil till Christinestad. Från sten nr 54 i Tjöck var det 3/4 dels mil till sten nr 55 vid Klåvus hemman i Lappfjärd, alltså nuvarande af Hällströms gård. Därifrån var det 7/8 dels mil till Christinestad. Från sten nr 55 i Lappfjärd var det 1 1/2 mil till sten nr 56 vid Teir hemman i Härkmeri. Från stenen 56 i Härkmeri var det 3/4 dels mil till sten nr 57 vid Norrgåls hemman i Skaftung. Från sten nr 57 i Skaftung var det 1 1/8 dels mil till sten nr 58 vid Hansas gård i Sideby. Kartan från mitten av 1700-talet finns på Riksarkivet i Stockholm.
Sjökort från 1697. Notera namnet Lappfierden. Sideby hade i tiderna tillhört Ulfsby som låg i området Finland medan Skaftung hörde till Närpes socken i landskapet Österbotten. Gränsen gick vid Rågården, som alltså var gräns mellan Finland och Österbotten. När Lappfjärd år 1607 blev en egen socken ville också Sideby ansluta sig till den nya socknen, främst på grund av den kortare vägen till kyrkan. År 1785 blev Sideby en kapellförsamling under Lappfjärd och först år 1860 blev Sideby en egen socken och fick då med sig byarna Skaftung och Ömossa.
På sjökorten från 1697 så syns det bra att landskapen i Södra och Norra Finland låg söder om Lappfjärd och Kristinestad. Området norr om Finland kallades då Österbotten, som på 1500-talet bestod av socknarna Närpes, Mustasaari och Pedersöre.
Karta från 1650 där planen över Kristinestad finns med. Enligt denna karta skulle det i Lappfjärd ha funnits ungefär 30 hemman medan det i Dagsmark fanns endast 3. Den dubbelstreckade linjen genom Lappfjärd är Per Brahes postväg från 1638. Redan då fanns det någon typ av bro över ån, ungefär där Centralbron finns i dag och Gamälbroen fanns ända till år 1970. Kartan lånad av Heikki Rantatupa.
Sjökort uppritat efter 1650, där den gamla gränsen mellan landskapet Österbotten och området Finland är uppritad vid Rågården mellan Skaftung och Sideby.
I slutet av 1500-talet var befolkningen mycket liten i Österbotten och de små byarna fanns längs med kusten eller älvarna. I närpesområdet fanns det flera byar med fler än 10 hemman men längre söderut fanns det fler än 10 hemman endast i Lappfjärd och i Tjöck. Området med mycket bebyggelse nere, mitt på kartan än Ikalis med omnejd.
På kartan från omkring 1600 så är Norrland, alltså Västerbotten, Österbotten och Lappmarkerna markerad med sneda linjer och det fanns bofast bebyggelse på de gula fälten. I allmänhet var befolkningen koncentrerad till strandområdena och längs med älvarna. I det svenska riket fanns det flera områden, som kallades ”land”, såsom Götaland, Svealand, Norrland, Finland och Estland. Dessa områden var sedan uppdelade i ganska självständiga landskap.
Karta från 1550 där varken Kristinestad eller Kaskö finns med, däremot nog Kasköö och Koopön. Kartan utlånad av Heikki Rantatupa.
Sjökort från 1540 där Finland finns inritat med städerna Åbo och Viborg. Längre norrut ligger Botnia, alltså Österbotten där inga orter finns antecknade men nog de tre topparna på Bötombergen.
Carta Marina från 1539 är den första riktiga kartan över hela Norden och den var nog avsedd för sjöfarande folk. På kartan finns storsocknen Närpes upptaget med en text att här byggs det fartyg. Nedanför Närpes syns fem gränsposteringar där gränsen mellan landskapet Österbotten och området Finland gick i tiderna, alltså vid Rågården söder om Skaftung by.
För 500 år sedan var havsytan nästan 5 meter högre än idag och det betyder att stränderna var högre upp på land. I havet utanför Koppö låg Skatan som en egen ö, precis liksom en del av Högholmen. Lålby var till en stor del täckt av vatten, det var bara Abborrholmen som stack några meter upp över vattenytan. Lappfjärds å rann ut i havet lite nedanför Nybroforsen.
För 1000 år sedan var havsytan närmare 10 meter högre än i dag och det betyder att stora delar av Lappfjärd och Tjöck låg under vatten. Av dagens Kristinestad syns bara 2 små öar. De röda linjerna visar dagens större vägar och den blåa slingrande linjen är Tjöck å.
Om du gillar gamla kartor, så skall du klicka HÄR , så kommer du till Heikki Rantatupas jättesamling med flera tusen gamla kartor.
Vill du se och läsa om ”Gamla kartor och kartgåtor från Sydösterbottens”, så skall du klicka HÄR!