Nedtecknat av Helga Englund från Palon år 1936:
Under fattigåren på 1860-talet var det verkligt fattigt. Då var det många som måste mala sönder halmkärvar till mjöl. Potatisskalet gav man åt de fattiga, som kom och tiggde och så tog man barkmjöl och bakade bröd av detta. Det var mycket folk som gick omkring och skakade upp halmkärvar, som de rikare hade i ladorna. Det kom tiggare i stora skaror på vägen och det var för det mesta finska personer som gick omkring och begärde mat. När fattiga pojkar kom in i stugan och satte sig på bänken och när man lade potatisskal på bänken, så började de äta skalet och de började gråta.
Dessa tider var det också många sjukdomar, och för det mesta var det tyfusfeber. Nästan i varje gård fanns det någon som låg sjuk i tyfusfeber.